Jag vill absolut inte ta ut något i förskott men med två sträckor kvar av ”Ueno Rally del Paraguay” har Oliver Solberg/Elliot Edmondson inte bara kört in all tappad tid efter punkteringen i fredags, utan även utökat ledningen i WRC2. Runt fyra mil kvar att köra och då är Oliver 10,2 sekunder före utmanaren Yohan Rossel, Citroën. Att denne verkligen försöker, syntes i målet på SS17 dit han kom med kraftiga skador i fronten efter en tung landning.

– Förstår inte varför jag fick detta, men jag är tvungen att chansa. Nu kör vi på maximum ”speed”, förklarade Rossel.

Även Oliver hade strul på sträckan men inte lika stora som Rosell.

– Åkte rakt fram i en korsning och tappade kanske en sekund. Inte enkelt men jag försöker köra rent utan att ta risker…

14 sekunder efter är Skoda-föraren Robert Virves medan fyran Nikolay Gryazin är långt långt efter. 

Sebastien Ogier framstår allt mer som en kandidat för en ny VM-titel, leder med halvminuten ner till Adrien Fourmaux. Han i sin tur har knappt tolv sekunder till Hyundai-kompisen Ott Tänak som jagas av Elfyn Evans, bara 1,8 sekunder skiljer. ”Best of the rest” är femman Kalle Rovanperä som efter punktering har över två minuter upp till Ogier. Power stage som sänds live i TV12 går igång klockan 18.15 svensk tid.

*

Någon vass norrman med Citroën Xsara Kit-Car dök aldrig upp i dagens RS-DM, ”Lundasprinten”, vilket lämnade fältet mer eller mindre fritt för SMK Hörbys egen  ”Asfaltkung”, Joacim Kristiansson.

Med Konrad Clausson i Opel Corsans högerstol var ”Jocke” snabbast i alla fyra heaten och segermarginalen skrevs till 18,3 sekunder före bästa 4WD och hemma-åkare (LundsAC), Jörgen Lundgren/Kevin Johannesson med Mitsubishi. 

B-förarfajten mellan Hyllinges Ola och Leif Johansson och Hans Daniel Steiner/Jan-Erik Jönsson, Lund kom av sig totalt. Anledningen var att hjulbultarna på Steiners Golf brast vilket gjorde att höger framhjul lossnade. Därför blev det Johansson-seger före Lunds egen Skawomir Bronk/Sandra Bergelv.  SMK Hörbys Marcus Lindström gjorde comeback med gul Ford Escort istället för den blå han använt tidigare. Med Ditte Kammersgaard i bilen blev det en fin tredjeplats i B-klassen. Jämnast var det i A/B Standard B där Rolf-Arne Nilsson/Elza Larsson, SMK Hörby tappade en stabil ledning efter snurr i tredje körningen. I sista vändan växte hornen hos Rolf-Arne som körde in all tappad tid så när som 0,3 sekunder. Segern gick istället till Linus och Emma Larsson, Sjöbo MK. Totalt 41 ekipage kom till Bulltofta för att i strålande sommarväder ta del av Arlöv MC:s och Lunds AC:s trevliga sprint. Övriga klassvinnare blev, Ungdom: Elias Augustinsson/Ulf Augustinsson, Golf, Hässleholms MK- A/B Std.A: Jesper Larsson/Pernilla Larsson, Kristianstads MK Toyota – C Std.A: Thomas Larsson/Jörgen Nilsson, Mscc Golf – C Std.B: Stefan Persson/Åke Persson, SMK Örkelljunga Opel – C Trimmat: Jacob Oddshammar/Sebastian Hellqvist, Lunds AC BMW.

*

Inte alltför ofta som 2WD dominerar i en svensk rallytävling men i Supercupen och ”Engh Mek-Rallyt” var hela totala pallen förare/kartläsare med tvåhjulsdrivna bilar.

Överst stod Ljusdals Patrik Åkerman/Morgan Olsson med Golf och tre sekunder efter hamnade Johan Wesslén/Valkyria Edlund, Tierp, Ford Fiesta.

Bästa Volvo slutade trea och detta med Sandvikens vasse Jari Liiten/Kim Nilsson.

Först som sjua totalt kom snabbaste 4WD, Mikael Gustafsson/Johan Andersson, Mitsubishi och Ludvika med örebroaren  Fredrik Grahn/Ove Persson, Skoda direkt bakom.

Anmärkningsvärt är att ”fyrkrafsarna” även fick däng av Appendix K-åkaren från Torsby, Arne Rådström med Jim Hilmersson till höger i Volvo 262.

Arvid och Jan-Henrik Larspers, Hedesunda lät SM-BMW:n vila. Körde istället Volvo till seger i GruppF som uppmjukning till viktiga SM-finalen i Olofström.  Brukar försöka nämna klassvinnarna, men med 18 klasser så…

*

Alltid kul med skåningar som  visar ”framhjulen” i tävlingar långt hemifrån. I Trollhättan och ”Strömkarlsrallyt” var Pontus och Peter Berglund en bit från SMK Hörbys normala upptagningsområde vilket inte hindrade att man utmanade om seger i 2WD.

Fyra enligt listan men trea på pallen konstigt men så är det, blev till slut den röda Volvo 940:an, minimala två tiondelar från  hemmaföraren Kevin Eriksson/Andereas Andersson med Volvo även dom. Upp till vinnaren Philip Haag/Fredrik Palm, Vara och Citroën hade familjen Berglund sju sekunder. Tvåa slutade värmlänningarna Jim Jansson/Fredrik Hagelin, Volvo 240. Ränderna går aldrig ur vilket f.d ”fabriksförare” Kenneth Bäcklund från Vara bevisade när han tog sin Mitsubishi till totalseger. Vid notblocket hade vinnaren Jörgen Eriksson och paret hade åtta sekunder tillgodo på Joakim och Roger Rydholm, Dals MK, Mitsubishi. 

*

Är man sjufaldig världsmästare i rallycross som Johan Kristoffersson var gårdagens SM på hemmabana i Arvika mer en dag på jobbet. Seger i samtliga kval, semifinal och till slut finalen gav ett tredje SM-guld åt Johan. 

– Jobbet ska göras och saker kan alltid hända, säger Johan som lyfter fram kollektivet i framgångsanalysen.

– En typisk KMS-helg. Vi är bra på att hitta rätt utifrån förutsättningarna och förutse de ändringar som skiftande väderlek medför. Jag hade bra starter hela dagen.

Lite på den försiktiga sidan lade han sig dock med inställningarna till starten i finalen.

– Jag var kanske lite feg där, men tyckte att jag hellre kunde ta det än att motorn skulle gå i källaren. 

Även team-VD:n Tommy Kristoffersson kände sig mycket tillfreds med sina båda förare (”rookie Nils Andersson tog brons)  och att KMS fick till en start i hemmatävlingen.

– Det är kul att vi får visa upp det vi håller på med, inte minst för de yngre som är här och tittar. Alla som har sett Johan på tv och nu kan träffa och prata med honom i verkligheten, säger Tommy som också känner stor tacksamhet mot alla funktionärer.

– Jag vet ju hur många som med stort hjärta jobbar ideellt i föreningen. Vi är ju inte med och hjälper till på några arbetskvällar. Därför känns det extra bra att kunna bjuda på det här.

Övriga SM-vinnare var Oskar Hellström, Strängnäs (Supernationell), Daniel Wall, MSK Kvarnvingarna (2150),  Linus Westman, Piteå MS ( Open2WD), Vilgot Petter, MK Ran (Junior)

*

I Norge finns något så exklusivt som webbsajten ”Parc Fermé” som täcker all form av motorsport. Någon motsvarighet finns inte i Sverige där istället nischade sajter oftast täcker bara en enda del av motorsport, till exempel Ericsson Motorsport som innehåller det mesta kring rally. 

Nu går dock grundaren av Parc Fermé, Simen Naess Hagen på knä och vädjar om fler prenumeranter annars är risken stor att han tvingas lägga ner.

– Budskapet är enkelt, om ni vill att en medieplattform som täcker det som andra tidningar inte täcker ska fortsätta existera, då har ni möjlighet att påverka. Vi vet att vi under goda perioder under högsäsong har nått 30 000 unika läsare på vårt öppna innehåll, skriver Hagen och fortsätter.

– På Facebook följer över 10 000 oss. Vi växer enormt på Instagram och inte minst TikTok. Innehåll som dock inte automatiskt genererar några prenumeranter, men som åtminstone säkerställer att vi finns…

Hagen berättar hur uppskattad sajten är men tyvärr betalar inte enbart uppskattning räkningar (gäller samma för Motorbloggen). Nu är målet att nå 2000 prenumeranter eller 700 mer än vad som idag betalar för fullödiga motorsportnyheter.

– Vi vet att vi är uppskattade och är otroligt tacksamma för det. Men tiden har nu kommit för målgruppen intresserade, om man vill att vi ska fortsätta, att vi ska bli en ännu bättre produkt och att motorsporten ska fortsätta få den gedigna mediebevakning den förtjänar, hälsar Hagen.

Gå därför in på Parc Fermé och prenumera för att låta sajten leva vidare…

*

Många har under TV-Svängens 60-åriga historia varit delaktiga i att traditionen förts vidare varje år sedan 1965. I detta är det helt omöjligt att gå förbi Mauritz ”Macke” Elofsson, till höger och Kjell Lundgren.

I första upplagan och många år därefter, var ”Macke” tävlingsledare medan Lundgren med järnhand styrde och ställde på sekretariatet. Ett sekretariat som förr var något helt annat än dagens där det digitala tagit över skitjobbet, alltså att räkna tider. Här satt Lundgren och några andra pålitliga siffernördar (jag var aldrig aktuell för detta). När någon obehörig kom in det ”heliga rummet” dröjde det oftast inte länge innan Lundgren förklarade med en röst som gick genom bägge öronen på personen..

– Ut för h-e, stå inte här och tjafsa när vi håller på med tiderna! 

Lundgren var inte bara tävlingens viktigaste person utan även lika viktig före och efter. Det var han som fixade programmet med annonser, raggade sponsorer, beställde priser, ordnade funktionärer ja i princip allt som krävdes för att få till ett bra arrangemang. ”Macke” hade en lite annan filosofi och menade att som tävlingsledare gäller det att kunna fördela arbete och uppdrag. Själv var han mer ansiktet utåt och tävlingsdagen var det ofta iklädd mörkblå dubbelknäppt ”klubblazer”, som man såg honom strosa runt och socialisera med de tävlande. Dock fick man inte inbilla sig utan att det rådde full koll hos ”Byggmästare Elofsson” plus att hans diplomatiska förmåga att lösa ”surdegar” var stor. Många gånger var jag vittne till när förnärmade tävlande hade ilskna synpunkter på olika grejor. I nio fall av tio ”vann” Macke och det var med slokande öron och utrunnen ilska som de klagande insåg att man nått vägs ände.

En som gick i Mackes fotspår och som förfinade diplomatin var Bo Bengtsson (trea från vänster) som, tog över rollen som tävlingsledare i slutet av 70-talet. Ett minne som aldrig försvinner ur skallen är när en minst sagt uppretad BMW-åkare hamnade i en bäck på ”Törastorp-sträckan”. Före honom hade klubbens egen Sten-Åke Stenberg gått lite för brett över bron med sin Volvo och plockat bort broräcket med bakskärmen. När så BMW:n med lite för hög fart kom till samma bro, hasade den med bakändan före ner i bäcken. Att föraren skyllde avåkningen på arrangören gick inte att ta miste på.

– Det var ju livsfarligt, ni borde absolut ha gjort något, menade han högröd i ansiktet inne på sekretariatet.

Någon påpekade försiktigt att det var lite problem att montera nytt broräcke under pågående tävling. En kommentar som inte föll i god jord och färgen i ansiktet övergick till en mörkare röd nyans. Hela tiden satt Bengtsson tyst och sög på sin pipa för att till slut sätta punkt för ”diskussionen”.

– Vad är problemet, du kan väl simma?

BMW-åkaren lommade ut men återkom något år senare med stridsyxan nergrävd och istället var avåkningen som gav minimala skador på bilen, bara ett kul minne. 

Macke gick bort för ett antal år sedan men Lundgren är fortfarande ”still going strong”. Två veckor efter TV-Svängen firar han sin 89:e födelsedag, Motorbloggen gratulerar i förskott.