Kubica tog första ”WRC-segern”, Wilke ryter till, stålbad väntar brittiskt rally, säkerhetstokerier i RU och Fiatöden i MSR!
Äntligen föll alla bitar på plats för Robert Kubica och han kunde ta sin första seger med en WRC-bil i italienska mästerskapstävlingen Rally del Casentino. Kubica dominerade som väntat totalt och vann tio av de tolv asfaltsträckorna som rallyt bestod av. Marginalen ner till tvåan, även han i en WRC bil, nämligen en Citroén DS3 WRC i händerna på Felicia Re. Rallyt var ett ”träningspass” för Kubica inför de återstående asfalttävlingarna i WRC med början med Rallye Deutschland i augusti.
– Jag har inte kört torr asfalt sedan Spaniens WRC i fjol och då inte med en WRC-bil utan en tamare RRC-variant, berättade Kubica.
– Det här var ”good experience” inför resten av säsongen!
Inte nog med att polacken var snabb, dessutom hade han ny co-driver i form av Przemek Mazur då hans ordinarie Maciek Szczepaniak tog ut sin ”lagstadgade” semester…
*
Om knappt fyra veckor är det dags för Snapphanerallyt, deltävling två på grus i Rally-SM och nu börjar tävlingsledare och ordföranden i Hässleholms MK CG Wilke bli lite bekymrad över det hitintills lite tunna antalet anmälda. Idag vid två-tiden fanns 43 namn i anmälningslistan, men där nästan hälften av dessa inte tillhör SM-fältet. Med tanke på att sista anmälningsdag är på fredag klockan 18.00 förstår jag CG:s antagligen lätt rynkade panna. Därför har han gått ut med en uppmaning till alla som tänker åka Snapphanerallyt. ” Hej på er alla glada ”motorsportare”!
PÅMINNELSE!
Anmälningstiden till AM Snapphanerally utgår nu på fredag, den 18/7 kl 1800.
Efteranmälan är inte tillåten enligt SM-bestämmelserna. (Gäller inte klasserna 8-10, men är du inte anmäld på fredag så kommer du inte med i tävlingsprogrammet !! )
C G Wilke
Tävlingsledare.”
Lider med CG och förstår faktiskt inte att det ska vara så svårt att anmäla sig i god tid. Såvida det inte är någon sorts sport att vänta in i det sista för att se hur många gråa hår man kan ge de stackars arrangörerna…
*
Det stormar rejält i brittisk rallysport eller mer korrekt, verkar det bli en väldigt lugn säsong man får framför sig när hela ”Rally-BM” nu är inställt 2015. Ett första tecken på vad britterna har att vänta sig är att finalen i årets British Rally Championship, Rally Dorset nu kastar in handduken och ställer in. Arrangerande Southern Car Club ställer in sin tävling i oktober och hänvisar till beslutet att inte köra mästerskapet till 2015.
– Vi flyttar fram till ospecificerad datum, detta på grund av att vi inte vet vilka planer MSA (promotorn) har för vårt viktigaste rallymästerskap.
Klubbens tänkta tre års avtal med en sponsor läggs också på is så länge ovissheten kvarstår.
Redan tidigare i år ställde Rally North Wales in på grund av för få deltagare och nu blir Isle of Man Rally i september final på det rumphuggna mästerskapet.
*
När Rallyutskottet klubbade beslutet att HNRS-skyddet skulle bli obligatoriskt i samtliga rallyklasser tillhörde jag den grupp som var mest kritiska mot beslutet. I mitt fall handlade motståndet av ren okunnighet plus det faktum att hjälm plus skydd skulle bli en allt för tung ekonomisk post för nya blivande ”WRC-stjärnor”. Efter beslutet togs (jag köpte faktiskt både hjälm och skydd direkt när beslutet kom) har jag förstått hur bra och viktig den här säkerhetshöjaren är i rally. Blev därför i likhet med många andra oerhört förvånad när Rallyutskottet backade på sitt beslut och tog bort HNRS-regeln och ändrade istället till ”rekommendation”. Många som då investerat i nya grejor blev så klart fly förbannade när inköpet visade sig ur regelsynpunkt vara helt onödigt.
I början av maj kom så nästa felbeslut i den här frågan. Rallyutskottet beviljade då dispens, tills vidare gällande de allra nyaste och tyngsta hjälmarna som var kopplade med krav på HNRS-skydd att få användas utan skyddet. Nu ger alltså utskottet dispens så att det idag är helt okej att använda de tunga hjälmarna utan HNRS. Detta mot all rim och reson och dessutom mot fabrikanternas egna krav.
– En riktig pungspark mot både oss aktiva och mot säkerheten i sporten, hävdar till exempel Lars Servin, ordförande i SMK Hörby och aktiv Grupp H-åkare med sin Volvo.
– Alla vet hur farlig en tung hjälm är när det kommer till nackskador och att nu ge dispens utan hänsyn till den ökade skaderisken vid en krasch är ofattbart!
Även Servin menar att man aldrig skulle backat från det första beslutet med HNRS-krav.
– Inte så konstigt om många aktiva känner sig helt blåsta som investerat kanske en bit över tio tusen kronor i något som inte Rallyutskottet längre finner motiverat…
*
När vi ändå är inne på hjälmar och liknande så hittade jag ett klokt inlägg från Malte Gustafsson i Motorsport i Värmlands Gästbok. Malte skriver, ”Hej!
Var funktionär på Midnattsolssrallyt i helgen. Fick till min förskräckelse se att i klass regularity kan man köra utan hjälm.Hur tror ni rubrikerna skulle se ut om något hände? Jo RALLYFÖRARE KÖRDE UTAN HJÄLM. Inte bra för motorsporten.”.
Måste säga att jag blev väldigt förvånad över detta att hjälmtvång inte finns i Regularity. Självklart ska man använda hjälm när det handlar om biltävling, allt annat är ju skitsnack!
*
När vi ändå är inne på Regularity så kom där en liten rapport från MSR-debutanten Christer Ahlberg och Frida Olofsson, tävlande för Simrishamns MK i den minst sagt udda rallybilen Fiat X1/9. Christer berättar ( har kortat rapporten något). ” Hej alla vänner, bekanta och motorsportintresserade!
Nu har vi avverkat Midnattssolsrallyt 2014. Västerås med omnejd hade ett verkligt tropiskt klimat då vi anlände, ibland var tempen över 30 grader vilket höll i sig i stort sett alla dagar.
Detta blev påfrestande både för besättning, servicepersonal och naturligt för våra gamla bilar!
De båda första sträckorna var belagda med grov sten vilket med facit i hand inte passade X 1/9 riktigt. På servicen i Hedemora upptäckte vi att generatorremmen hade fått stryk troligen orsakade av att sten åkt upp i motorrummet och knäckt den. Någon ny hade vi inte med oss för allt var ju bytt från början. Vi chansade på att den skulle hålla nästa sträcka där Tommy och Christian lyckade att få tag på en ny på Mekonomen i Hedemora. 700 m in på SS4 brast remmen och dagen var förstörd, Vi fick bryta där och ta maxtid på de sista två sträckorna för dagen!
Vi reparerade ute på sträckan efter att alla bilar passerat och tog oss tillbaka till Västerås men något skramlade katastrofalt i framvagnen. Det visade sig att ett av bromsoken höll på att lossna, det saknades bultar! Detta säkert också till följd av den grova stenen på vägarna!
Fredagen var det så dags med en tur till Roslagen. Efter sträcka 7 började bilen att hacka och således ny prövningar och 500 m innan vi kom fram till serviceplatsen la den helt av och Tommy konstaterade att det in kom fram någon bensin. Det hade kommit in alldeles för mycket damm i förgasaren så det blev till att skruva ur och blåsa rent!
Lördagen, då var det dags att åka söderöver ner i Sörmland. Halvvägs på transporten till SS17 hände det igen. Laddningslampan började lysa, vi svängde snabbt in på en parkeringsficka och
generatorremmen var av igen, f-n!!!
Vi hade nu en ny i bilen men inga verktyg! Tommy och Christian låg före med servicebilen för att upprätta service efter SS17. Jag började med att lägga på den nya remmen och precis då passerade ett franskt teams servicebuss. Man kastade sig in och frågade vad vi hade för problem och in i bussen och hämtade verktyg. Krängde på remmen och sa ”for the competition” så vänliga människor finns då det händer. Ett stort tack till fransmännen.
Väl framme i Västerås efter nästan 10 mils transport så var det dag med den avslutande SS18 inne på Rocklunda och före start blev det till att åter fylla på olja!
Summering, värmeböljan, sten och damm höll ju på att knäcka X 1/9 men efter reparationer inom kort är den snart ”fit for fight” igen.
Resultat,tja, det blev ju en blygsam 34 plats men vi kom i mål och med många nya erfarenheter!”.
Efter att ha läst om Christer och Fridas öden förstår man att inte ens Regularity är någon ”walk in the park”. Har nu förstått resultatlistan någotsånär och kan då rapportera att Thomas Nilsson och Margaretha Danelius från SMK Hörby slutade på 29:e plats.
*
Vill du se The Race of Champions i Sverige 2014 så gå in och rösta på http://www.raceofchampions.com/voteforvenue. Tanken är att Friends Arena i Stockholm ska hysa tävlingen som jag faktiskt såg något av de allra första åren nere på Nürburgring i början på nittiotalet. För att övertyga arrangörerna att välja Sverige och Friends Arena efter 25 framgångsrika år runt om i världen på arenor som Wembley i London, Birds’ Nest i Peking, Stade de France i Paris, etc behövs alla bilsportares hjälp att rösta uppmanar nu Svenska Bilsportförbundet. Som tack får de som röstar chansen att försäkra sig om de bästa läktarplatserna innan biljetterna släpps till allmänheten, om Sverige vinner kampen om att arrangera Race Of Champions. Man har även chansen att vinna fina priser som ROC merchandise och en TAG Heuer klocka.
*
Ännu en rättelse behövdes efter helgen. Det var inte min klubbkompis Jocke Kristiansson som slutade på tredje plats i fredagens Svampasprint. Jo delvis rätt, för Jocke blev trea i A-klass D2, men trea totalt kom faktiskt Svedalas Volvoåkare Lars-Erik Björklöv (bilden) som vann B-klassen.