En vecka till J-WRC-finalen, tar Latvala någon seger, ERC drar till Cypern, Bakkerud/Wiman till ARX och Subaru, Robert har bäst SM-läge i Otrimmat och stort intresse för sprint i Örkelljunga!
I morgon är det exakt en vecka kvar till den riktiga nagelbitaren för alla oss som ser Junior-WRC som de allra viktigaste klassen i Rally-VM. Ska ledande Tom Kristensson/Henrik Appelskog lyckas knyta ihop säcken och klättra upp på pallen för femte gången av fem möjliga och då troligtvis även kunna kallas sig världsmästare 2019 Eller får spanjoren Jan Solans till det i den walesiska skogen och kan passera? Bara en futtig poäng skiljer mellan de båda vilket i sammanhanget är lika med noll.
Mer avstånd har trean Dennis Rådström/Johan Johansson, 35 poäng upp till Tom men det dj-ulska poängsystemet med dubbla finalpoängså är värmlänningen absolut inte borta från guldstriden. Men visst det krävs nog seger eller tvåa plus ett antal sträcksegrar samtidigt som toppduon kör bort sig för att det sk bli guld. Inte ens fjärde placerade Roland Poom, 54 poäng efter eller femman Julius Tannert 58 poäng bak är chanslösa. Detta då en förare kan ta maximalt 67 poäng i finalen. Då krävs seger plus 17 sträcksegrar vilket i och för sig är nästan en omöjlighet. Men som Gunde Svan brukar hävda, ”ingenting är omöjligt”.
I Rally Finland kraschade som bekant rumänen Raul Badiu häftigt men klarade sig trots allt undan med ”lindrigare” skador. Att han på väg hem från sjukhuset i Finland stannade till hos M-Sport Poland tolkades nog som att han ändå skulle kunna köra finalen i Wales. Så blev inte fallet utan Badius namn saknas i ”Entry list”. Någon direkt anledning till detta har inte meddelats men det är väl troligt att inte läkningen av de brutna revbenen fortskridit som planerat. Läkarna i Finland menade att minst sex veckor skulle det ta innan Badiu var OK igen. Nu har det gått runt åtta veckor så något har troligen tillstött och i dag bekräftar istället co-drivern Gabriel Lazar att säsongen är slut.
– Så klart skulle vi velat deltaga i Wales men tyvärr slutar J-WRC säsongen nu. Jag öskar alla som är inblandade i titeljakten ”best of luck” och ser framåt att få träffa er igen nästa år!
*
På Twitter pågår en omröstning huruvida Jari-Matti Latvala kommer att vinna någon av de tre återstående tävlingarna i WRC 2019. Om inte, blir året ett riktigt skitår för honom då han aldrig tidigare gått helt segerlös från en säsong under de senaste elva åren.
Nästan dött lopp bland de röstande, hälften tror att skitåret fortsätter medan andra halvan är mer positiva. 19 procent tror på seger i Wales medan 22 procent hoppas på att Rally Australia blir Latvalas bästa tävling under 2019. Själv tillhör jag nog kategorin som tror på att vår nuvarande meste WRC-förare och att han kommer att vinna innan året är slut. Australien har han lett förut men såklart, även brutit förut…
*
Måste erkänna att intresset för ERC minskade radikalt efter att allt svenskt och norskt intresse försvann efter Junior-finalen i Tjeckien. Ska kanske friska upp minnet med att Mattias Adielsson slutade trea i R5-klasen för juniorer och på samma placering men i R2-klassen kom Sindre Furuseth. Längre ner i den listan slutade så Steve Røkland åtta och Elias Lundberg nia. Med poäng i en enda tävling, Rally Liepaja blev ändå Adam Westlund som för tillfället rehabiliterar sig efter kraschen i Kolsva, ändå elva av de 19 juniorerna med poäng.
I helgen väntar seriens tuffaste grusrally och näst sista deltävlingen, Cyprus Rally. Här leder britten Chris Ingram och som tack vare sin mammas insamling nästan lyckats få i hop budget för start på Cypern. Ingram har bekräftat att alla pengarna ännu inte är inne men att han chansar på att de ska komma innan starten på fredag. Mer än lite surt för honom att missa Junior-titeln med två futtiga poäng till Filip Mares och därmed prispotten på i runda slängar en miljon svenska kronor. Med dessa i hamn hade inte Mrs Ingram behövt jobba lika hårt med at få in stålar till ”her boy” och starten på Cypern.
Hans team, tyska TOKSPORT hårdsatsar med fyra bilar på Cypern, tre Skoda R5 och en Peugeot R2. Mest fokus är det då på Ingram och om han ska lyckas hålla ERC-räven Alexey Lukynauk bakom sig. Ingen lätt match då ryssen har tidigare erfarenhet plus en seger av de extremt tuffa cypriotiska sträckorna. Nu får han dock en svår utmanare som han normalt sett inte har, WRC-erfarna Nasser Al-Attiyah som med flera tidigare Cypern-segrar bakom sig kommer hit med en Volkswagen Polo R5. Inte lapp på luckan med anmälningar precis, totalt 45 bilar varav då 30 kör i de tre ERC-klasserna.
Sist ut i ERC 2019 är nykomlingen Rally Hungary som körs helgen efter Wales alltså den 8-10 oktober. Jag är mer än lite tacksam för att man bytt namn på tävlingen från det för en svensk helt omöjliga att uttala, Nyíregyháza Rally till enklare Rally Hungary. Alltså ”nagy köszönöm” (stort tack)!
*
Efter att Scott Speed skadat ryggen blev där en lucka hos Subaru Motorsports USA i sin line up i ARX (American Rallycross). Kvar var Patrik Sandell och Chris Atkinson men ”Speed-luckan” är nu dubbelt igentäppt med två nya förare, Andreas Bakkerrud och Joni Wiman.
Två deltävlingar återstår av mästerskapet där just nu rehabiliterande Speed leder och ersätts av ARX-rookie Bakkerud och 2014-års RX-champion i USA Wiman. Tungt ansvar vilar på kvartetten som ska försöka fylla på de tres segrar långa listan med två nya triumfer. Man kan nog även misstänka att huvuduppgiften för de två nya i teamet inte i första hand blir att vinna, utan att istället försöka hjälpa fram tredjeplacerade Sandell och Atkinson till viktiga ARX-poäng.
*
Att det kommer att bli tufft i Blekingeskogarna till helgen är ingen överdrift och där bara ett enda SM-guld är helt klart, Patrik Flodins i Trimmat 4WD. Nästan lika klart är Joachim Grahns i 4WD Övriga, bara han rullar över startrampen med WRC-Fiestan är den skånske veteranen Svensk Mästare för första gången. Däremot är det mer öppet i Trimmat 2WD där en trio bestående av Kristian Johansson, Robin Sandberg och Stefan Alenmalm är stekheta i fajten om ett SM-guld. Möjligtvis kan även den andra Team Nybe-föraren, Jonas Åkesson blanda sig i om det går helt åt skogen för ”guldgrävar- trion”.
Ungefär samma läge i Otrimmat 2WD där det lite unika hänt att det varit fem olika vinnare i de fel tidigare tävlingarna. Dennis Rådström inledde sedan följde Victor Hansen, Pontus Lönnström, Albin Nordh och Robert Andersson som alla fyra stått överst på SM-pallen. Här sticker dock Robert ut som ende ”icke-junior” och dessutom den som har bäst utgångsläge för att få kalla sig Svensk Mästare 2019. 23,5 poäng skiljer ner till ledaren i J-SM-klassen, hittills segerlöse Hampus Jakobsson. I tät följd följer sedan juniorerna Pontus Lönnström, Albin Nordh och Victor Hansen. Dessutom sitter Nordh och Hansen på ett trumfkort i finalen, man har sin joker kvar att spela ut. Samma sak för Robert Andersson som därför helt realistiskt är den som har enklast väg till ett SM-guld.
– Att få stå högst upp på målrampen är något extra, säger Eskilstuna-föraren som tog sin första SM-seger i karriären i Linköping.
– Vi har suttit och räknat och kommit fram till att en fjärdeplats räcker för att ta hem SM-guldet i Blekinge. Det är trånga och krokiga vägar med mycket sten i kanterna, så det gäller att hålla sig på vägen och köra taktiskt.
Den här typen av sträckor är absolut inget vad en norrman är van vid och ändå väljer nykorade Norske Mästaren Anders Kjaer att åka till Karlshamns i helgen. I sin Golf kör Anders i klassen Trimmat 2WD och möter för första gången svenskt grus när det är som krokigast.
– Vi såg en möjlighet att komma över till Sverige och köra en tävlingnågot jag velat länge och vet att de åker riktigt fort där, berättar Kjaer.
Han har redan nåtts av ryktet om hur tuffa sträckor det kommer att bjudas på i helgen, vitt skilt från hemma i Norge. Nu har han rutinerade Veronica Engan vid sin sida vilket måste kännas tryggt mellan de blekingska stenarna.
– Det verkar vara ett speciellt rally som vi inte researchat så mycket innan, menar Golf-åkaren och lägger till.
– Vi har nog inte så mycket som är likt i Norge, men det blir en kul utmaning…
*
Att förstå hur Herren eller rallyförare tänker är som bekant inte världens lättaste. Medan 50 års jubilerande Karlskronapokalen fick kämpa för att få ihop så pass många anmälda (60 stycken) att man kunde genomföra tävlingen, är det motsatt förhållande i SMK Örkelljungas Mini-Smedsvängen. Med bara timmar kvar av anmälningstiden är man snubblande nära maxgränsen på 100 ekipage. Några dramatiska skillnader mellan upplägget i Karlskrona och det som ska användas den 5 oktober finns inte heller. Så vad är det då som gör att runt 30 procent fler väljer att köra deltävling i Södras öppna Sprint-DM på lördag än för tre veckor sedan? Skulle vara intressant att få reda på kan jag tycka…
*
I morgon är det dags för årets sista och vågar jag också säga, svåraste SM-tips. Blir nog en sömnlös natt…
*
Motorbloggen hämtar sitt material förutom genom egna källor, via officiella pressreleaser och läsarkontakt. Även från avsändare med av dom godkända kanaler på Twitter/Facebook. Varje läsare får själv avgöra om källorna kan anses tillförlitliga. Till Motorbloggen avsänt material betraktas som OK att publicera utan restriktioner såvida inget annat anges. Tommy Svensson