Plötsligt öppnade sig ännu en dörr i Hyundais ”WRC-verkstad” och in kom f.d Subaru-piloten Chris Atkinson på får man förmoda, världens halaste bananskal. Att ”Atko” skulle få jobb som testförare hos Hyundai fanns inte på min karta som helt klart inte överensstämmer med bossen Nandans. Med ”line up:en” Hänninen, Bouffier och Atkinson känner i iallafall inte jag det som att Hyundai kommer att upprepa VW-succén vid Monte-starten 2014. Utan tvekan är PG i mina ögon en fullt kapabel förare att utmana vem som av dessa tre. Är dessutom säker på att även Patrik Flodin skulle kunna göra samma sak. Men det är precis som svenska rallyåkare är pestsmittade. Voffor gör dom på dette viset…

*
Precis som att ovan nämnda Bryan Bouffier läser Motorbloggen och tänker att jag ska visa den där dj-la Volvoåkaren hur snabb jag verkligen är. Efter två sträckor av ERC-tävlingen Sibiu Rally i Rumänien leder han i sin Peugeot med 0,10 sekunder före märkeskollegan Francois Delecour. ERC-ledaren och favoriten Jan Kopecky (bilden)har haft problem med styrservon på Skodan och ligger tio sekunder efter. Rallyt avslutas på lördag.

*
Just nu drar tyska Eifel-Rallye-Festival igång i staden Daun. Rallyt fick över 400 anmälningar och av dessa kom 165 med i startlistan. I VIP-klassen med nummer 8 på dörren kör Susanne Kottulinsky i en Audi quattro A2 och detta inför beräknade 40 000 åskådare.
– Det här är helt galet. Jag fick först en förfrågan om att köra rallyt i den Volkswagen Iltis som min pappa Freddy Kottulinsky vann Paris-Dakar med 1980, men tyvärr gick det inte att få ihop det pusslet, berättar Susanne.
– I samma veva ringde Thomas John och erbjöd mig att få köra hans Audi quattro A2 och då behövde jag inte många minuter för att bestämma mig!
Bilen kördes 1986 av John Bosch och har sedan köpts in av Thomas John, som har byggt bilen enligt reglementet för historiska rallyn.
– En annan är väl inte precis historisk, men pappa Freddy körde en kopia av denna bil under 1983 och den fick jag låna i Roslagsvalsen. Prestandan var rent otrolig. Brutal! – Det ska bli spännande att 30 år senare få sitta bakom ratten i en äkta rally-Audi, säger Susanne med ett skratt.
EM-mästarinnan från 1987 är i fint sällskap, Walther Rörhl kör både Porsche 911 (antagligen under pistolhot eller något liknande) innan han får sätta sig i sin ”traumwagen” en Opel Ascona 400. Björn Waldegård rattar en Mercedes 500, Harri Toivonen en lika passande Opel Manta 400. Nyss fyllda 70 år är finska Saab- essett sedermera Lancia-proffset Simo Lampinen och han kör en Beta Coupé. Samma bil som han körde i mitt första Svenska Rally 1975. Men hur tänkte man när man satte en Mazda 323 Turbo i händerna på Stig Blomquist? Mazda och Mäster, nej det får jag inte ihop…
Rallyt bjuder på nio sträckor som inte körs med officiell tidtagning utan allt handlar om uppvisning. Ungefär som det var tänkt när Klassiska Rallycupen drog igång i början av nittiotalet. Var det sedan gick snett och ordet ”rallykultur” närmast blev ett skällsord medan vinna betyder allt har jag inget bra svar på? Men för Susanne är det uppvisning som gäller.
– Jag fick en bra förklaring av vår egen rally-världsmästare Björn Waldegård som sa; ta det bara lugnt, det här är bara på skoj. Men jag undrar allt, när väl hjälmen är på knoppen så tror jag att vi alla som får förmånen att köra en bil i Eifel-Rallyt kommer att gasa ordentligt!

*
Har spenderat fyra dagar i det Berlin som jag har starka band med sedan de spända dagarna i början av november 1989 när Berlinmuren föll. När jag nu åter stod vid berömda gränsövergången Checkpoint Charlie kom åter minnet över mig när jag som en av de allra sista passerade gränsen mellan Öst och Väst-Berlin just här klockan 20.55 på torsdagskvällen den 8 november. Gränsen stängdes för passering klockan 21 och jag och min skrivande kollega kom dit med bara fem minuters marginal. Detta efter en fullständig skräckfärd genom den ödsliga östsidan i en spygrön Wartburg.
På morgonen skapades sedan världshistoria när det blev fritt att passera den gräns som splittrat familjer och dessutom kostat så många människoliv ända sedan 1961. Klockan 07.30 stod ”glasmästarens påg från Hörby” ensam (reportern fick migrän och låg kvar i sängen) men tillsammans med ett par hundra tyskar som hjälpte Trabanterna att korsa just Checkpoint Charlie. Detta medan östtyska militärpoliser fingrade nervöst på sina kulsprutor. Folkfesten den här fredagen, som fortsatte på lördagen när man började knacka ner muren vid Brandeburger Tor samtidigt som militären stod posterade fortfarande fullt beväpnade, får t.ex allt snack om noter hit eller dit att förblekna. Förstår om detta är svårt att greppa för vissa, noter och hur de skrivs är ju väldigt viktigt vad är en mur som rivs mot detta?
Berlin är väl ingen stad som man förknippar med motorsport om man bortser från klassiska racerbanan Avus som delvis gick på allmän väg. Men när britten Keith Odor omkom under ett DTM-race efter en krasch med Frank Biela beslöts att banan skulle stängas. 1998 kördes sista racet och Avus ersattes av Lausitzring men fortfarande kan man se resterna av Süd och Nordkurve om man kör väg 115 ut ur Berlin.

*
Inte mycket rally av detta men på färjan hem från Puttgarden stod där plötsligt en neongrön italienskreggad Mitsubishi EVO 9 efter en servicebil. Frågan man ställer sig är, vad f-n gör den här en torsdag på väg in i i Danmark?

*
Här hemma är det Svenska Rallycupen och Kullingstrofén som är helgens stora nummer med nästan tvåhundra anmälda. Ej att förglömma att tretton av dessa kör i TINTER Classic Rally Cup. Med Conny Hansson i spetsen vet man bara att det blir ett kanonarrangemang som vanligt!