Tidemand upp i VM-ledning, Evans vann i Turkiet, årets SM lite som lättmjölk, M-sport grattade PG/ GNM, besviken Victor trots dubbla brons, Tom K. fick ingen känsla, Mats J. rullade och Poloseger i ”DM2”!
Då är det svensk VM-ledning efter att Pontus Tidemand och Patrik Barth efter smart körning lyckades vinna WRC-klassen i Rally Turkey. Mycket bra gjort av svenskarna i Toksports WRT:s Skoda som fick en så motig ineldning på det som turkarna kallar väg.
– I fredags hade vi tre punkteringar. Den första på shakedown på morgonen och de andra två på öppningssträckorna, berättar Pontus.
– Vi fortsatte bara enligt planen att köra smart och hoppades att det skulle löna sig i slutändan.
Taktiken bar frukt när även de två konkurrenterna Adrien Fournaux och Eyvind Brynildsen drabbades av liknande problem. Inför söndagen hade då den vita Skodan en betryggande ledning, ändå var söndagens långsträcka utmanande med alla sin stora stenar.
– Att starta med en så lång sträcka var tufft som attans med damm och stenar överallt, men vi mer eller mindre cruisade genom den med god marginal eftersom vi hade tiden på vår sida, förklarar Pontus.
– Andra gången var vi snabbare men tog ändå inga risker.
I och med segern tar Pontus ledningen i det totala WRC 2-mästerskapet och kan konstatera att han haft en bra säsong hittills med pallplats i samtliga VM-tävlingar han deltagit i, inklusive en vinst även i Mexiko.
– Det här var vad vi ville ha ut av den här helgen, nu är vi med i leken på riktigt.
*
Känns lite ”overkill” att jag ska berätta om allt som hände i Rally Turkey då säkerligen de allra flesta som läser Motorbloggen redan har full koll efter SVT:s mastiga sändningar. Här måste jag berömma Emil Bergkvist som inhoppande ”sidekick” till Johan Ejeborg när ordinarie Jonas Kruse var i Sandviken och knäckte Volvo-bakaxlar. Var lite skeptisk inför bytet till att Emil skulle lyckas fylla Kruses kostym men den oron kunde jag glömma direkt. Emil var väldigt pedagogisk/kunnig och speciellt kul var att han kunde delge sina egna erfarenheter från Turkiet där han säkrade J-VM-guld 2018. På söndagen var Kruse tillbaka men nu vet han att den dagen han får annat för sig, då är Emil klar att fylla luckan. Bra jobbat Emil!
*
På tal om Kruse så håller han inte med mig i att Turkiet är en onödig tävling i WRC-kalendern, tvärtom såg han gärna fler ”bilkrossartävlingar” i VM-serien. Experten menade att både Safari och grekiska Akropolisrallyt gärna skulle få permanent plats.
– Världens bästa förare i världens bästa rallybilar ska klara av at hantera alla underlag och förutsättningar, menade Kruse och så klart kan ha en point i detta.
Nåväl i årets ”VM i punkteringar” blev det till slut Elfyn Evans med Scott Martin vid sin sida som blev de som lyckades dra på sig allra minst problem på ”vägarna” kring Marmaris. När både Ott Tänak och Sebastien Ogier försvann på grund av tekniska fel bar det hela vägen till toppen både Turkiet som i VM-tabellen. Med bara två tävlingar kvar så leder Walesaren med 18 poäng före Ogier och 27 till godo på Tänak. Thierry Neuville ville så gärna vinna men en punktering satte stopp för detta och med 32 poäng fram till ledning ser det onekligen mörkt ut för belgiskt guld.
Även för delade tabelltrean Tänak krävs under om han skall lyckas med att försvara sin VM-titel. Med 70 poäng delas tredje platsen med Kalle Rovanperä. Men än har inte ens den tjocka damen börjat klä om och än mindre börjat sjunga, så fortfarande har hela topp-fem-gänget möjlighet att bli världsmästare.
*
Måste även nämna Kajetan Kajetanowicz som visade hur duktig chaufför han är och nu tog sin första WRC3-seger. Men med bara två tävlingar kvar klarar han nog inte av att utmana om VM-titeln. Detta lär istället stå mellan Oliver Solberg, Jari Huttunen och helgens tvåa från Chile, Bulacia Wilkinson. Nästa stopp för WRC-åkarna blir Rally Italia Sardegna där även Junior-WRC ansluter och detta den 8-11 oktober.
*
Då är Rally-SM 2020 avslutat i och med Sandvikens ”Rally Bilmetro” och jag erkänner direkt att för mig har den här upplagan inte känts som ett spännande mästerskap, nästan mer som ett nödvändigt ont. Annars såg jag framemot sista året med MAS som promotor och allt verkade också väldigt lovande inför Vännäs med en hårdsatsande Mattias Ekström som ny publikdragare efter Johan Kristoffersson. Men så blev det något tjafs mellan honom och SBF så att Skoda-teamet försvann efter att först ha gått upp i SM-ledning efter Rally Vännäs. Sedan kom Corona och efter det blev ingenting sig likt varken i SM eller på den svenska rallyfronten. Det ställdes in tävlingar i parti och minut och vid det här laget är det en bra bit över hundra arrangörer som inte ansett sig kunna köra och samtidigt följa myndigheterna regelverk. Till dessa sällade sig även första grustävlingen South Swedish Rally och då trodde nog de flesta att någon SM-serie skulle det inte heller bli 2020. Men där fick man fel, för detta blev istället den enda rallyserie i landet som genomförts och hur man lyckats med detta tvistar dom lärde om. Men faktum kvarstår, tre SM-tävlingar förutom Vännäs i kraftig avkortade versioner blev det och där då den sista blev den absolut kortaste där det bara kördes tre sträckor. Den fjärde ströks efter en olycka med personskada och därmed innehöll Sandvikens SM-bidrag enbart 53 kilometer specialsträcka. Som sagt har jag inte kunna mobilisera den rätt känslan för årets SM men det är ju enbart jag, det finns säker många som har helt motsatt uppfattning vilket jag självklart respekterar. Har även en känsla av att alla tävlandes prestationer har kommit i skymundan på grund av allt konstigt vid sidan av sträckorna. Tänker på detta med publikfritt och alla turer kring den delen och där det rests en del frågetecken på hur detta i verkligheten efterlevdes. Kollar man på in-carfilmer så är där absolut mindre folk i skogen än normalt, i gengäld ser det ut som att tillverkaren av ”gula västar” fått ett verkligt uppsving och likaså de som förser SBF med ”Mediavästar”. På vilka kriterier dessa fördelas kan man faktiskt undra och i synnerhet när det som i Eskilstuna drabbade journalister som bevisligen hade för avsikt att verkligen jobba på rallyt.
Därmed avslutas detta SM som tråkigt nog började så bra men avslutades mer med en känsla av lättmjölk. Tråkigt för MAS som nu inte kunde lämna över sitt uppdrag till Svenska Rallymästerskapen med flaggan ända upp i topp, men så klart inget som eldsjälarna där har haft någon större kontroll på. Inte ens en SM-tävlingsledare rår på Covid-19!
*
Rally Bilmetro fick se fyra välförtjänta vinnare Pontus Lönnström (Otrimmat 2WD), Patrik Flodin (Trimmat 2WD), PG Andersson (Trimmat 4WD) och Kristoffer Karlsson ”4WD Övriga” och där alla förutom Karlsson även tog hand som guldmedaljerna. Lönnström dubblade dessutom med att även ta guld i samma klass för juniorerna. Däremot blev det Hampus Jakobsson från Nyköping som toppade i J-SM för den trimmade klassen.
*
Om man med lite god vilja räknar in PG Andersson i den skånska ”SM-brigaden” som blev det ömsom vin ömsom vatten i Sandviken. PG och Anders Fredriksson hamnar definitivt i ”vin-gruppen” som nu tog tredje raka segern ned GN Motorsports R5-Fiesta. Detta fick delägaren i GNM, Rickard Nilsson att jubla så det nästan hördes hela vägen från Sandviken till Åhuskärr.
– Så dj-la gott att det äntligen gick vägen efter den tråkigt inledningen i Vännäs, konstaterade en jublande Rickard.
–Men efter detta har allt fungerat klockrent och så skönt att kröna året med ett guld för PG i vår bil.
Rickard blev även glad över att M-Sport noterade segern och direkt efter målgång hörde rallybossen Richard Millener av sig nere ifrån Turkiet berättar han.
– PG, Anders och vårt SM-guld innebar första mästerskapssegern för nya Fiestan vilket gjorde Millener väldigt stolt och glad, en känsla han ville dela med sig även till oss!
*
Trots att det blev dubbelt brons för SMK Hörbys Victor Hansen/Victor Johansson i den Otrimamde klassen var man ändå inte helt nöjda.
– Känns faktiskt som vi haft lite stolpe ut hela året och nu blev det bara drygt tre sekunder som till slut skilde från silver, konstaterar Victor.
Surt då Victor använt totalt 2.02,6 på de fyra SM-tävlingarna och att då till slut falla på tre sekunder är så klart tråkigt. Fram till sista sträckan så hade ändå Hörbyföraren koll på läget som klasstrea och var här beredd på att sätta in en avgörande stöt mot tvåan William Binbach för att säkra silvret. Men så blev det inte då sista sträckan ströks och så även Victors silverdrömmar.
– Inget att snacka om, men för mig kändes det väldigt snopet att inte ens få chansen att försöka bli tvåa vilket räckt för silver!
Före sig i de båda mästerskapen fick nu Victor förutom vinnaren Lönnström även Joakim Ellner Landberg, 4,5 poäng före.
– Jag borde väl ändå vara nöjd med brons men så är det, man vill alltid ha mer, avslutar Victor.
För Hässleholms Johan ”Kalle” Green med kartläsare Kevin Athley blev det ett rejält bakslag i Sandviken. Efter kraschen i förra deltävlingen för två veckor sedan, har det jobbats intensivt med att gör bil igen av ”skrotet”. Denna nästan heroiska insats lyckades Kalle och hans kompisar med, men tråkigt nog fick man ingen lön för insatsen. Inför finalen höll Kalle tredje platsen i SM och målet var att säkra en bronsmedalj men det gick inte alls som tänkt. Istället kom man aldrig in i matchen och den 16:e plats som blev resultatet räckte inte på långa vägar för att få medalj. Bronset byttes istället mot en sjätte plats i SM-tabellen.
*
Bättre gick det för Hörbys Junior-VM-hopp Tom Kristensson som återigen lånade en Toyota för att få körträning inför nästa superviktiga VM-tävling på Sardinien. Mot redan klara SM-vinnaren Patrik Flodin hade han dock inget att sätta emot och som nu tog fjärde raka segern, men en andra plats blev det för Tom och Joakim Sjöberg.
– Fick aldrig den rätta känslan bilen trots att vi jobbade med inställningarna hela tiden, så att jag ändå blev tvåa kändes nästan ofattbart, menade Tom.
Problemet var att Tom inte är van vid den typ av stötdämpare som finns på Toyotan och inte förrän efter uppehållet lyckades han få till en bättre inställning.
– Då åkte jag även ifrån Flodin med sex sekunder och såg verkligen framemot sista sträckan, men så blev det som det blev…
De snabba sträckorna var inget som på något vis påminde om det som väntar på Sardinien, ändå menade Tom att det var en nyttig genomkörare inför jakten på VM-guld.
– Absolut, all träning och tid i rallybil är bra så ur den synvinkeln är jag nöjd men ännu mer nöjd om jag fått till bättre känsla…
Just de snabba sträckorna var lite av rallyts snackis och efter att jag kollat på lite olika in-carfilmer får det mig att tänka som Magnus Uggla sjunger i en av sina mera kända låtar. Victor Hansen höll med mig och menade att den typ av sträckor som användes i helgen inte kändes som optimala för en SM-final.
– Så brutalt snabbt att det nästan gick på varvstopp mest hela tiden…
Kristensson höll med och menade att vägarna inte alls motsvarade hans förväntningar.
– Trodde inte det skulle vara så rakt och med det vägnät som måste finnas kring Sandviken, borde där vara mer lämpliga sträckor att finna.
– Åtminstone någon sträcka där det svängde lite…
Jag fick också flera påpekande om de brutala hastigheterna som faktiskt till och med överträffade erkänt vrålsnabba WRC Rally Estonia. En ”uppskrämd” rallyföljare skrev.
– Känns inte riktigt klokt att i en SM-tävling ha snitthastigeter på över 130 km/t som det blev på SS2!
Den ”uppskrämde” hade räknat ut att PG hade 135km/t som snitt över de två milen med en körtid på strax över nio minuter…
*
Notabelt annars var så klart att Mats Jonsson svarade för en för honom extrem ovanlighet och rullade sin nya WRC Skoda Octavia. På nätet diskuterades om det var på 80 eller 90-talet detta hände senast och titta inte på mig, för jag har ingen aning men länge sedan är det.
*
Roligare än detta var att Svenska Rallyförarklubben utsåg Pontus Lönnström och Victor Johansson till årets stipendiater. För Hansens kartläsare blev det alltså både bronsmedaljer och stipendie samma helg, inte illa.
*
I går kördes andra deltävlingen i Danska Mästerskapet ”Sydhavsrally” med Nykøbing som centralort. Här gällde lite annorlunda ”publikfritt” mot i Sverige, då det endast var serviceplatsen som var stängd för åskådare. Istället uppmanade arrangören dessa till ” det er på rallyprøverne i skal se rallybilerne.” vilket känns lite märkligt att ändå samla publik med tanke på den kraftigt ökade Covid-19 spridningen i landet.
Sju asfaltsträckor erbjöds och där Kristian Poulsen/Ole R Frederiksen fick en flygande start med den nya Volkswagen Polo R5 och vann sex av dessa. Den ende som lyckades lura honom på full pott var Kenneth Madsen/Mette Felthaus med den vassa Suzuki Swift R+. Sista sträckan gick i Suzuki favör men bara med 1,6 sekunder marginal till Polon som tvåa. I mål skilde så 15,9 sekunder mellan dessa båda medan trean Martin Johansen/Finn Thomsen, Peugeot 208 T16 var drygt halvminuten efter. På fjärde plats regerande mästaren Ib Kragh/Ditte Kammersgaard medan Roland Poulsen/Freddy Pedersen rullade i mål som femma.
Bästa 2WD-bil blev återigen Kim Boisen/Louise Christiansen med BMW M1 och detta som sexa totalt med flera R5-åkare efter sig.
*
När jag ser hur lång Motorbloggen blev idag inser jag att det är dags att sätta punkt. Därför hoppas jag att inte World RX-gänget blir sura (har förstått att Johan Kristoffersson vann igår och Mattias Ekström idag) för att dom får vänta till i morgon. Samma sak för dom som tog Öresundsbron över till Yokohama Mesterskabet Øst i Avedøre, kommer i morgon plus en hel del annat…
*
Motorbloggen får sin information via officiella pressreleaser, sociala medier och läsarkontakt. Även från avsändare med av dom godkända kanaler på Twitter/Facebook. Varje läsare får själv avgöra om källorna kan anses tillförlitliga. Till Motorbloggen avsänt material betraktas som OK att publicera utan restriktioner såvida inget annat anges. Mail till Motorbloggen skickas på: tommy.svensson@kristianstadsbladet.se