Det blev en härlig rallydag i smålandsskogarna igår när jag besökte Silverratten och Älmhults MK. Strålande sol och högsommarvärme plus härlig bilåka, kan en långfredag spenderas bättre?
Mitt förhandstips gick sådär när tvåorna blev ettor och ettorna slutade som tvåor medan övriga försvann.
Började direkt med att be Stoffe om ursäkt, vilket accepterades, över att jag den här gången trodde mer på Patrik Johansson med SM-tempo i ”Mitsubishikroppen”.
– Vi valde att slå på fullt direkt och sedan hålla det, förklarade Stoffe sin taktik.
Taktiken var lyckad och Patrik kom aldrig närmare Stoffe än sex sekunder. När så både Åke Jacobsson och Kristian Johansson bröt med tekniska problem, öppnade detta för veteranen i sammanhanget Håkan Svensson från Fägre. När jag började intressera mig för rally i slutet av sextiotalet var Håkan redan etablerad fortåkare och på den vägen är det.
Getingboet 2Wd trodde jag skulle var mest svårtippat men där hade jag åtminstone tre namn hyfsat. Min etta Kjell Fransson gjorde vad han kunde för att infria förväntningarna, men fick se sig slagen av min tvåa, Peter Zachrisson med sin ilskna 940. Daniel Halldén fick jag in exakt som trea medan Todde Bagare missade totalt och slutade långt bak topp fem.
Två namn förtjänar mer än andra att lyftas fram, Rickie Borgström och Christoffer Zeijlon. Först Ricki som haft bilen i garaget sedan oktober 2009 (bortsett från en liten luftning i fjol i Älmhult). Kliver bara rätt in i 240:an och är med i toppen direkt. Arton sekunder bak Zachrisson, med en lite hemsnickrad Kräbbleboda-Volvo mot Säffleåkarens högpotenta ingejörsbyggda fullblod. Respekt kallas detta och det är Rickie som förtjänar respekten!
Zeijlon kom med nyriktad bil och även detta förtjänar respekt. Var hittar man ork och motivation att börja dra i det oformliga plåtstycket som släpades hem efter Simrishamn? Totalt 120 timmar hade Zejlongänget lagt på den blå 240:an för att göra bil av vraket. Christoffer tackade genom att blåsa på i samma tempo som på Österlen och slutade femma i klassen. Imponerande!
För mig var Silverratten lite av en studieresa då ”Kungen” om två veckor är tänkt att bli debut med VOC:en. Ville kolla lite på 240-åkarna och då bland annat Håkan Ståhl som är anmäld till Kristianstad. Vet inte vad jag ska säga efter studien, bowling är kanske mer lämpat för mig…
Hur som helst så var det lite kul att två röda 240:er toppade i VOC före modernare 940. Ståhl och Peder Johansson var snabbast före nyblivne B-föraren Stefan Håkansson från Älmhult. Men det kan jag lova redan nu Håkan, ligg inte sömnlös inför Kristianstadtävlingen. Tror faktiskt inte att jag kan hota dig så här i början. Klarar jag mig med mindre än tre minuter i nacken är jag glad!
Skev i bloggen om gamla tiders Silverratten, när det verkligen var en tuff tävling. Skrev bland annat om när man körde ner ett garage på åttiotalet. Nu har Roger Roth, mannen som vet mycket och i synnerhet om där är en ” Saabadjävul” inblandad, rättat mig. Roger skriver så här:
” Silverratten 1982. SS 1, Knihult. Bilen landade på kanten av garagetaket och flyttade garaget några decimeter men hamnade aldrig inne i garaget. Bilen kördes av Peter Kroon Älmhults Mk och var en Saab V4a.
Mvh Roger, expert på totalt onödigt vetande”
Böjer mig helt klart för Rogers experthuvud. Men en dj-ligt tuff tävling var det …