Det blev en flygande start för nya Peugeot 208 T16 när irländaren Craig Breen tog bilens första seger och detta i premiärtävlingen Akropolisrallyt i Grekland. Hårdast uppvaktade Bryan Bouffier, Citroén och polacken Kajetan Kajetanowicz i en Fiesta. Men till slut röt ”lejonet” till och i mål var Breen åtta sekunder före fransmannen. Den polske Forden kom trea, lite över fyrtio sekunder bak.
Esapekka Lappi kom aldrig i kapp efter att ha tappat i inledningen och slutade fyra med Skodan. Marginalen 1.33 till Breen var säkert inget Lappi var så jublande glad över…

*
Tror att Sébastien Ogier tog Fafe Rally Sprint som ett rent genrep inför kommande seger (?) i WRC Vodafone Rally Portugal. Ogier tog hand om segern inför de hundratusentals jublande portugiserna. Detta var hans första framträdande i Fafe, i fjol blev han sjuk och fick ställa in och tävlingen motsvarade alla världsmästarens förväntningar.
– Det var en häftig upplevelse, menade Ogier som till och med showade lite extra genom att stanna mitt i första åker och göra några rykande ”do nuts”.
– Den portugisiska publiken är någon av den mest hängivna så jag ville bjuda dom på lite extra, skrattade Ogier.
Tvåa kom Ott Tänak i Fiestan medan det blev Hyundai på tredje plats genom fjolårsvinnaren Dani Sordo, 2,2 efter Ogier. Fyra kom Mads Östberg och som femma placerade sig Jari Ketomaa i R5-Fiestan.

*
Är helt klart lite sliten efter en mer än lovlig jobbig helg. I fredags bars det koner och annat till specialproven, på kvällen firade grannen sin födelsedag (dock tidig hemgång och nästintill helvit kväll). Lördagsmorgon bar det iväg till Falsterbo och ”upplevelsen” att sitta vid sidan av Thord Johansson med en femte plats som resultat. Hemma var det dags att göra i ordning Silver-VOC:en plus ”service-Subarun” inför söndagens Express-Specialen. Som extra bonus omställning till sommartid och så försvann en skön timme i sängen…
Klockan på ringning strax efter 05.00 och sedan har det gått på ”varvstoppet” ( okej då, kanske inte inne på specialproven men för övrigt) fram tills nu när jag ska ta itu med bloggen. Ber därför om överseende om ni tycker den blir lite torftig idag…

*
Ja Mats Andersson vann så klart som vanligt och för mig lät det mest som en artighet när han sa.
– Tycker konkurrenterna kommer närmare och närmare och idag fick jag faktiskt stryk på ett prov.

Ett prov och sedan vann Mats och Frida resterande fyra och där Mats Lundahl i BMW:n var snabbare, så var det med åtta tiondelar!
Nej det nionde raka DM-guldet kan redan nu skickas till Eslöv, något annat är lika troligt som att det blir snöstorm midsommarafton…

*
Tävlingen avlöpte väl, två närkontakter med staket på prov nummer fem på industriområdet var väl det mest dramatiska i den vägen. Annars hade vi mest koll på dramatiken i vår egen klass där nykomlingen Jim Nilsson var så fräck att han snodde andra platsen före Black Beauty-teamet. Vann  gjorde så klart ”62?:aren” Tyko Nilsson. En fantomtid på prov fyra förpassade Roland till tredjeplatsen eller näst sist i klassen om man så vill. För oss själva blev det en fjärde plats bakom Roland…
Började kludda redan på ettan, lite för yvigt spår gjorde att jag fick stor dj-la orange kon mitt i nosen efter backen hos ”Börjessons”. I med ”reverse” men där gick massor av sekunder och hettan steg under hjälmen.
På nästa prov hade man varit alltför generös med placeringen av en ny dj-la orange kon, stod åt h-e för långt in i banan enligt mitt förmenade. Lars Mårtensson i målet var dock helt kallsinnig, klämde dit fem extra sekunder, tror dessutom att han log när han skrev i tidkortet.
Trean på Lokalföreningen gick riktigt bra men förstod att Roland var lite stressad, släppte av lite så där lagom så han fick slå mig med fem sekunder.
Gillar jag prov fyra eller gillar jag inte prov fyra? Svaret är det sista alternativet och på kuppen tappade vi ytterligare åtta sekunder till ”den svarte”. Tror knappt att Roland och Martin ens noterade detta då man hade fullt sjå att försöka smälta Jims fantomtid här på ”soptippen”, däng med över åtta sekunder och silverfajten var avgjord.
Sista provet gick bra tyckte både Stefan och jag, fick ”bara” däng med lite mer än tre sekunder av Roland. Summeringen var att med lite av samma ”tur” som verkar sitta i ” den svarte” kunde vi nog varit runt femton kanske tjugo sekunder bättre. En snabb analys säger då att vi bara skulle haft runt halvminuten upp till Roland. Fosterställning, here I come…

*
Över till något mycket trevligare än ”svarta 240:er”, Gunnar Dandenell mejlade mig lite Opel godis som tröst kanske? Gunnar skriver: ”Hej Tommy ,
Det är med stor glädje jag läser din Motorblogg, bra och rolig information. Jag har förstått att du gärna vill ha bilder på gamla Opelbilar ( vem vill inte det, min anmärkning) i full action och översänder här två foton som kan vara av intresse.
En kompis och jag delade på en Opel Kadett under åren 1966 – 1969. Vi körde banracing och framför allt isracing. Det är ju grenar som du kanske inte är primärt intresserade av, men dessa bilder är tagna på underlag som passar dig. De är från Mantorp i oktober 1967, men inte från racerbanan, den var inte färdig vid denna tidpunkt ,utan från travbanan. Detta var ju en månad efter högertrafikomläggningen så inga rallyn var tillåtna då.
I fotot från starten så leder Ragnar Eklund i en hundkoja,tvåa ligger Torsten Palm och trea Stig Blomqvist. Sedan jag som fyra och denna ställning höll sig i mål.
I en av hundkojorna bakom mig så finns Tommy Jagerwall, numera skåning och framgångsrik i Klassisk Racing.
I klassen upp till 1600 cc vann Harry Sputnik Källström i en Renault Gordini. När Stig Blomqvist hade körrt färdigt i 1000 cc klassen så satte han sig i sin följebil, en Volvo Amazon och vann stora klassen över 1600 cc, i denna klass kom en Opel Rekord 1900 tvåa.
För min fjärdeplats så fick jag 270 SEK i prispengar, motsvarar ca 2200 SEK i dagens värde.
Inte dåligt med tanke på att det inte var någon anmälningsavgift , ingen dyr vagnbok, inga dyra
specialdäck .
Lite annat onödigt vetande, vi hade regnummer F44002 på vår Opel, något år senare körde
Stig Blomqvist en Saab med regnummer P44002.
Med vänlig hälsning Gunnar Dandenell”
Tack Gunnar det känns plötsligt mycket, mycket bättre!