När ”Secto Rally Finland” igår släppte kartan över specialsträckorna till WRC-upplagan i juli har det i stort sett enbart varit positiva reaktioner. Speciellt att klassikern ”Ouninpohja” återkommer efter att senast i avkortad version, ha använts 2017. Originalet kördes 2015 och därefter har man varit inne och pillat på sträckan för att sedan helt plocka bort den 34 kilometer långa klassikern. En snabb sträcka och där Jari-Matti Latvala toppade med 132,3 km/t i snitt med Volkswagen Polo R WRC, detta i andra omgången.

Andra klassiska sträckor är Ruuhimäki, Myhinpää, Päijälä och Västilä där några nästan är bortglömda av dagens fans. Men det finns även kritik och då främst mot power stage ”Laajavouri” som enligt ”the locals” riskerar att bli väldigt spårig och uppkörd när den körs som sista sträcka. Vägen är inte tillräckligt hållbar menas det och har därför inte använts på många år, senast var 2014. Påminner lite om Rally Sweden och avslutningen på Red Barn Arena, kanske ännu knixigare då ”vägen” mest används av joggare och skidåkare. Det som övervägt ur arrangörens synvinkel är att målet lämpar sig väldigt bra för prisceremonin. Finns även kritik mot att lördagen bara har tre sträckor som körs två gånger, vilket med tanke på trängseln på vägarna gör det i princip omöjligt att se mer än två sträckor.

*

Kanske är det Latvalas insats på ”Ouninpohja” 2015 som gjort att tanken väckts på en start med en Yaris GR Rally1. Även 2017 var Latvala snabbast första året med Toyota Yaris och pressade upp snittet till 133,6 km/t på den kortade sträckan. Men i andra vändan blev det katastrof när han tvingades stanna och tappade då sin ledning och seger till Esapekka Lappi.

– Ouninpohja är en av de mest legendariska specialsträckorna som jag har lite bittra minnen från, förklarade Latvala för rallit.fi.

Nu kittlar det lite extra hos honom som har en dröm att som teamchef ändå ha möjlighet att köra en WRC-tävling om året och då finns naturligtvis ”Jyskälä” högt upp på önskelistan.

 – Jag lovar inget i det här skedet men vi kommer i alla fall att diskutera det inom teamet!

Någon möjlighet att utöka sitt CV med en fjärde seger på hemmaplan lär dock inte finnas…

*

Med tre veckor kvar tills anmälan stänger så är det fullt tryck hos Trelleborgs MK och Bilsport Rallycup-premiären ”Rally Anderslöv” den 6 april. Snudd på hundra anmälda till den onotade skånska gruspremiären som bjuder på tre sträckor där alla körs dubbelt vilket ger sammanlagt 31 kilometer. 

Skummade anmälningslistan och utan att ha full koll känns det som att tävlande från Kullings MS är mest BRC-sugna, 11 anmälda medan SMK Hörby är tätt efter med nio bilar klara för start i Jordberga..

*

Efter två ”Folkvagnar” tyckte far i slutet av 50-talet att han var värd en bättre bil och då föll valet på en grön(?) Opel Rekord med vitt tak av 1959-års modell. Har alltid haft svårt med registreringsnummer och kan inte på rak arm rabbla upp mitt eget. Men Rekordens MA 8181 sitter för alltid ingraverat i hjärnbarken konstigt kan man tycka, ändå över 60 år sedan bilen fanns i familjens ägo. Två år senare var far på nytt i bilbytestankar och funderade då på ännu en Opel Rekord som kom med ny model 1961. Men hos Rosenquists, Hörbys GM-handlare fanns även Vauxhall i utbudet och i utställningshallen fanns en tvåfärgad Victor som var väldigt läcker enligt mor. Den enfärgade vita Rekorden vid dess sida utstrålade dock mer kvalitet än sin engelska kusin, menade far. Välkänt då som nu var att tyskar kunde bygga bilar, medan engelsmännens var mest skräp. Även Rosenquist själv förordade Opel, kanske för att han tjänade någon krona mer än på Victorn vad visste jag, blott tio år gammal.  Fanns även en annan bil i tankarna, Volvo Amazon som samma år kom med nya B18-motorn och far var inte helt motståndare till att köra svenskt. Men efter provkörningen hos Bilmånsson blev det tvärstopp i bokstavlig mening. Handbromsspaken på vänster sida, dessutom på golvet var inget som gillades varken av far eller mor. Både Opel och Vauxhall var modernare med en krycka under instrumentpanelen. Tyvärr Volvo, det blev ingen affär.

Har i många år funderat på vad som fällde avgörandet i Opels favör och i början av den här veckan kom det som jag tror sköt engelsmannen i sank. Både far och mor ja alla vi kände var rökare, vissa storrökare andra mer återhållsamma men skulle det åkas/köra bil då var ”ciggen” ett måste. När en Opelvän på Facebook lagt ut en annons från detta år med rubriken, ”Opel Rekord har VENTILERAD ”RÖK-KUPE”  är jag säker på att detta vägde tungt i vågskålen. Bara texten, att både askkopp och cigarettändare är så placerade att de snabbt och exakt fyller sin funktion, är ett köpargument som man sällan ser idag. Plus att tack vare den överlägsna friskluftventilationen, alltså helt dragfri så trivs både rökare och icke-rökare i ”vagnen”. Bara för att understryka Rekordens överlägsenhet så skriver GM:s reklammakare även ”Den Moderna Familjebilen”. Vad kunde då en Amazon med handbroms på golvet dessutom på vänster sida, ha att sätta emot? 

Vad som sedan fällde avgörandet när den vita Rekorden bytes ut mot en ljusgul Ford Taunus 17M tre år senare, vet jag faktiskt inte. Kan det ha varit den runda futuristiska designen eller kanske så enkelt som att Bil&Traktor bjöd bättre mellanpris…

*

Fortsätter att trilla in mejl om Transportstyrelsens förslag till förändringar som i första hand drabbar eller lyfter rally, välj  det alternativ som passar dig som läsare bäst. Efter som jag inte är insatt i ämnet mer än de flesta andra på läktarplats avvaktar jag tills ”experterna” sagt sitt. Men en del undringar delar jag, till exempel vilka klubbar som är tänkt att arrangera tävlingar med ”nytänket”? Är det befintliga SBF-klubbar som ska lockas över eller är det helt nya krafter som bara inväntar tummen upp för att dra igång? En annan fråga som dykt upp i ”mitt flöde” är om det blir tillåtet att tävla korsvis, alltså att en bil godkänd enligt det nya även får köras hos SBF och vice versa? Jag har inga svar, men det lär väl klarna efter den 17 april.