Är WRC häftigt eller är det häftigt? Efter andra dagen, nu i de riktiga Värmlandsskogarna plus lite Dalarna börjar ståpälsen lägga sig. Redan nu säger jag till er som missar detta år efter år, gör det inte!
Häftigare än när Patrik Sandell vräker upp sin ”WRC-Mini John what ever” ni vet vad jag menar, i målsvängen på klassikern ”Sågen” kan det bara inte bli?
Patrik kom med fullt påslag, cirka tio-femton meter innan den skarpa vänstern var ”hundkojan” ”absolut sideways” och sedan var det fullt genom hela böjen. Snömolnet som begravde mig och mina kollegor var kompakt men skit i det, vilken uppvisning. ”Ten points from the Skånejury” för att snacka lite ”Mellospråk”…
Annars var där lite färre åskådare i den berömda målsvängen, men parkeringen såg ändå lika proppad ut som vanligt. Fick förklaringen från en ”inföding”, man hade kalhuggt en bit längre in vilket nu gav perfekta åskådarplatser där man såg bilarna långt. Alltså den totala publiksiffran för ”målet på Sågen”var konstant.
Blev plötsligt lite orolig för där jag stod placerad, såg det bara ut som jag var på fotboll när Kristianstadstjejerna spelar fotboll. Då snackar vi sommar, publiken promenerar cirka femti meter. Här snackar vi minus sex, promenad på dryga kilometern och som extra bonus på slutet, en ”bergvägg” för att ta sig upp till åskådarplatserna. Rallypublik och bortskämd är ungefär som ”rögad ål och vaniljsås”, funkar inte!
Måste även nämna polisens idoga arbete under rallyt. Man har extrasatsat på hastighet, nykterhet och bilbälte vilket självklart är bra. Strax före Sågen annonserade ”myndigheten” att man var på plats med en tydlig ”polisskylt”. Strax före avfarten ner till Sågen hade man satt upp en ”vikarierande plåtpolis” på en släp, dessutom tydligt utmärkt. Nu hör det till saken att den här vägen är någon sorts ”Highway to skidor” och takboxarna är lika täta på vägen som drinkarna i Båstad under tennisveckan. Blev omkörd av massor av bilar men jag vet att man har hastighetskollar, så jag var ”som vanligt” extremt noga med att hålla hastigheten. Barnfamiljerna med takboxar hade dock ingen aning om att ”Harry Haffa” bara väntade och väntade. Både hörde och såg framför mig när mannen, det är alltid en man som kör på de här ”viktiga” turerna, svor över ”den där dj-la väglusen i den vita Subarun”.
– Vi har bråttom till skidbacken, så flytta dig gubbe!
I det här fallet var det en vit Passat, hade dessförinnan blivit omkörd av minst tio-femton andra skidkompisar med familjen lastad och tryggt bältad. När Passaten vräkte om mig och femtio meter längre fram dundrade in i ”plåtpolisens” blixt, ja då kändes det riktigt dj-ligt bra, inte bara rallypubliken som behöver kollas, ”Bror Duktig” på väg till skidbacken behöver också han en liten koll…
Fortsatte sedan till Vargåsen, men varken till Colins Crest eller till ”Elektrikerns” heta tips det med vägbommen ni vet. Vi satsade på ett säkert kort, var här även i fjol och möttes som vanligt av trevliga funktionärer som visade oss ner till ”Mediaparkeringen”. Okej, inte speciellt dramatiskt men umgänget med funktionärerna kompenserade detta. Snabbast in i den knepiga högerböjen vem var det, Latvala, Hirvonen eller kanske Solberg. Glöm det, Alistair McRae hade inte ett släpp med Protonen över det lilla krönet före böjen. Rätt igenom avspärrningsbanden och hade inte stötdämparexperten Svante Olsson parkerat sin Saab så långt ner i backen, då hade det blivit ett hett äktenskap mellan Malaysia och Sverige…
Latvala leder, Hirvonen är tvåa och Solberg trea. Där har ni säkert ordningen när man rullar upp på målrampen på Stora Torg i morgon. Här slumrar dock en lömsk kraft i skuggorna, jag vill ha upp Sandell en placering. Han ligger åtta och jag har tippat honom sjua och Petter etta. Petter för dig är det är nog kört, men Sandell för f-n öka!
På väg från Vargåsen körde vi ikapp de cyklande italienska rallyfansen. De kämpade upp för en isig backe på väg mot Hagfors och blev jag imponerad eller blev jag imponerad? Har en kompis på tidningen som gärna talar om hur många gånger han cyklat Vätternrundan. Vätternrundan? För mina italienska kompisar är det som att berätta för Jesper Parnevik att ”man klarat däcket på minigolfbanan i Vinslöv”…
Skiftar spår, mitt i glädjen över att vara delaktig i ” den snabbaste vintersporten på jorden” får jag höra att Sylvia Österberg gått bort. Sylvia var inte bara en stor rallyåkare utan var även med om att starta Klassiska Rallycupen för runt tjugo år sedan. Första tävlingen för henne var Nordiska Dammästerskapet 1960 där hon slutade femma med sin Volvo PV 444. Sedan ökade Sylvia och via vassare Volvobilar tog hon vägen över Renault Gordini till ett EM-guld för damer 1966.
Mitt första minne av Sylvia var en svinkall lördagskväll i Värnamo när det var dags för SM i T och Finnvedsrundan, kan ha varit 1969. Hon och Bus-Ove tankade på samma mack som vi och när deras Grupp 2 Kadetter stod på tomgång hade jag samma känsla som vid målet på Sågen, ståpäls över hela kroppen och det säger inte lite ståpäls…
Sista riktiga minnet över Silvia som aktiv, var när hon och Jårs Damberg som hon skötte kartläsandet åt, mötte mig på en transportsträcka i Snapphanerallyt i mitten av nittiotalet. Ett litet problem, taket på den röda Cortinan var nästan i höjd med instrumentbrädan och där i mellanrummet kikade Sylvia ut ,fortfarande med vinnarmin. Säger som jag brukar med full respekt ”they don´t make those anymore”. Sylvia blev 78 år.
Till sist nås jag av nyheten att isen på Ringsjön bär och att mina kompisar hemma idag åkte lite på isen, vilket gick riktigt bra efter vad jag hört. Däremot var där en annan friskus som valde att köra lite ”off pist”. Han var en vanlig ”Svensson” som ville prova den nya KIA-Suv:en på halt underlag, borde dock kollat istjockleken längre ut på sjön?
Lugn, snart släpper isen och sedan om du har en sjudjävla tur, kan du starta den Koreanska stoltheten och backa ur sjön. Fast själv är jag lite, lite skeptisk…