Vilken braksuccé det blev för Tomelillas racingförare Jimmy Eriksson när han gjorde debut i Sebastien Loebs långloppsbil, Oreca 03R LMP2. På Estoril-banan i Portugal blev det seger i finalen för European Le Mans-serien bestående av ”fyra timmars lopp” runt om i Europa. Jimmy delade på körningen med teamets ordinarie förare Vincent Capillaire och det blev seger.
”Svenskbilen” låg på sjätte plats, 45 sekunder från ledningen när Capillaire som är ordinarei förare i bilen lämnade över till Jimmy. Tomelilla bet tillbaka, stod för en massiv offensiv och arbetade sig upp till andra plats. Capillaire i kraft av en bra strategi kunde slutligen överta ledningen under sitt sista körpass.
Nu vanns loppet drygt 35 sekunder före Morgan-trion Gary Hirsch, Pierre Ragues och den förre Formel 1-föraren Christian Klien. Segern som gör avtryck i historieböckerna var första segern överhuvudtaget för Sébastien Loeb Racing i European Le Mans Series (ELMS).
– En riktigt, riktigt häftig upplevelse, säger Jimmy Eriksson.
– Jag gick in i den här helgen mer eller mindre utan någon som helst kunskap om långloppsracing, och att åka härifrån med seger i mitt första ELMS-race känns både fantastiskt och förvånande!
Jimmy vill också tacka Loeb för chansen som måste vara en perfekt dörröppnare för resten av karriären.
– Ett stort tack till Sébastien Loeb Racing för möjligheten att få bredda mina perspektiv inom motorsporten och för allt de lärt mig den här helgen. Att hantera alla varvningar och långsammare trafik var något helt nytt för mig, men det föll sig riktigt väl.
Fortfarande är det formelbilsracing som är huvudfokus för Jimmy som redan i dag deltar i veckans officiella tester för World Series by Renault på spanska Jerez-banan. Han kommer att köra för det regerande mästarteamet DAMS under testets båda dagar.
– Nu kommer jag att ha fullt fokus på formelbilsracingen den närmsta tiden, menar Jimmy men tilläger.
– Jag har definitivt fått upp ögonen för en ny del av sporten och jag kör gärna fler långlopp i framtiden!

*
Från racing till rally och nu verkar det stå klart att det även 2015 körs Rally Sweden Historic. Närmare detaljer har ännu inte släppts om den tredje upplagan men lär komma inom kort. En som säkert ser framemot detta är Petter Solberg som vunnit de två tidigare upplagorna med fru Pernilla som kartläsare. Det norsk/svenska paret med den välpreparerade Escorten lär bli svårstoppad även till nästa år.

*
Snacka om rallykrock i helgen, inte nog med att det final i Sydsvenska Rallycupen i Näshult utanför Vetlanda. Sedan är det final i VOC Mekonomen Rally med Odensvängen i trakterna kring Örebro (känns det inte som att det är lite väl mycket rally i Örebro för tillfället, förra helgen var det Rikspokalen och nu…). För att ytterligare spä på helgens rallyflöde så körs det WRC i Spanien med Rally de Espana och ERC i schweiziska Rally du Valais.
I ERC är där fyra förare med vinstchans med två tävlingar kvar. En av dessa är otursförföljde Craig Breen som ligger fyra inför Valais, men har absolut ändå inte gett upp kampen om en guldmedalj.
– Detta var planen från start, att köra hem guldet, berättar Breen på ERC:s hemsida.
– Men saker och ting har inte gått helt enligt planen så därför är jag ändå glad över att vi fortfarande är med i guldstriden.
Ett tungt tryck ligger på den 24-årige irländarens axlar, ingen landsman har någonsin vunnit en ”internationell rallytitel” tidigare.
– En dröm att bli den förste så klart men viktigast är ändå att komma i mål. När man bryter ofta är det väldigt lätt att ens namn försvinner, oavsett hur många sträcksegrar du tagit innan…
På frågan om vem som har störst vinstchans förutom honom själv svarar Breen.
– Bara tanken på att någon annan ska vinna får min mage att vända sig, men måste jag nämna ett namn så är det så klart Esapekka Lappi som leder.
– Men så får jag inte tänka, måste koncentrera mig själv på att vinst är det enda som gäller!
Fick igår en hastig blick på den preliminära tävlingskalendern för Södra BF 2015 och den såg väl bra ut kan jag tycka. Mest uppskattade jag den ”tillnyktring” som skett hos RS-arrangörerna och att det till nästa är bara Trelleborgs MK och Svedala MK som ansökt om två tävlingar i RS-DM. Serien skulle enligt det här förslaget bestå av tio deltävlingar. Nio rena asfalttävlingar och så Österlensprinten på Svampabanan med både grus och asfalt. Dessutom ser det som att Hässleholms Lille Mats Rallysprint den 3 maj står utanför DM-serien. I så fall ett klokt beslut då tävlingen är så mycket större än resten av DM-kollegorna. Wilke & Co behöver ingen draghjälp av DM-status för att fylla anmälningslistan, utan tror jag utvecklas ännu mer utan att behöva ta hänsyn till DM-regler.
En tävling som saknas i serien är Asfaltsprinten i Tingsryd som körs samband med South Swedish Rally. I mitt huvud utan tvekan årets roligaste tävling så SGA-Persson, låt den ingå i DM!

*
På grusfronten alltså Rally-DM, är det sextävlingar planerade och nykomlingar mot i år är Snapphanerallyt i Hässleholm och Ekratten i Karlshamn. Den första med SM-status i år medan Asarums MS valde Bilsport Rally Cup istället för DM. Till nästa år blir det återgång till det ”normala”. Förutom detta tillkommer fyra tävlingar i Sydsvenska Rallycupen som verkar byta namn till Sydsvenska Rally Mästerskapet då det i listan förkortas SSRM?

*
Till avdelningen positivt utveckling måste även nämnas att Olofströms MK gör comeback som rallyarrangör och planerar att första helgen i oktober köra en ”Rallysprint på grus”, Holjesprinten. Riktigt kul att blekingarna är tillbaka, förr när man körde sin lilla trevliga tävling var den för mig ihop med Ekratten en av årets två höjdpunkter.
Mer Asarum som även dom tänker damma av en klassiker, Karlshamnspecialen annandag påsk. Även här handlar det om en grussprint.

*
Så här i slutet av oktober är det snart dags för byte av däck, till vinterdäck och med dubb så klart om du frågar mig. Idag publicerade Aftonbladet sin stora däcktest och jag ska inte trötta er med några detaljer. Väljer att enbart citera ur testchef Robert Collins sammanfattning.
” Det skiljer skrämmande mycket i prestanda. I stan, i 50 kilometer i timmen stannar de bästa däcken på drygt 30 meter, de sämsta på 55 meter. 25 meter till, nästan dubbla bromssträckan. Eller sex normala billängder.”
Längre ner konstaterar Collin att den gamla välkända sanningen men som av vissa ändå förnekas, ”Jo det bästa däcket på is är förstås dubbat. Och det sämsta odubbat. Det vet vi av alla års erfarenhet, dubb är det enda som biter på frosthalkan”.
Frågor på detta?

*
På tal om däck så fick jag en fin present med mig hem från söndagens ”recce” till Eslövs MK:s ”Kanonen”. Troligen ute på provet på soptippen i Rönneholm hittade mitt nästan splitternya höger bakdäck en lång plåtskruv. Märkte det när vi kom hem, där var lite luft i bakdäcket och på morgonen var det helt platt. Stefan dök upp med kompressor och grejor, en punka lagas ju ändå rätt snabbt, trodde jag. Inte den här gången, den där dj-la skruven hade lyckats borra sig rätt genom däcket och nästan ut genom sidan. Höll alltså inte luft, bara att köpa nytt. Kul, fast det är klart det hade ändå rullat ett par hundra mil…