Lovade igår att det under veckan skulle komma mera Rally Sweden 2019 och då är det lika bra att börja direkt efter hemkomsten. Styvt 200 mil blev det totalt under rallyhelgen vilket innebär ganska exakt hälften av milen uppe i Värmland/Norge och resten upp/hemfärd. Ganska normalt men ändå långt mindre än de år då man körde rallyt bortemot Ludvika och Falun, då körde vi nästan det dubbla under rallydagarna. En sak noterades det lugna trafiktempot mellan sträckorna och där rallypubliken överlag höll sig inom gällande hastighetsgränser. Skillnad mot när vi körde på ”Route Skidbox” alltså vägen Torsby-Karlstad där var det mer bråttom. Gällde att hålla koll i backspegeln när skidturisterna jäktade upp eller hem från Idre och alla andra backar man nu kan kasa nerför på skidor. Att deras framkomst hade högsta prioritet stod helt klart när dom dundrade fram i omkörningsfilen. Som min medåkare Bertil G. konstaterade.

– Dom ska åka skidor en hel vecka, hur viktigt är det då att komma fram en eller två timmar tidigare?

*

Ni kommer att märka att jag kastar mig från det ena till det andra, helt enkelt efter vad som poppar upp i skallen under skrivprocessen. Att Tom Kristensson och Henrik Appelskogs bragdseger i J-WRC poppar upp är självklart, den segern lär dyka upp med jämna mellan rum under tiden fram till nästa deltävling på Korsika i slutet av mars. Igår hade jag inte full koll på poängfördelningen mer än att Tom fick totalt 26 poäng, där en av dessa var för sträcksegern på SS3. Tvåan Roland Poom vann ingen sträcka utan fick endast sina 18 poäng för andra platsen medan trean, Jan Solans vann en sträcka och fick då ihop totalt 16 poäng. 

Exakt lika många blev belöningen för Dennis Rådström som nu ligger fyra i VM-tabelllen, så klart långt ifrån avhängd från guldfajten. Samma sak med estländaren Martins Sesks som fick åtta plus tre poäng för lika många sträcksegrar. Kanske lite dumt att redan nu sia om framtiden i J-WRC, men jag vidhåller att slutstriden kommer att stå mellan, Tom, Dennis, Martins och så stackars Ken Torn som hade en bedrövlig helg med mycket snöskottning. Ena enda VM-poäng plus två sträcksegrar är självklart ingen stabil grund att jaga VM-guld på,. Ändå misstänker jag att estländaren och vinnaren i Rally Finland 2018 vill leverera mycket mer framöver så se upp.  Noterbart är också att bara fem av de 13 startande i klassen vann någon sträcka och där då Dennis stod i en klass förs sig med 12 SS-vinster.

*

Toms seger gav också eko direkt och dröjde inte länge förrän VOC-General Roger Fransson hörde av sig och ville låna en segerbild på f.d SverigeSerie-vinnaren Tom. Självklart en riktigt fjäder i hatten för VOC Mekonomen Rally att i klassen ha fostrat en förare kapabel att vinna en deltävling i VM. Även FIA-ERC var snabba och la nästan direkt ut både text och jubelbild på paret Kristenssons/Appelskog. Även dom red på det faktum att paret kom från Junior-ERC med en andraplats i Junior U.27 i fjol. 

Tidningarna i Toms närhet fattade också vad ”KK:s-påg” uträttat i sin VM-debut och där jag inte utan viss stolthet kan konstatera att Kristianstadsbladet (f-n var det väl annars) var bäst. Bild på ”B-ettan” där bilden från stadens absolut stolthet IFK Kristianstads match blev betydligt mindre och förvisades upp till vänsterhörnet. Även den mastiga artikeln med fyra bilder på sportsidorna gör att ingen i nordostskåne lär ha misstat vad stort som skedde i Värmland i helgen.

Även Värmlands piggaste tidning Värmlands Folkblad fattade grejen med en skåning, dessutom helt otippad kommer upp och vinner över deras ”local hero” Rådström. Lite sämre med fingertoppskänslan hos storebror och ”konkurrenten” NWT, här var allt ljus på Rådström medan Tom och Henriks bragd bara nämndes i ett par rader.

*

I går försökte jag beskriva hur Tom kände sig efter segern vilket inte var så lätt då det knappt gick att få ett ljud ur 28-åringen. Lite spridda svar var allt men de gläjdetårsfyllda ögonen sa mer, mycket mer än ord om hur han kände sig. Lika mycket tårar om inte ännu fler kom från ögonen hos Toms mentor, tillika största hörnstenen i bygget av ”Tom Kristensson Motorsport”, Christer Håkansson. Vi stod vid sidan om varandra när Ford Fiesta #74 rullade upp på målrampen och det skånsköstgötska stålet (är ens ordet ”skånsköstgötska” uppfunnit ?) hoppade ut. ”Krabba” (Christers smeknamn) lutade sig fram mot mig och försökte vara kylig men misslyckades totalt, istället stockade sig rösten och ögonen tårades.

– Fattar du vad ”pågadjävulen” har gjort, han har fan i mig vunnit Svenska Rallyt!

Ännu mer tårar men nu var det mina egna och jag svarade.

– Jag fattar men ändå inte, detta är för dj-la stort för Tom, SMK Hörby och skånsk rallysport. Nu visar vi att även vi kan leverera internationella rallystjärnor, det är inte bara från ”norrland” dom kan komma…

Sedan blev jag nästan lite ”starstruck” när jag fick bära Toms hjälm, hörselkåpor och hybridskydd till den efterföljande presskonferensen. Han själv hade händerna fulla av priser och ett par slitna vinterskor som tack och lov aldrig behövts under helgen. När jag sa ”startruck” till Tom, så tittade han konstig på mig.

– Du är ju för f-n inte klok, du har väl burit grejor åt mig förut?

– Visst men nu har du ju vunnit en VM-deltävling i rally, det är lite skillnad det! 

*

Därmed lämnar jag Tom och Henrik för idag men inte Rally Sweden. Sprang på ”The top dog” VD Glenn Olsson en stund innan man skulle starta sista sträckan. och frågade hur han kände sig?

– Lite sliten men samtidigt väldigt, väldigt nöjd över att vi kunnat genomföra tävlingen så här bra med tanke på mildvädret. Alla sträckor kunde genomföras vilket är väldigt bra att han med sig när vi ska förhandla om framtiden, menade Glenn och la även till.

– Dessutom nästan inget gnäll från förarna, åtminstone inte alls som andra år då förhållandena varit väldigt mycket bättre, lite konstigt…

På plats i Värmland var självklart WRC-promotorn Oliver Ciesla och ärendet han hade var att få ihop ett avtal med Svenska Rallyt AB om en fortsättning i VM. Något sådant blev det dock inte under söndagen (man skulle fortsätta förhandla i dag så det kan vara klart nu, vad vet jag) men Glenn kände sig inte alls stressad.

– Inte som tidigare år och det känns ändå som att vi är ganska överens om att det blir en fortsättning med Rally Sweden i WRC.

Det som är problemet är inte som en del tycks tro, vädret utan finansieringen. Glenn menade att det trots allt finns en smärtgräns för hur mycket man kan betala för att få köra ett VM-rally i Sverige.

– Avgiften till WRC/FIA måste harmoniera med våra inkomster, svårare är det inte!

*

När det nu blev detta plötsliga väderomslag vädrade de vanliga ”dögrävarna” morgonluft. Tog inte lång stund förrän det började kommenteras i olika kanaler om den katastrof som lurade runt hörnet i och med att det blev plusgrader. Omedelbart dök där upp ”rallyexperter” som satt inne med lösningen, flytta rallyt till Jämtland och Östersund. Samma trista mantra och jag skriver det än en gång, sluta dröm antingen körs Rally Sweden där det körs nu eller så inte alls. Hur tror ni som drömmar att man först skulle kunna flytta hela denna jätteapparat till jungfrulig mark. Sedan hitta tillräckligt med sträckor som håller VM-mått och till sist, hitta personal till alla funktioner där vi pratar om tusentals frivilliga krafter? Klart att det skulle kunna gå men absolut inte från ett år till nästa. Istället inbillar jag mig att det skulle krävas minst  fyra-fem års VM-uppehåll innan ett Rally Sweden EVO2 skulle kunna sjösättas. Dessutom när man kollar in väderprognoserna för Östersund så ser dom inte så där jättevintirga ut. Nej skänk istället en tacksamhetens tanke till firma Glenn Olsson & Co, alltså alla de tusentals frivilliga som kämpat i helgen för att dom fortfarande orkar hålla cirkusen igång.

Måste även nämna att det finns ännu värre stollar på sociala medier som på fullt allvar tyckte att det var dags att skrota Sverige och istället blåsa nytt liv i Rally Norway. De gånger man försökt köra WRC-rally på den sidan har det gått illa med efterspel i form av miljonförluster och konkurshot. Ingen bra grund att bygga en deltävling i Rally-VM på kan jag tycka, eller? 

*

Nog med Rally Sweden för i dag och går över till mer jordnära rallynyheter. Med mer än en månad kvar innan anmälan stänger till SSRC-premiären i Simrishamn har redan maxgräns på antalet anmälda passerats, med råge dessutom. Gränsen drog man vid 160 ekipage och nu kan Simrishamnarna räkna in 16 bilar för mycket. Nu vet jag inte om även de tolv som är anmälda i Regularity ingår i de 160 men oavsett, det är mer än en månad kvar. Blir inte förvånad om det strömmar in ytterligare 50-60 grusugna rallyåkare före den 27 mars. Ganska enkelt är också att konstatera att det nya greppet där anmälningsdatum styr startpositionen har ur arrangörssynpunkt, fungerat långt över förväntan.

LBC-Ruschen i Lima den 9 mars pinnar på med anmälningar men har ändå tappat lite fart och just nu står räkneverket på 106 anmälda. Än har tävlingsledare Sune Rickardsson runt två veckor på sig att fylla på startlistan så absolut ingen ko på isen.

Det är det inte heller kommande helg då där inte finns någon is alls och Norska Mästerskapets ”Numedalsrally” har tvingats ställa in. Så även tre rally på den här sidan, Noras ”Vintertrofén”, Skutskärsratten och Films sprinttävling. Alla med ”mildväder” som orsak.