Rörd över Latvalas WRC-seger i Värmland, Motorbloggaren full av skit, Östen rullade och jag har ljugit…

Erkänner direkt att när BloggJariJari-Mattia Latvala öppnade det mousserande vinet från Alsace (så viktigt att det inte var champagne, så att det t.o.m poängterades vid prisceremonin) fick jag både en klump i halsen och fuktig blick. Inte sedan i Grekland 2013 har extremt sympatiske Latvala fått lov att korka upp det mousserande vin från Alsace och jag är helt säker på att vi är betydligt fler som unnar honom detta än ni andra…
I Grekland handlade det om att överleva, ta bilen i mål på de usla vägarna men nu var det ”high speed rallying” och då var faktiskt finnen coolare än Ogier som gjorde ett enda misstag och som lön för detta fick nöja sig med sjätte platsen. BloggLatvalaNu startar Latvala först i Mexico då han leder WRC med Ogier som tvåa och skulle det lyckas även i ”Corona-ölens land”, då tror jag kanske att världsmästaren börjar darra på manschetten. Riktigt sur verkade han dessutom bli när han missade alla bonuspoäng på Värmullsåsen, bad luck Sebastien…

*
Latvala poängterade vid prisceremonin, tredje gången han stod överst på pallen på Stora Torget att VW var ett underbart team, där alla tre förarna fick exakt samma förutsättningar.
The team-spirit är fantastisk, poängterade Jari-Matti och kramade om bossen Jost Capito.
Måste säga att jag har haft samma känsla ända sedan besöket i Monte-Carlo i fjol, känns lite ”sossejämlikt” i VW-tältet och det verkar ju funka, i rally åtminstone…

*
Andreas Mikkelsen tog sin allra första pallplats i WRC i samma tävling som han som artonåring tog sin allra första VM-poäng. Att han var lycklig gick inte att ta miste på och jag är fullständigt säker på att detta inte var sista gången han utmanade ”topp-duon” i VW-teamet.

*
Mitt tips gick in riktigt hyggligt, hade Latvala som etta och Östberg på tredje platsen. Den här gången var det Mikko Hirvonen som ”svek” och bara blev fyra. Som plåster på såren infriade Fredrik Åhlin mina förväntningar och blev exakt som jag tippade, trea i WRC2. Bra kämpat Fredrik!

*
BloggTidemandVar Pontus Tidemand en besvikelse? Absolut inte och hade han inte envisats med att ha sin ”egen diff” tror jag att han varit topp-fem. Sedan är jag lite tveksam till detta med en WRC-start, hade jag varit Pontus så skulle jag nog hellre satsat på en WRC2-bil för att få lite extra erfarenhet inför resten av säsongen där det är WRC2 som gäller. Men nu kör jag ju Silver-VOC:en och inte i WRC överhuvudtaget så jag är kanske inte rätt man…

*
BloggBreen1Innan jag avslutar WRC-delen och allt om allt hittar ni på andra medier, vädret blev ingen katastrof. Visst det blev inte som i fjol, men ändå var det hyggligt vintrigt även om dyngan (skånska för lera) kom fram på lördagen. Stod tryggt placerad i innerkurva på Torntorp (blev blåsta på Hara, ställdes in precis när vi gick av bilen) , däremot var det många som hittade bättre publikplats i yttern. BloggBreen2Trots att den väldigt trevliga funktionären förklarade att rallybilarna kommer till att spruta ”dynga” över er, valde dessa att ändå stå kvar. Irländaren Craig Breen fixade det som funktionären inte klarade av (bilden), efter detta var det tomt i yttern…

*
BloggkrudaSorry Åke Jacobsson, Emådalens vassaste WRC-chaufför du är inte längre nummer ett när det gäller att täcka Motorbloggaren med ”dynga”( SSRC-finalen för tre år sedan). Karl Kruda i WRC2-Fiestan missade totalt vägbytet på Torntorp precis när vi skulle gå till bilen. Hur han kom ur snödrivan har jag ingen aning, både ögon, gubbe och kamera var väl täckt av blött värmländsk skit så jag såg ingenting…

*
BloggÖstenPå väg från Torntorp åkte vi inom serviceplatsen i Hagfors, Hyundais ”tält” var stort kunde vi se ända från Mediaparkeringen. På väg in mötte vi meckaren Jörgen Jönsson och kartläsare Mats Andersson, båda tillhörande Östen Anderssons Saab-team. I händerna höll Jörgen en låda med diverse sladar och andra för mig okända mackapärer.
GPS-grejorna och de gick åt h-e när Östen rullade, förklarade Jörgen.
Vi fick en prislista innan vi startade på vad grejorna kostade, suckade Mats.
Rullade, märkligt att en Saab V4 rullar och dessutom när en så rutinerade förare som Östen sitter vid ratten.
Måste har varit en kartläsarmiss, undrade jag som har erfarenhet från när Roland sitter till höger.
Östen skyndade dock till undsättning.
Nej det var inte Mats fel!
Det gick för fullt på trean när bakändan släppte och drog in framhjulen, förklarade Östen.
Man är ju inte så snabb att ratta som förr så det blev ett och ett halv varv på taket…
Tråkigt nog skedde rullningen med en enda publik plus en liten kille. Tidtappet innan ”FYF” var på vägen igen blev stort, men till mål kom man man. Mats poängterade.
– Vi slutade 33:a nu och förra gången 1972 blev farsan 41:a, det går framåt…

*
BloggKjellSprang även på glade ”byggaren” Kjell Fransson som övergett Grupp H 940:an mot en VW 1302S.

Varför var du så sen på andra sträckan igår, undrade jag.
Har lite synpunkter på vinterväghållningen i Värmland, låg en stor snödriva där jag skulle köra, förklarade Kjell.
Ger honom en extra eloge för att han inte hängt på ”240-drevet” utan valt rallybil med hjärtat, fler sådana som du Kjell och Klassiskt rally hade varit mycket roligare…

*
BloggStormPå väg till Hara blev jag vittne till en mycket tråkigt och nästan gripande scen. Lasse Storms Opel Ascona puttades upp på en släp och detta med hjälp av en olycksbroder i form av Kenneth Bäcklundh. Självklart fick jag stanna och föreviga detta unika (mycket sällan en Opel puttas) och Lasse berättade.
Igår rasade motorn så killarna stack i natt hem, hämtade ny spis och bytte.
– Men så gick en drivaxel, dj-al skit!
Frågade också Bäcklundh vad som hänt.
Slut på bensinen, förklarade Escortåkaren.
Jag såg frågande ut, har du ingen bensinmätare undrade jag och genomskådade snabbt bluffen.
-Treans växel försvann men va då, nu hinner vi hem till Melodifestivalen, skrattade Kenneth.

*
Jag har farit med osanning, detta var inte fyrtionde gången i Värmland utan 39.e. Under helgen kom jag på att ett år kördes inte rallyt utan det var Rally Norway 2009 och då var jag inte på plats. Därmed är jag ”tvingad” att återigen komma tillbaka till Värmland, fyrtio år är mitt minsta jubileum helst femtio och sextio. Som jag brukar skriva, I´ll be back!

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *