Trots att Hyundai Shell Mobis WRT bara är en enda poäng bakom ledande Toyota Gazoo Racing WRT i märkes-VM verkar det redan vara lite panik i Alzenau. I dag avslöjas att Andreas Mikkelsen ”bänkas” i Tour de Corse, deltävling fyra i WRC. Istället får Sebastien Loeb ta över hans i20-WRC och kompletterar då Thierry Neuville och Dani Sordo. Anledningen till den oväntade rockaden är enligt chefen Andreas Adamo, att man vill förstärka upp med en mer komplett asfalt line up. Uppenbarligen anser han att norrmannen är ett allt för svagt kort på Korsika.  

Tycker att det känns lite som att hela havet stormar hos Hyundai och flera märkliga beslut har också tagits. Allt verkar bero på en extrem rädsla över att missa de koreanska chefernas mål att vinna märkes-VM. Men att redan efter två tävlingar börja möblera om i leden istället för att behålla kylan och bara tugga på åtminstone fram till deltävling fem eller sex, är mer än märkligt. I synnerhet då Mikkelsen verkar vara i behov att känna stöd bakifrån när formkurvan sviktat men nu faktiskt känns på väg upp. Istället ökar Adamo pressen så att Mikkelsen plötsligt inte vet varken ut eller in om vilka tävlingar han får köra framöver. I min värld är en sådan här petning inget som bygger lagkänslan starkare, snarare tvärtom.

Inte bara dagens besked är konstigt, redan när Hayden Paddon försvann kändes det som att man inte riktigt hade koll på läget. När så Loeb dök upp för att dela bil med Dani Sordo började man ändå ana viss struktur i Adamo-tänket. Två stabila kort i Neuville och Mikkelsen (okej den siste är kanske ett litet frågetecken i just den frågan) och så två starka förare att komplettera med  köper jag, men inte att redan nu börja möblera om.

Kan även lägga till det konstiga med Hyundais R5-satsning där man fortfarande inte har haft någon förare anmäld i WRC2 Pro. I fjol körde Jari Huttunen med bilen och nådde bara framgång i Rally Finland resten var mer eller mindre mörker. Någon fortsättning blev det inte heller i år hos Hyundai utan nu är han på jakt efter de styrningar han kan hitta. Att han har rätt ”pace” behöver man inte tvivla på efter Skoda-premiären i Rally Sweden. Låg tvåa och attackerade Ole Christian Veiby kraftigt i ett försök att vinna WRC2 men tråkigt nog slutade detta med en rullning med bara två sträckor kvar. Är man lite konspiratoriskt lagd så är det kanske så att i20R5 inte är den vinnarbil som man hoppats på. Då är det bättre att hålla sig från ”högsta ligan” och istället sikta in sig på att vinna nationella mästerskap. Fast även här har Hyundai haft det lite tungt…

*

Finns en del som tycker att startfältet i Rally Sweden är lite klent med lite över sextio bilar. Kollar man på nästa deltävling i WRC, Rally Mexico finns där bara 23 ekipage anmälda. Tio i WRC där Citroën och M-Sport Ford kommer med två bilar medan Hyundai och Toyota har anmält tre. Ett enda namn i WRC2 Pro, polacken Lukasz Pieniazek med R5-Fiesta.

*

Ett av de mest diskuterade ämnena inte vara Värmland utan i hela rallysverige är och har varit länge hur Pontus Tidemands WRC-framtid ser ut. När det blev klart med Monte Carlo och Rally Sweden med M-Sport Ford jublades det i varje buske. Äntligen skulle vi få den förare i WRC som både han och landet med våra stolta rallytraditioner förtjänar. Nu blev inte återkomsten till finrummet helt problemfri varken i Monte eller på hemmaplan med noll poäng i premiären och med blygsamma fyra i helgen som gick. 

Kritikerna såg ett misslyckande medan andra mer balanserade (som jag själv) såg ett ganska givet resultat. Att sätta sig i en WRC-bil efter så många säsonger med en R5- Skoda är ingen lätt uppgift se bara på Marcus Grönholms comeback i Toyotan. Då ska man dessutom veta att dubbla världsmästaren Grönholm kört massor med testmil i den Polo WRC -17 som sedan aldrig fått känna på skarpt läge. Ändå lyckades han betydligt sämre än Pontus och Ola Fløene som faktiskt aldrig ens var i närheten av snöskottning som finnen.

Grejen är så klart att det svenska WRC-hoppet skulle behövt många, många fler mil med Fiestan för att ens vara i närheten av de förväntningar som många ”fans” nu ställde. Jag hade föraren i Fiesta #7 som optimistisk fyra i mitt tips och där var det helt klart hjärtat som styrde när hjärnan tog en tillfällig time out. För att summera Pontus helg, så en fullt godkänd insats som med en tekniskt optimal Fiesta kunnat utmana niofaldige världsmästaren Sebastien Loeb på sjunde. Hade han lyckats med detta så hade han sedan bara haft knappa minuten upp till pallen.

Nu är så klart frågan om det blev ett ”two night stand” för honom med Fiestan eller om det finns ett liv även efter Värmland? Ska man tro eftersnacket så verkar det absolut finnas liv för Pontus och enligt flera olika källor kan det bli start igen i Rally Portugal i slutet av maj. Från M-Sport ses inga direkt hinder för fler starter, hindren är istället av mer ekonomisk karaktär än sportsliga. Kan Pontus få sina finansiärer med på tåget så lär inte Malcom Wilson och Richard Millener som bestämmer hos M-Sport, lägga några hinder i vägen. Att man dessutom är nöjda med vad Pontus redan visat gör inte saken sämre. Till VF säger Millener som då tar i bekatande Pontus inte fick helt perfekt startposition,

– Han har visat bra fart stundtals och ha borde vara positiv. Trots allt fullföljt två rallyn och hela tiden blivit snabbare.

Wilson bekräftar att man fortsätter förhandla men vill inte inte bekräfta ryktet om att det skulle kunna bli så många tävlingar som åtta för Pontus.

– Vi får se jag vet inte, är allt Wilson avslöjar för VF.

*

I går skrev jag om alla som uppmärksammade Tom Kristensson/Henrik Appelskogs seger i Junior-VM och nämnde bland annat att VOC-General Roger Fransson ville hylla Tom som gammal SverigeSerie-vinnare. I det sammanhanget borde jag så klart även lyft fram andra f.d VOC-förare som gjort likvärdiga insatser. Både Emil Bergkvist både Europa och världsmästare för juniorer har bakgrund i VOC. Elias Lundberg som ska ta sig an Junior-ERC i år och Opel Adam Cup ifjol har kört VOC. Andra som även haft framgångar med Volvo Original-bilar är Mads Østberg, Patrik Flodin, Pontus Tidemand och för att inte tala om Dennis Rådström som körde 940 fram till 2016. Med andra ord så är det ingen som kan ta ifrån Carleric Johanssons livsverk VOC Mekonomen Rally statusen av svensk rallysports mest framgångsrika plantskola. Detta trots att åtskilliga försök (tänker på konstiga Grupp F) gjorts för att döda klassen, men tack och lov har försöken misslyckats…

*

Mer korrigering från i går gällande de tävlande i J-WRC.  Junior-ERC-vinnaren 2018 Martins Sesks är från Lettland och inget annat- Däremot är såväl Ken Torn som Roland Poom från Estland. Har alltid problem att skilja de tre baltländerna åt ungefär som för en skåning att dra knivskarpa gränser mellan landskapen i ”Norrland”…

*

På tal om Elias Lundberg så går han i spänd förväntan inför debuten hos Opel Motorsport i ERC. 20-åringen ska köra alla sex deltävlingarna med den första på Azorerna i mitten på mars. Idag presenterades också hans nya teamkamrat som kommer från Luxemburg och heter Grégoire Munster. En förare med ett tungt rallyarv i blodet, pappa är flerfaldige belgiske mästaren Bernard Munster och nu förväntas de två följa Opels vinnartraditioner i mästerskapet.  De senaste åren har Opel vunnit genom Emil Bergkvist, Marijan Griebel, Jari Huttunen och Martins Sesks. Så här långt har följande aviserat deltagande i ERC Junior U.27.

Sindre Furuseth (Norway) Co-driver: Jim Hjerpe (Sweden) Saintéloc Junior Team / PEUGEOT 208 R2
Grigor Grigorov (Bulgaria) Co-driver: TBA Grigorov Racing Team – Enekod / PEUGEOT 208 R2
Efrén Llarena (Spain) Co-driver: Sara Fernández (Spain) Rally Team Spain / PEUGEOT 208 R2
Elias Lundberg (Sweden) Co-driver: TBA ADAC Opel Rallye Junior Team / Opel ADAM R2
Catie Munnings (Great Britain) Co-driver: TBA Saintéloc Junior Team / PEUGEOT 208 R2
Grégoire Munster (Luxembourg) Co-driver: TBA ADAC Opel Rallye Junior Team / Opel ADAM R2
Roman Schwedt (Germany) Co-driver: Lina Meter (Germany) ROMO Motorsport / PEUGEOT 208 R2

*

Mer nytt från ERC och det blir  Volkswagen Polo R5 för tysken Marijan Griebel i år. 2017 vann Griebel Junior U.28 med en Skoda från Baumschlager RR. Med ny bil men fortfarande för BRR laddar 29-åringen som jobbar som polis vid sidan av rallyåkandet för ny seger i ERC.  Med detta skiftar Griebel fokus från Tyska Mästerskapet som han vann i fjol med en Peugeot till att utmana ryska duon Alexej Lukyanuk och Nikolay Gryazin.

*

Igår lämnade en av de absolut mest färgstarka förarna inom historiskt rally oss, Tony ”Roten” Jansson. Efter en tids sjukdom dog den snabbe Ford Escort-åkaren som aldrig lämnade någon oberörd vid sidan av en specialsträcka. Alltid ”flat out” och oftast bar detta till seger för Roten. Dock inte den gången när han och kartläsare Erik Davisson rullade åtskilliga varv i Rally Estonia 2013, då blev det istället ”Accident” i resultatlistan. Bättre gick det i Midnattssolsrallyt där Roten vann premiären 2006 och följde upp detta med ny seger 2008.

Nu är det dock färdigkört och rallysverige har blivit en färgklick fattigare. Roten skulle ha fyllat 61 år i april.

*

Ingen Motorbloggen i morgon onsdag och på lördag så vet ni också varför…