Rallygeneralen Bertil Klarins budget för Rally Sweden höll inte riktigt hela vägen men det var nära. Klarin trodde på femtio bilar till årets andra WRC-tävling och det slutade med fem färre, ganska bra gissat. Därmed hamnar ”Svenska” i samma storleksordning som de flesta andra WRC-kollegornas.
Tiden med långt över hundra startande i en VM-tävling är sedan länge försvunnen och jag vet inte om jag riktigt sörjer detta. Jag har varit på samtliga Värmlandsäventyr sedan 1975 och i mitten av åttiotalet var det stora startfält när även SM ingick. Men sanningen är att då precis som nu, är att när de vassaste VM-åkarna passerat rör både jag och de flesta andra på sig för nästa sträcka, ser man tjugo-trettio bilar är det allt. Många av de som stannar kvar till sista bil, har ofta andra intressen i rallyskogen än att se biltävling…
Kul var det att Pontus Tidemand lyckades knyta ihop säcken och nu kommer till start med en WRC-Fiesta. Pontus och PG Andersson är därmed svenskhoppen i årets upplaga. Vad PG ska åka är oklart men Pontus kommer som sagt med en Fiesta.
– Det känns helt sjukt. Nu börjar vi nu närma oss mitt stora mål, en WRC-start i Svenska Rallyt. Det har varit långa dagar den senaste tiden för att få ihop allt, berättar han.
Målsättningen för Pontus med Ola Floene som co-driver är blygsam.
– Det kommer bli stenhårt att komma topp tio, men målet vi har är att vara med och ta poäng och göra några bra sträcktider. Mer kan jag varken förvänta av mig själv eller begära!
En sådan här satsning är otroligt dyr, men med hjälp av flera värmländska företag med bland annat Pontus mentor Bror Danielsson och Westmatics grundare Jan Sundell i spetsen så har man lyckas sy ihop satsningen.
Ytterligare en finne, (varifrån kommer alla finnar ?), kom med i sista minuten och det var 26-årige Jarkko Nikara som gjorde WRC-debut i fjolårets final i Spanien. I en Prodrive Mini körde han sin som femma och nu sätter han sig i ”hundkojan” igen. Det mesta tyder dock på att det är en engångstyrning. Nikara har inte budget klar för fler WRC-äventyr, ännu är väl bäst att tillägga…
Idag släppte VOC-General Roger Fransson ”bomben” som aviserades före jul. Äntligen har Volvo Original fått en sponsor värd namnet när nu Mekonomen går in som ny huvudsponsor. I min skalle är det ofattbart att Volvo PV inte släpper till en enda krona till landets största rallyklass. Okej, det handlar om bilar som för länge sedan lämnat bilhallarna, men varumärket Volvo sprids över hela Europa utan att det kostar kineserna ett dugg. Av rent moraliska skäl skulle man så klart skämmas och åtminstone ställa upp med lite prispengar!
Nåväl nu kommer Mekonomens gul/svarta färger att synas i allt som rör VOC förklarar Roger.
– Vår klass har stått utan huvudpartner i några säsonger. Att vi nu får starta ett samarbete med Mekonomen som hela tiden har varit vår drömpartner känns helt fantastiskt.
En nyhet blir också att i fortsättningen blir det hos Mekonomen som VOC-åkarna ska handla sina reservdelar.
– Våra bilar innehåller trots sina anpassningar till rally massor med standarddelar, komponenter direkt från hyllan precis samma som de du sätter på din privatbil, säger Roger.
– Men, eftersom att vi använder våra bilar så otroligt tufft, långt utanför vad någon konstruktör kunde drömma om då bilen utvecklades, är vi förstås oerhört noggranna med kvaliteten på de delar som vi monterar i våra bilar.
Nytt namn på Volvo Original på blir också VOC Mekonomen Rally.
Då är det lottat och klart i Tractives Rally Sprint och precis som det förutsades blev det totalt fyrtio bilar, hälften 2WD och hälften 4WD. 2WD eller ”framkrafsarna” för det är faktiskt bara sådana i 2WD-klassen finns inte en enda 940 eller 240 så långt ögat kan se. Detta måste vara tämligen unikt då det annars dräller av Volvo i rallyskogen. En liten ljusning finns för Volvofreaksen då Pär Dawson är tredje reserv med sin 940. Annars är det de vanliga SM-topparna med Holmberg, Söderström och Petterson som är favoriter.
Med startnummer 23 går Jocke Grahn ut som enda skåning och en av de första i 4WD och här finns även två rena tjejekipage, Carina Hermansson och Ramona Karlsson. Klassen avslutas med Patrik Sandell, Pontus Tidemand och allra sist Mats Jonsson.
Det sägs att ”skadeglädjen är den enda sanna glädjen” och idag fann jag inget skäl att säga emot. Var på väg till Tollarp från Kristianstad och körde på E22:an. Strax före Tollarp där vägen är tvåfilig och med hundra kilometer som fartgräns såg jag ljusblink i bakspegeln. Bakom mig låg en Volvo kvar i högerfilen någon sekund för länge för den jäktade BMW-föraren bakom och med helljuset visade föraren detta mycket irriterat. Näste man till rakning var jag i den vita Subarun som höll lusiga ”100 plus”. Samtidigt som han påbörjade omkörningen övergick vägen till en-filig vilket föraren uppenbarligen missat. Modet svek och han tvingades stå på bromsen och trängde sig in bakom ”väglusen”. Mer ljusblink, ( självklart skulle jag tvärbromsat och släppt in BMW:n…) och sedan låg han klistrad uppe i den vita Subaruhäcken.
In på sextiosträckan låg vi tätt sammankopplade och så fort han fick en chans fräste han förbi och sedan var det ”flat out” mot Malmö. Vet inte om BMW-föraren missade ”fartkameran” eller helt enkelt sk-t i densamme? Men där kom iallafall en blixt från kameraskåpet och nu är antagligen BMW:n på väg via länk till Kiruna. Min känsla är att farten förbi kameran bör göra att föraren får promenera framöver. Hos mig själv väcktes den allra sämsta sidan, jag skrattade högt…