Har du inget speciellt för dig i helgen så varför inte ta en tripp till Norge och Vålerbanan? Här körs det ”Classic and Sportscar Meeting”, näst sista deltävlingen i Racerhistoriska Klubbens serie i Historisk Racing. Garanterat sevärt vågar jag lova.
En som åker till Våler är naturligtvis Hässleholms hundkojefantom Tommy Jagerwall som tänker bättra på sin placering inför finalen i Falkenberg i september. Tommy leder RHK-Cupen där man slår ihop alla klasserna och den med mest poäng blir ”winner over all”. Men det som irriterar i den röd/vita Coopern är nog att han ”bara” ligger fyra i ”Tusencupen”, den kanske allra tuffaste klassen. Efter helgen ska ledaren här, Krister Wigren från Lomma i sin Saab Sport ha petats ner, iallafall om Tommy får bestämma…
Höjdpunkten i Tusencupen blir naturligtvis ändå de tre Opel Kadetterna. Bäst av dessa är Anders Hansen på en elfte plats, medan godisäljaren från Laholm, Dan Henningsson är placerad som sextonde man. Till Våler ansluter ännu en av ”Russelheims stoltheter” och bara att få se tre sådana i samma race, är skäl nog att åka till Våler om ni frågar mig!
En som hade platsat på racingbanan om han själv fått bestämma, hade jag det tvivelaktiga nöjet att stifta bekantskap med i går. Var på väg till Lund på E22:an när jag strax efter Linderöd kom ifatt en mindre kö på fem-sex bilar. Längst fram låg en äldre Golf i lite drygt 80 kilometer dessutom i trygg anslutning till mittlinjen. Mycket mötande trafik, så jag insåg att det var bara att ”lean back and enjoy the ride”.
Efter ett tag märkte jag i backspegeln att det var oroligheter i kön bakom mig. Bilar som blinkade och flyttade sig ut och in, från vägrenen till mittlinjen. Direkt bakom mig låg en Saab och plötsligt såg jag hur han mer eller mindre kastade ut bilen mot vägens mitt. Märkligt!
Men då dök han upp på Saabens insida, alltså på vägrenen, E22:ans egen Michael Schumacher. Körde visserligen ingen röd Ferrari utan en tämligen väl använd mörkblå Mitsubishi, men målsättningen var densamma som när ”Schumi” i sina glans dagar närmade sig en konkurent före Michelin-Brücke på Nurnburg Ring, jag ska förbi punkt slut!
Idioten, finns inget annat ord på föraren i Mitsubishin, körde alltså om kön på vägrenen. När han närmade sig mig blinkade jag höger, visade att jag frivilligt gick ut för att släppa förbi honom. Vad gör då idioten, jo fortsätter omkörningen med ena hjulparet ute i gräset. Då brast det, la mig på tutan och se på f-n, där var broms på Mitsan.
Idioten la sig bakom mig och började blinka med helljuset, märk väl jag har nu nästan hela bilen på vägrenen. Efter några sekunder pinade han det sista ur den gamla trötta motorn och körde om, dessutom på rätt sida. Klipsk kille!
Men omkörningen kunde ju liksom inte bara bli en omkörning för Idioten. Nej jämsides hängde han sig på tutan, gav mig fingret innan han kastade ut bilen på vägrenen och fortsatte vansinneskörningen.
Nu gick det lyckligt, men det var ju inte Idiotens förtjänst utan alla vi andra som höll oss undan från honom. En liten undran i sammanhanget är förstås, vilken nytta ”Trafikverkets nya livräddare” alltså fartkamerorna var vid det här tillfället? Till noll och ingen nytta så klart. Dessutom brukar ”Nollvisionsbasen” Claes Tingvalls snacka om information till bilisterna. Tror inte att det hjälper om han så kontaktar den mest välrenommerade PR-byrån på Manhattan och lägger miljoner på upplysning? Den typ av bilförare som Idioten representerar, är inte mottaglig för information. Nej det enda som hjälper, oavsett vad Trafikverket tror, är en riktig levande Trafikpolis och ingen stum plåtlåda på en stolpe!