Den har klassats som kanske WRC-världens tuffaste specialsträcka, möjligtvis med Monte Carlos ”Col de Turini” som utmanare, finska klassikern ”The roller-coaster Ouninpohja”. Men i år finns inte längre det klassiska namnet med på tävlingskartan den 31juli-3augusti utan ersätts av ”Kakaristo”. Men lugn sträckan är till stora delar fortfarande den ultimata utmaningen dock något kortare, nu bara styvt två mil lång. Anledningen till förändringen är att sträckan varit svår att organisera i sin ursprungslängd, nu blir detta lättare menar tävlingsledaren Kari Nuutinen.
– Enklare samtidigt som vi ändå kan behålla de bästa bitarna…
Nytt är också att man man skippat de sydligaste sträckorna kring Lathi och istället valt att fokusera på de centrala delarna av Finland. Stadsträckan i Harju kommer åter till heders, användes senast 1998 och körs både torsdag och fredag. Den åttonde deltävlingen i WRC startar på torsdagen och med målgång på söndagen. Totalt 26 sträckor på sammanlagt 36 mil ska man då ha avverkat.

*
På en lite annan, men fortfarande hög nivå väntar nu Rally-SM till helgen. De sydsvenska hoppen Erik Telehagen och Nina Jonasson från Växjö har en tuff målsättning i Junior-SM.
– Vi är grymt taggade för att bärga hem en JSM-seger, det är årets mål, menar en märkbart laddad Erik.
Erik, 22 år och Nina 23 år i sin Honda Civic type R kommer att göra allt för att ta hem årets JSM guld.
– Vi känner oss helt klart redo inför den här utmaningen och det ska bli riktigt roligt att tävla mot den absoluta eliten bland Sveriges Juniorer och vi hoppas att detta blir en bra språngbräda mot vidare äventyr, hoppas superambitiösa Nina.
Som sagt en tumme hålls för Hondaåkarna i helgen!

*
Ibland analyserar man rätt och ibland fel, i lördags analyserade jag helt fel när det gällde Anders Dawidsson och hans landslagsuppdrag för SBF. Han var inte ens ” Tony Rickardsson bitter” utan som Anders skriver till mig, ” Inte bitter eller besviken, men det känns lite tomt när man är van att fara på tävlingar och helt plötsligt inte….”.
Känns bra att jag hade fel, för Anders har utan tvekan gjort mycket gott för våra rallyjuniorer under sina nio år i förbundets tjänst. Han tröstar både sig själv och mig för att jag hade fel med en riktigt härlig rallybild på en något gulnad, jag är ändå nästan säker på att det är en ”riktig” Laupiz Blau Opel Kadett. Detta var Anders första rallybil och tävlingen är OTA-cupen i Filipstad den 13 september 1970. Placeringen skäms inte för sig heller, total sjua och sexa i klassen ihop med kartläsaren Mats Vogel. Han ber mig att kolla rallyutrustningen noga, navkapslar (det är det som sitter på hjulen i mitten, detta för er yngre) plus bilfilt i baksätet. I sanning en riktig rallybil…

*
I mina gömmor hittade jag en annan bild på Anders och detta i samband med ett South Swedish Rally i slutet av åttiotalet. Anders åkte som kartläsare till Thomas Rådström i Grupp N-Toyotan och arbetsuppgiften var förbil i rallyt. Nu tog Rådis inte detta med ”förbil” så allvarlig för honom var det som vanligt ”full speed ahead” vilket fick konsekvenser för Toyotan. Den blekingska naturen är hård och helt oförlåtande men skam den som ger sig. När jag stötte på gänget på en parkeringsplats i tror det var Ronneby, men kan ha fel då var man i full gång med plåtjobbet på den stukade Celican. Med ”pappa Rådis” Mercedes som mothåll kopplade man järnklänkar i servicebilen och sedan var det full gas för att rätta över fronten i syfte att kunna fullfölja sin arbetsuppgift som förbil. Minns inte om det avancerade ”verkstadsjobbet” lyckades men hos mig finns scenen alltjämt kvar i färskt minne.

*
I syfte att förbättra min sociala kompetens ringde jag idag upp Asfaltkungen Mats Andersson och gratulerade på namnsdagen. Det visade sig att jag var den förste som uppmärksammat högtidsdagen och Mats artig som vanlig,  tackade för min uppmärksamhet. Efter lite ”snick snack” frågade jag hur det gick med takbytet på den i Rally Sweden av pappa Östen rullade Saaben.
– Helt perfekt, skickar en bild, lovade Mats.
Bilden kom med texten ”Snart klar. Rally Sweden 2015, here we come”. Vet inte vad man gör med sådant folk…

*
Förstår att många undrar hur stämningen var på Volvo-nästet Hörby-Bil efter det att en Golf ”etta” piskat upp Jimmy Olssons värsting-940 till ”Stockholmarens” illa dolda glädje. Besökte företaget och noterade att de flesta gick omkring med tom blick medan ”Stockholmaren” kvittrade runt och påpekade att ”Ettan” faktiskt även var sträcksnabbast på fjärde sträckan. Det var då som övrig personal började leta efter de gula öronpropparna…