Inget speciellt från varken WRC eller ERC i dag så det får bli den utlovade analysen av Rally Småland idag men fortfarande surrar Vikingadansen för fullt i skallen, men ska ändå försöka. Mitt tips gick hyggligt även om där är några förare som fortfarande gör allt för att dj-las med mig. Dock inte Stoffe Nilsson som man kan lita på i alla väder, åttonde segern imponerar och att segerraden sedan störs av andra platsen i Älmhult känns trots allt hanterbart. Nu blev det något lättare då Åke Jacobsson hade bromsproblem på WRC-Focusen som ledde att han till slut fick ge upp. Andra platsen kneps av ”min trea” Anders Jonasson medan lördagens trea, Björn Johnsson trackade mig för mitt svaga förtroende för honom. Bifogade även en bild på varför det gick så sakta på slutet, växelspaken var avbruten i Subarun.
– Men Björn stoppa inte i Fordgrejor eller vad det nu var var för ursprung på spaken, antingen behåller du Subaru spaken eller sätt dit en starkare från en Opel!

*
I 2WD hade jag bara vinnaren Kristian Johansson i ”uppsamlingsheatet”, ber om ursäkt för detta annars var det nästan klockrent. Mattis Olsson nästan tvåa, hade jag som vinnare och sedan David Bellborg på tredje exakt som tipset. Men vadå nästan? Jo ”spolingen” Erik Telehagen tyckte uppenbarligen att klasseger och min tippade fjärde plats inte var tillräckligt bra. Nej, bara för att dj-las passerade han Mattis och körde in som fyra totalt bakom Kinds-Johansson. Är detta imponerande eller är det helt enkelt utklassning? Märk väl att Erik och Nina sitter i en Grupp N-bil fjärran från tractive-lådor och EVO-motorer, bara vanlig Hondamekanik ”all the way”…

*
Uppenbarligen var där ett riktigt indianöverfall på sträcka sex där bland annat Stoffes utmanare C-föraren Martin Olsson ”byggde om” 240:an till trehjulsbil och överlämnade därmed även andra platsen i cupen till Telehagen.
– F-n också och vi som bara körde på säkerhet för att komma i mål och ta hem andra platsen. Men då behöver man alla hjulen på plats, konstaterade Martin så klart besviket.
Andra som hittade samma sväng var Mats Norss, David Lindström och min egen klubbkamrat Lars Mårtensson, normalt sett säkerheten själv. Även Lars anammade modet med trehjulig Volvo…

*
Måste även nämna en annan av mina klubbkompisar Tom Kristensson som säkrade både DM och B-förarcupen i Rally Småland. Något han inte skämdes över då det tryckts både jackor och bildekaler för att få ut budskapet. Grattis Tom och Mikael Ottoson till höger.
C-förarcupen togs av Kim Nilsson från Osby genom seger i helgen. Prestationen blir inte sämre av att Kim kör en grön VOC:are.

*..
Nu är det en hel månads väntan till finalen i Hovmantorp, något som Stoffe Nilsson inte gillade.
– Nej absolut inte, hade varit mycket bättre att kört finalen i början eller mitten av oktober. I slutet av månaden kan det ju vara snö och det känns inte så kul…

*
I Vikingadansen började dramatiken redan i besiktningshallen där Anders Hasselgren för dagen tänkt som kartis åt sonen Andreas i Snövit, provade att nicka en av de hjulgående domkrafterna i smörjgropen. Inget snack, domkraften vann på knock out och med blodet sprutande blev det akuten på Trelleborgs sjukhus istället för att åka rallybil. Nio stygn och ett snyggt bandage blev resultatet och Anders blev så nöjd med resultatet att han funderade på att byta sport.
– Ska nog börja med vattenpolo istället där har man ju så här snygga mössor!
Dock stod Andreas högerstol tom och då dök Anna Palmquist upp som en räddande ängel. Direkt dök jag Anna och undrade om hon var villig att åka med Andreas varpå han så klokt konstaterade.
– Är detta så smart, när jag sedan slår dig Tommy är det ju ditt eget fel?
Hade inget bra svar på detta och självklart blev det precis som Andreas varnade för. Men va då, tre sekunder är det mycket att snacka om?

*
Som vanligt startade Roland och Black Beauty med en ursinnig laddning men fick ändå se sig slagna av Tyko Nilsson med drygt tre sekunder (ganska lång tid kan jag tycka…). I andra åket var Roland och Martin taggade långt över hjälmhöjd, nu dj-lar skulle den där ”Jinert-Volvon” få se på åka kunde tydligt utläsas i deras ögon.
Tyko startade först, sedan Sune Larsson, därefter Roland och så kom jag som lite av ”sweeper”. Men plötsligt såg vi den svarte bara några billängder före och detta redan på första varvet. Min plan var att detta scenario möjligtvis skulle kunna dyka upp på det sista av de fyra varven, men redan på första?
– Nu går det riktigt bra, tänkte jag under hjälmen!
Trots att Roland tog i så att han höll på att kräkas hade vi ungefär samma avstånd hela vägen till mål vilket så klart gjorde mig mer än nöjd. Detta tillstånd av nöjdhet var så klart inget som Roland och Martin kunde tänka sig att ge mig och Stefan. Istället kom sanningen likt ett basebollträ i nacken.
– F-n också vi snurrade ett helt varv och fick vända för att komma rätt igen, informerade Roland.
– Där gick minst femton sekunder åt h-e….
Alltid ödmjuke Martin undrade förstås.
– Nu måste du väl ändå ha slått oss med en tio sekunder för efter snurrningen slog vi av, inget att åka för längre!
Tyko Nilsson (bilden) dök snart upp och ville så klart få en förklaring till att det plötsligt gick oväntat lätt att vinna. Jag orkade inte höra bortförklaringen, gick och bytte om istället och tänkte för mig själv.
– Okej inte tio men väl två sekunder skilde och frågan är om någon verkligen sett snurrningen? Till dess att detta är bevisat lever jag i tron att jag faktiskt var två sekunder snabbare…
Min ”fantastiskt” fina körning räckte ändå inte till för att rå på Viktoria Lindh som än en gång var bäst i B-förarnas Grupp E. Tack och lov var min klubbkamrat Johan Edquist ännu snabbare som A-förare annars kunde det blivit olidligt. Nu väntar ett uppehåll för både mig, Roland och Viktoria som alla tre hoppar nästa tävling på Sturup. Jag jobbar, Roland vill inte gå upp så tidigt medan Viktoria har ett betydligt bättre skäl. Kartläsande äkta hälften Thord förklarar.
– Vi åker till New York i morgon, Viktoria fick välja detta eller Sturup och då valde hon resa!
Viktoria tittade lite förläget ner i marken vid avslöjandet, inga problem vi väntar på er i Eslöv!

*
Mats Andersson var som vanligt outstanding och att danske Johnny Pedersen tog i så att BMW:n mestadels gick på varvstoppet hjälpte föga. Nio sekunder skilde till slut, men Johnny passade till Mats efter första åket, där dansken bara var tre sekunder bak.
– Då var du alltid lite pressad, undrade Johnny.
– Pressad, svarade Mats undrande.
– Inte alls, vi bara ökade lite mer så var det klart!
Gratulerar till ännu ett DM-guld för Mats och Frida trots att två tävlingar återstår.

*
Jonas Olsson fixade ”trekammarbrunnen” och kom till start med nya Puman. Slutade trea i klassen och fick för detta en riktig ”mosterkram” men det irriterade lite att Lars Östring knep tredje platsen totalt med sin 4WD-Escort.
– Går bättre och bättre men måste lära mig sätta bromspunkterna mer exakt annars går det inte att rå på Mats, menade Jonas.