Stoffe Nilsson var inte helt ute och cyklade när han varnade för unge hemmaåkaren Anders Jonasson inför Dackefejden i Wäxjö MS regi. Anders vann precis som Stoffe tippade och nu är han och jag ungefär lika bra på att tippa rallyvinnare.
Tävlingen utvecklades direkt från första sträckan till en jättefajt mellan de bägge klubbkamraterna i Wäxjö MS, Jonasson och så av övriga favorittippade, Patrik Johansson. Men den här gången stämde allt för Jonasson som punkterade striden på sträcka fyra där han var över sex sekunder snabbare än Patrik. En sten mitt i spåret för Patrik och den vita Mitsubishin på sista sträckan avgjorde och så var det hela klart. Ett rykte vill även göra gällande att Cindy Brüggeman sprätte fram en stor sten i spåret, som sedan inte publiken gjorde någon som helst ansats att plocka bort. När så Patrik kom var det bara gonatt!
Om detta stämmer, jag poängterar att det är ett rykte, så finner jag inte ord. Det är så lågt, så lågt och den publik som fanns på plats, ställ er i skamvrån och stanna där länge, mycket länge…
Stoffe själv, ”vallade bort sig” som han uttryckte det när han satsade på däck för torra snabba allmänna vägar. Men så kom regnet och ovanpå detta hagel och plötsligt blev han mer passagerare än förare i Subarun. Taggade istället ner och ”safade” sig i mål som DM-ledare och framförallt med hel bil, vilket är mer än vad man kan säga om många av medtävlarna.
Inte f-n hjälpte det att jag höll tummarna för min klubbkompis Henrik Levin. Bara fyrahundra meter efter start på första sträckan, vek sig höger fjäderben och Volvon bredsidades in i en bastant småländsk stengärdsgård, via en telefonstolpe. 940:an blev inte snygg efter den behandlingen och nu får nyblivne pappan Henrik ge sig ut på ”Volvojakt”. Två knäckta revben och lite blåmärken blev de kroppsliga sviterna efter kraschen. Co-driver Gunnarsson klarade sig med bara blåmärken, trots att det var hans sida som tog smällen.
Ett glädjeämne var att det äntligen lossnade för Henriks gamle co-driver och nu själv förare, ”Tollarpsåkaren” Mårten Nilsson som tävlar för Simrishamn. Äntligen stämde allting med grupp H 940:an och då kom också klassegern i C 2WD. Jättestort grattis Mårten!
I Dackefejden kördes även en klass för Appendix K-bilar, bara åtta stycken men ändå. Nu har Smålands BF den egenheten att man vägrar att följa den startordning som gäller i resten av landet, Klassiker startar först. I Småland ingår dom istället i den rullande startordningen, vilket fick till följd att förste gammelbil gav sig iväg med nummer runt 140. Mitt i startfältet släpper man alltså iväg rallyts långsammaste bilar. Ok, vissa av bilarna är väl jämförbara med Originalare och lite till, men som allra sista klassiker kör en Saab tvåtakt med cirkus 70-80 hästkrafter. Efter Saaben startar sedan värsting-klassen 4WD vilket gör att man får lägga in tio minuters uppehålla mellan de bägge klasserna. Är detta smart, jag bara undrar?
Istället för att låta klassikerna starta första, sopa undan lösgrus och slippa harva runt i mer eller mindre djupa spår. För det är så här att min Kadett med tolvtums hjul (vanliga odubbade vinterdäck) inte fungerar när det är spårigt. Dessutom att knäcka en bärarm på Kadetten innebär inte att jag går in till den lokale Opeldealern och beställer en ny. Så mycket kan jag säga att bärarmar till Kadett 64:or är det många år sedan man lagerförde…
Småland, ha förståelse för att våra klassiker inte kan betraktas som ”vanliga” rallybilar. Här snackar vi istället om en kombination av mycket kulturgärning och förhoppningsvis, lite mindre tävling.
Ikväll startar Mattias Ekström i sitt livs första NASCAR-lopp borta i Kalifornien. Genrepet gick sådär och den gamla Red Bull-Toyotan hamnade i betongmuren. Men som man säger, ett dåligt genrep o.s.v. Kör så det ryker Mattias, så kanske kanske, man kan höra resultatet i Sportradion i morgon?