Efter målgång för Rallye Monte Carlo lade WRC2-tvåan Yohan Rossel och hans team in en protest mot vinnaren Nikolay Gryazin.

Med hjälp av en film visades hur den ryske Skoda-föraren genat med alla fyra hjulen utanför vägen i en hårnålskurva på SS14 och därmed borde bestraffas. Jag har sett filmen och i mina ögon kan i stort sett halva startfältet i svenska tävlingar idag bestraffas för samma sak, mer genande var det inte. Nu gick dock FIA på Rosells linje och gav Gryazin passande nog ”5-seconds penalty”. Exakt vad som krävdes för att fransmannen skulle passera Skodan ta segern som han nu gjorde med 0,5 sekunders marginal. Kritik restes mot Rosell varför han inte protesterade redan under lördagen, vilket kunnat gett Gryazin en rimlig chans att tagga upp under söndagen. Dessutom var det på denna sträcka som Toksport-hoppet drabbades av punktering och tappade nästan minuten till sträck-vinnande Erik Cais. Detta anfördes också som försvar, att Gryazin hade problem att hålla linjen med punktering på Skodan och därför skar kurvan lite mer än sina medtävlare. Allt dock för tomma öron och nu är resultatlistan fastställd med Rosell som etta och Gryazin på andra plats. Går inte heller att ta fel på att Gryazin med Ryssland som hemland inte tillhör de populäraste bland rallyfansen och här är det självklart kriget mot Ukraina som är orsaken.

Många röster höjs för att FIA inte borde tillåta honom att delta i WRC och även menade att hans firande efter segern var osmakligt…

Nu hävdas att hela saken var ett sätt att förvalta stolta fransk traditioner i Rallye Monte Carlo. Då syftas på när ”Timo Mäkinen and his Mini was robbed in Monte Carlo”. 1966 trodde finnländaren med Henry Liddon i #37 Morris Cooper S att han tagit tredje raka ”Hundkoje-segern” i Monte men så tänkte inte arrangören. Redan före start cirkulerade rykten att människor i toppen av ACM skulle göra allt för att det inte skulle bli ny brittisk rallyseger. Reglerna då innehöll ett handikappsystem som gjorde det troligt att en Grupp1-bil (helt standard i princip) skulle vinna rallyt. Efter noggrann kontroll hos FIA skickade både BMC och Ford Grupp 1-bilar till rallyt och allt troddes vara frid och fröjd. Redan i Calais började problemen där flera britter  med Grupp2-bilar uteslöts för att ”ha för många extraljus” här lyckades dock Grupp1-ekipagen passera. När rallyt var avslutat tog BMC alla tre pallplatserna med Mäkinen som vinnare, Rauno Aaltonen var tvåa medan Paddy Hopkirk slutade trea. Då vidtog ett intensivt arbete för FIA:s tekniker, bland annat räknades kuggarna i växellådorna, hjulen vägdes först komplett sedan däck och fälg för sig.

–Rent ut sagt löjligt, förklarade Hopkirk efteråt.

Efter 18 timmars mekande hittade dock FIA äntligen en felaktighet mot standard, BMC hade satt ”jodlampor” i huvudstrålkastarna vilket då avvek. När beslutet väl tagit så, tadam stod en Citroën som vinnare med Pauli Toivonen som chaufför. En seger som han dock inte ville kännas vid och vägrade att ta emot priset. Förklarade sedan också snarast vara äcklad än glad…

*

Det blev inte alls den start på nya Hyundai-karriären som Esa-Pekka Lappi och Janne Ferm hade hoppats, tvärtom blev det mesta nattsvart med en åttonde plats och nästan fyra minuter upp till vinnare Ogier. Den enda i WRC-klassen som ”EP” lyckades hålla stången var ”gentleman driver” Jourdan Serderidis och detta är knappast något som han var nöjd med.

– Att bli sist, jag räknar inte Serderidis är inget upplyftande men det är bara att tugga i sig, konstaterar Lappi till finsk media.

Det som är allra värst är att han inte har någon riktigt  bra förklaring till varför #4 Hyundai i20 Rally1 inte fungerade som han önskade. Bitvis tyckte han nämligen att funkade riktigt bra, men klockan hade en helt annan åsikt.  

– Ingen bra känsla när du tycker körningen stämmer om än bara korta stunder och i mål inser att jag inte ens vara nära de snabbaste!

Han fortsätter.

– Måste försöka ta reda på varför det blev så och än finns ingen anledning att fälla tårar eller klaga på bilen, måste bara kolla vad som måste göras annorlunda…

I ljuset av detta dök i går uppgifter fram att Lappi (översätts till Lappland av mitt program)och Ferm kör ”Kuopio SM Rally” nästa helg med en i20 Rally1. Att han vill studsa tillbaka redan i Rally Sweden är självklart och då kan milen i Kuopio spela stor roll. EP och JF får sällskap av Takamoto Katsuta/Aaron Johnston  som även de känner behov av extra test på snö och is.

*

Läste en intressant tråd på Facebook med norskt bakgrund och sprungen ur det faktum att SM-premiären ”Rally Lima” den 4 februari lockat det största startfältet för Rally-SM på många år. När nu anmälan är stängd och efteranmälan inte är tillåtet, står räkneverket på 129 bilar. Dock är där fortsatt 13 av dessa som ännu inte fullgjort alla plikter utan finns kavar i listan för ”Icke kontrollerade”?

Åter till de norska tankarna som handlar om att rally lever ett mycket bättre liv hos oss än där. Bland annat syftas det på helgens ”NM-løp” Rally Elverum som ändå lockade hyggliga 77 ekipage. På tok för lite enligt många ”i tråden” och nu försöker man hitta orsaker till varför det är som det är. Bland annat lyfts fram att i Sverige finns tre gånger så många aktiva rallyåkare plus att intresset från sponsorer, media (?) och publik är mycket större. Däremot skiljer sig inte startavgifter så mycket och även övriga kostnader som däck, bränsle med mera är ganska likt. Eftersom det är SM går det inte heller att luta sig mot att det är de billigare klasserna VOC/Grupp F/E som lyfter upp och är stora beståndsdelar i svenskt rally men inte alls lika populärt i Norge. Anders Fredriksson, regernde mästare i PG Anderssons högerstol menar att det är hög tid att bilsportförbunden i Norge och Sverige börjar samarbeta och skapa mästerskapstävlingar ihop. En intressant tanke och samma sak har även luftats med Danmark. Där är dock asfaltrally helt dominerade vilket inte är tillåtet i SM, till en del tävlandes stora besvikelse. Nu har jag dock ”hört på byn” att vårt förbud är på väg att luckras upp så pass mycket, att en av våra mesta SM-arrangörer funderar på ”paradigmskifte” för 2024…

*

”Svensk Bilsport vill se action i frågan om statliga vägar”, och denna rubrik är ett inspel från SBF till Trafikverket. Bakgrunden är det nya påbudet att all skyltning på allmänväg ska utföras av behörig väghållare, något som hotar inte bara rally utan även cykel och motionslopp. Riksidrottsförbundet och Cykelförbundet har träffat infrastrukturminister Andreas Carlsson och socialminister Johan Forssmed för att diskutera utmaningarna.

– Samtal är bra och viktigt, men samtal räddar inte vår bilsport och idrottsrörelsen. Det måste till beslut nu, säger Anna Nordkvist, Svensk Bilsports generalsekreterare som av någon anledning inte deltog i träffen.

Anna förklarar bakgrunden med beslutet som trädde i kraft den 1 januari 2023.

– För bilsporten är detta förödande. Vi har redan föreningar som tvingats ställa in sina tävlingar för de inte kommer kunna betala de, i mina ögon, allt för höga priserna. Idrotten lider redan av sviterna efter corona och har tappat mycket fart och det bli inte bättre av att statliga inrättningar vill sko sig på idrottens verksamhet, säger hon och fortsätter.

– Beslut som dessa är katastrofala för oss i bilsporten, men även flera andra förbund är drabbade och det här kommer få tragiska följder för idrotten och på sikt samhället när föreningar inte kommer kunna bedrivas verksamhet längre runt om i landet. 

Nu har alla drabbade förbund kritiserat påbudet då det i förlängningen kommer att leda till betydligt färre motions- och tävlingslopp på statliga vägar. RF-ordförande Björn Eriksson är mycket bekymrad över att arrangörer av motions- och tävlingslopp inte vågar eller kan genomföra sina evenemang då de ekonomiska muskler som krävs saknas och summerar träffen med ministrarna.

− Det var ett givande samtal och jag upplever att det finns en förståelse för att vi inte kan ha en ordning där det offentliga sätter krokben för idrottsrörelsen och folkhälsan. En utredning är sedan tidigare tillsatt i frågan och den ska redovisas i mars!

Anna Nordkvist är dock inte helt nöjd.

– Visst är det bra att det utreds, men för oss i bilsporten är säsongen redan i gång och fram till mars har vi flertalet tävlingar inplanerade. Det är inte en utredning vi är i behov av, utan ett beslut! 

*

På väg hem från skogen med Nova lyssnade jag på TT-nyheterna i bilen och det tog en stund innan jag fattade vad man snackade om. Men det var att SJ under natten tisdag till onsdag skulle ”släppa vårens tågbiljetter” och att man nu ville undvika samma kaos som när det var dags för ”julbiljetterna”. Nu är jag absolut ingen frekvent tågåkare, tvärtom har jag i mina ögon en väldigt sund skepsis till allt vad kollektivtrafik heter.

Men nu är väl för att citera mina salige far, ändå ”f-n lös” när det är snudd på samma hype över ett biljettsläpp, som när det släpps biljetter till rockstjärnor. Tanken är alltså att man ska hänga på låset och försäkra sig om biljett och kanske därefter fundera ”vart är vi på väg”. Detta är alltså sanningen om det av många betecknat som framtidens transportsätt, att det ska vara ”huggsexa” om biljetter. Alltså är spontanresor inget en svensk ska försöka sig på 2023 utan här gäller det att vara på hugget tisdagsnatt om man inte ska riskera att stå kvar på perrongen när tåget går. Hade man snackat Vladivostok på 60-talet hade jag inte reagerat, men nu är det i dag och i Sverige så visst är f-n lös…

*

När jag ändå är på gnällhumör så följer jag SVT:s dramathriller ”Händelser vid vatten”. Ingen skugga över varken manus, spänning eller skådespelarnas jobb, Rolf Lassgård är alltid 100 procentig vilket man dock inte kan säga om den ansvarige för rekvisitan. Tänker närmast på bilarna från den delen av serien som ska föreställa 1973 då duger det inte att polisen kör omkring i en Saab 95 (bara detta väldigt udda) från åren 1976-77 med stora gummikofångare. Inte heller att byns handlares Volvo Duett har moderniserats med framstolar från Volvo 240 som lanserades först som 1975 års modell. I gårdagens avsnitt dök den efterlängtade huvudpersonens kille äntligen upp och detta med en ljusblå/vit Volkswagen Buss från sent 70-tal. Detta kunde med lite god vilja passerat om det inte varit för att bussen är minst sagt bedagad och visar alla tecken som finns, på att ha levt ett långt och hårt liv före tv-inspelningen.

Hade ansvarige gjort hemläxan så borde han/hon ha letat efter en sådan VW Buss som på bilden och inte valt en som är minst 10-15 år nyare. Har dock mina misstankar att veteranbilar inte är något som upptar ansvariges intressesfär, gammal bil som gammal bil vem bryr sig… 

*

Motorbloggen får sin information via officiella pressreleaser, sociala medier och läsarkontakt. Även från avsändare med av dom godkända kanaler på Twitter/Facebook. Varje läsare får själv avgöra om källorna kan anses tillförlitliga. Till Motorbloggen avsänt material betraktas som OK att publicera utan restriktioner såvida inget annat anges. Mail till Motorbloggen skickas på:  tommy.svensson@kristianstadsbladet.se alternativt motorbloggen@telia.com