Inte bara ”so far so good” för nu har även den tjocke tanten sjungit färdigt och inget kan längre hindra Jari-Matti Latvala från att stå som välförtjänt vinnare av WRC Vodafone Rally de Portugal. Men det var stentufft ända in över det sista spektakulära hoppet på power stage Fafe 2.Här tog han och Miikka Antilla i högerstolen stryk av vildsint spurtande Sebastien Ogier med cirka två sekunder, dock helt betydelselöst då det ändå skilde lite drygt åtta sekunder totalt.
Att det var känslosamt för Jari-Matti att återigen kallas vinnare efter tre kraftiga bakslag i rad var uppenbart. Vid målet på sträckan konstaterade han också lättat.
– Vissa tvivlade på att jag någonsin skulle komma tillbaka men där finns fortfarande folk som tror på mig!
Måste säga att det känns oerhört skönt att tillhöra den kategorin istället för tråkmånsarna i gänget ”vi som inte gillar Latvala”. Ingen har väl heller glömt att jag tippade honom som vinnare redan i torsdag, så sug på den surpottor.
Att det var en makalös uppvisning som Latvala och Ogier bjöd på var där inget tvivel om och jag kan gott erkänna att jag var orolig inför de avslutande sträckorna idag. Där kördes det under jämförbara förhållanden och inte som i början där Ogier fick spåra och tappade tid. Det som imponerar är att med fransmannen flåsande i nacken kunde ändå besättningen i ”Finn-Polon” fokusera på rätt saker även om det bara skilde cirka åtta sekunder inför näst sista 35 kilometer långa sträckan. Här menar jag att Ogier hade allt att vinna och inget att förlora medan det var exakt tvärtom för Latvala. Om Ogier på SS15 hade släppt ”safe-spärren” för att jaga förbi hade alla applåderat detta. Om det då hade gått åt h-e så hade det inte spelat så storroll, VM-ledningen hade ändå varit stor så ”what the heck”…
Men om Latvala missat och hamnat i skogen så hade det istället varit att han inte hade nerverna under kontroll. Därför blev jag extremt imponerad över att han nitade sin fransktalande teamkollega och utökade ledningen med två sekunder. Att köra snabbare än världsmästaren under press visar att Latvala är en värdig vinnare.
Han berömde även Ogier som han menade gjorde en fantastisk körning under lördagen där han klättrade upp på pallen. Detta samtidigt som Latvala själv slet för mycket på sina däck.
Sebastein Ogier var också stor i motgången och deklarerade direkt.
– It’s very clear to everyone that the best did win in Portugal, and his name is Jari-Matti Latvala.
Nu hade Latvala inte bara tryck från Ogier utan även från notläsande Antilla. Under finladagen meddelade hans son att han vunnit en löptävling hemma i Finland och uppmanade pappa Miikka.
– Pappa du måste vinna rallyt. Jag vill inte vara den enda som fått pris!

*
Något som också gladde var att Jost Capito inte la sig i fajten utan lät sina förare själv göra upp om segern. Hade så klart varit lätt att be Latvala att ”back off” för att lotsa Ogier till ännu större VM-ledning. Eller tvärtom, att be Ogier släppa av och inte stressa Polo-kompisen där framme. Nu blev det inte så vilket bevisar att rally på absolut högsta nivå fortfarande är ”a jolly good sport” och inte enbart business…

*
Volkswagen Motorsport tog en gruvlig revansch efter fiaskot i Argentina och att bli 1-2-3 gör säkert att Capito & Co sover godare än på flera veckor. Andreas Mikkelsen och Ola Fløene lyckades inte hålla emot Ogier utan fick se sig bli passerade och detta med knappt halvminuten. Nu tror jag inte att Andreas och Ola är speciellt besvikna, tvärtom med de här poäng gick man upp till andra plats i VM bak Ogier.
– Ett bra resultat i min första tävling med nya bilen och jag måste säga, vilken maskin VW har byggt, berömde Andreas.
Tyckte lite synd om Kris Meeke som var så fint med i början men som sedan föll tillbaka och när krängningshämmaren bak gick sönder under söndagen gav han mer eller mindre upp försöket att passera Mikkelsen. Nu blev Meeke fyra, 48 sekunder bak och bättrade på sitt självförtroende ytterligare inför nästa tävling på Sardinien.
Bästa Ford blev Ott Tänak som femma och snabbaste Hyundai var Dani Sordo, sexa. Placeringen efter knep Mads Östberg som haft en jobbig weekend med sin Citroén.

*
Redan före start menade jag att nu var WRC2 minst lika hett som ”där de store pågarna kör” och jag fick inte fel. Däremot skäms jag lite över att jag inte trodde mer på min gamle favorit, OS-skytten Nasser Al-Attiyah, hade honom som femma. Nu blev det istället seger och detta 12 sekunder före Esapekka Lappi i debuten med nya R5-Skodan. Är kanske vad vi tror, men fick precis nu meddelande (bilden) om att Lappi tilldelats fem minuter tidstillägg efter att ha setts köra med höger bakhjul låst på allmän väg efter att bärarmen lossnat. Om detta nu stämmer och Skoda inte överklagar betyder det att dagens stora glädjeämne Pontus Tidemand och Emil Axelsson (bilden) som körde helt ”by the book” slutade på andra plats, 25,8 bak Al-Attiyah.
– Känns fantastiskt att hamna på pallen i vår första tävling med helt ny bil, berättade Pontus vid målet.
– Dessutom utan att någon gång haft någon ”crazy attack”…
Det spekulerades ”expert-kretsar” i att Skoda-ledningen skulle beordrat honom att släppa förbi Lappi, något som jag starkt betvivlar. Om det nu mot all förmodan ändå skulle vara så, har Pontus gjort helt rätt som lytt order. Men som sagt, jag tror inte alls på det snacket!
Vill istället mer tro på Pontus avslutning på intervjun.
– Detta var bara början, det kommer mera!

*
Som vinnare tippade jag DMACK:s Jari Ketomaa men det gicå ju åt h-e både för mitt tips och Jari. Hade ständiga problem och för honom blev det final på Fafe 1 när han kom lite ur kurs vid landningen efter det berömda hoppet. Vänsterfram högg i vallen en kort stund innan det lämnade bilen för gott och i luften greppar inte ens DMACK:s VM-däck. Det blev mycket russin av Fiestan och båda två i hytten fick åka till sjukhus för kontroll som tur var utan skador.

*
För det norska WRC2-hoppet Anders Gröndal blev det ”Retired” sedan hans Citroén vägrade starta efter söndagens första service. Landsmannen Ole Christian Veiby gjorde ett ”hållfasthets” prov på sin R2-Citroén i J-WRC vilket jag tror utföll till belåtenhet. Efter en massiv insats av mekanikerna kunde han ta sig i mål som femma i klassen. Än bättre, Ole Christian ligger nu tvåa i Junior-VM!

*
I DMACK-Trophy jublade Ari Vatanen högst sedan sonen Max blev premiärsegrare i årets serie.

*
Det var en norrman och två svenskar, låter som inledning på någon dålig Bellman-vits men på Lydden Hill-banan stämde det väl in då Petter Solberg vann före Mattias Ekström och Johan Kristoffersson.
PG Andersson fick problem med en brusten slangklämma och nådde aldrig final, faktiskt första gången under säsongen.
– Jag och bilen hittade helt enkelt inte rätt i helgen. Första dagen fick jag, trots bra resultat, inte till flytet i bilen eller körningen, berättar PG besviket.
Utanför pallen hamnade Andreas Bakkerud som fyra, Timmy Hansen sjua och Tord Linnerud nia. Robin Larsson hade även han en nattsvart helg i England och slutade elva, PG Andersson 13:a och så Anton Marklund, på 14:e plats.

*
Thomas Bryntesson gjorde en stark debut i RallyX Lites och vann tre av fyra kvalheat. Ledde semifinalen när han fick punktering vilket så småningom bar till tredje platsen i finalen. Starkt kört av Thomas.

*
Opelseger blev det i Westomsprinten där hemmaåkaren Stefan Åhsberg med sin Astra (tack för bilden Lollo) vann 2WD-klassen och slutade trea totalt. Överallt dessa norrmän inte ens här kunde de hålla sig undan utan totalsegrade gjorde Jo Inge Bakken med sin Mitsubishi före landsmannen Frank Sörhaug.
Här avslöjade det också att vilde Kilsåkaren Mattias Olsson köpt sig en Renault Twingo.

*
Idag eller rättare sagt igår borde hela Rally-Sverige lyfta på hjälmen och gratulera Fägres Håkan Svensson som firade sin 70-års dag med att bli totaltvåa i Götenerundan. Detta i sin ganska beskedliga Mitsubishi bak rutinerade Eddie Hörbing i en vass R5-Fiesta. När man läser hans Cw och ser att han kört över 1000 tävlingar och totalsegrat i 150 blir jag åtminstone imponerad. Mitt första möte med Håkan var när han körde Opel Ascona A i början av sjuttiotalet och redan då var han etablerad fortåkare. Är det kanske sant som folk påstår, har du haft Opel i början av karriären är där ingen som riktigt vet hur långt du kan komma. Jag tror det stämmer eftersom jag gjorde misstaget att börja med Saab och inte förrän 1997 var det som där står i bibeln, Matteus 7:25, ”Fjällen föllo plötsligt från mina ögon”…

*
När jag visade bild på den utslutne Thord Johansson från Nybyrundan känns det inte mer än rätt att visa totalsegraren Pelle Willén också. Tack Magnus Brudigam för bilden.

*
Idag måste jag gratulera skåningen från Lund, Måns Zellmerlöv för sin gedigna insats i den europeiska Mellon. Inget snack, Måns var vad Latvala var i Portugal, en värdig vinnare.

*
Dessutom har det varit handbollsfinal i Göteborg och där IFK Kristianstad till slut lyckades besegra Allingsås. Därmed kan ”läge röd” avbrytas på Akuten på Centralsjukhuset i Kristianstad, säljarna av syrgastält kan hålla helg tillsammans med alla andra som stod i beredskap i den händelse att en ny finalförlust skulle bli verklighet. Orange in i själen är kartläsaren Mats Jönsjö från Tollarp som får symbolisera den ”brandgula armen” som invaderade Göteborg.

*
I går hade jag nöjet att gå in extra då chefen hade beordrat full attack på handbollsmatchen i Göteborg vilket gjorde att två av mina kollegor befann sig där. Istället fick jag besöka både Nävlinge, Tydingesjön och Bromölla för diverse fotouppdrag. Roligast var den välbesökta Veteran och samlarmarknaden i Tydingesjön och där stod en i dag ovanlig bil. En BMW 2000 Tilux ser man inte direkt varje dag och har skrivit det förut, det var bättre förr. Till och med billoggorna var snyggare…