Då är det dags att summera mitt 46,5:e South Swedish Rally, det halva var 1979 när det var bokat USA-resa och jag missade söndagens etapp. Då var SSR tre dagar långt, 240 startande med 44 sträckor  och för första gång deltävling i Rally-SM. Lite eller rättare sagt gigantisk skillnad mot helgens upplaga som man med lite fantasi kan kalla två dagar långt även om fredagen bara hade två sträckor, 105 startande och elva sträckor varav bara runt hälften är unika.

Redan från början ville PG Andersson/Anders Fredriksson i Team Skåabs Ford Fiesta visa att ”experternas” tips med duon som vinnare var rätt. Två raka sträcksegrar inne på nya tävlingscentret Millebygden Arena, satte en bra grund. Då hade man lite flyt då första utmanarna Patrik Flodin/Göran Bergsten, GK Door Team och Fredrik Åhlin/Joakim Sjöberg, Team NYBE fick problem och tappade tid. För Flodins del var det en punktering som spökade.   

– Cirka två kilometer från mål på Millebygden i en snabb vänster över ett krön, med ett lyft, flyger jag lite för mycket och skär ett hål i vänster framdäck när vi landar. En groda från min sida helt enkelt, konstaterade Patrik som då låg tia. 

Lördagen innebar en otrolig hetsjakt genom skogarna i södra Småland och norra Skåne där Flodin och Åhlin kämpade om tredje platsen medan Nybes Jonas Åkesson/ Maja Bengtsson försökte hinna i kapp den flyende Fiestan. Men med fyra av tio sträcksegrar för PG mot Åkessons tre och Flodins två blev det ändå lite ”mission impossible”. 

Men ändå höll allt på att gå åt andra hållet för PG på sista sträckan. 

– Redan efter några hundra meter på sista sträckan tändes  varningslampan för hög temperatur, berättar PG.

– Motorn gick ner i säkerhetsläge och jag var tvungen att stampa på kopplingen för att få fart på bilen, tack och lov höll det hela vägen in i mål!

Tack vare detta lyckades inte Årjängs-föraren med målsättningen, att även knipa de fem bonuspoängen på sista sträckan. Det blev istället bara en poäng av fem möjliga, men något som PG i efter hand konstaterade var helt perfekt.   

– Nu går vi ut som tredje bil i nästa SM-tävling i Skillingaryd. Riktigt skönt att slippa köra bort lösgruset, det  får istället Fredrik Åhlin och Patrik Flodin göra som delar SM-ledningen.

För PG handlade allt om att hålla överraskningen Åkesson (ingen expert hade med honom i tipset) bakom sig. Detta lyckades, men bara med 11,5 sekunders marginal och PG uppskattade den tuffa fajten.

– Jonas har kört jättebra och det är så himla kul att fajtas hela vägen, i synnerhet när man själv är den som vinner!

Åkesson var långtifrån besviken och kartläsande Maja var så glad efteråt och båda betraktade detta som sina livs rally. Som pricken över i blev det  även fyra bonuspoäng på sista sträckan där bara ”nyrullade” NYBE-kompisen Albin Nordh/Christoffer Bäck var snabbare och tog de fem poängen.

– Även vi höll på att sumpa allt där, missade totalt en bromspunkt direkt efter start men med mycket tur så klarade vi även detta, förklarade en överlycklig Jonas som också öste beröm över sin unga kartläsare Maja.

– Perfekta noter och Maja har stor del i vår andra plats!

Har inte full koll på historien för SSR men är ändå ganska säker på att Maja är rallyts allra yngsta kartis på pallen sedan 1976, respekt. En lika tuff fajt rådde bakom PG och Jonas mellan Åhlin och  Flodin som tampades om sista pallplatsen. En kamp där Flodin tog sig an sista sträckan i med ett försprång på 0,8 sekunder. Men här tog Åhlin med Skodan allt vad han förmådde vilket gav marginalen 0,1 sekund och tredje platsen. 

– Med facit i hand hade det varit smartare att låta Flodin passera, då hade han istället fått städa vägen i Skillingaryd, förklarade Åhlin med ett snett leende.

Nu ligger de båda på samma poäng före Skillingaryd 16-17 juni och med PG en poäng efter.

–  Självklart är det jävligt surt att förlora tredjeplatsen med bara en tiondel, men tempot och kampen vi har haft med Åhlin har varit så otroligt kul att jag verkligen ser fram emot nästa tävling. Då ska vi åka ifrån dom, lovade Patrik med ett stort skratt.

Vill inte säga att Kalle Gustafsson/Magnus Nilsson med den nya ex. Ken Block-Fiestan direkt överraskade med sin femte plats men ändå. Redan tidigare har unge Kalle visat sin talang men att slå sig in på Topp5 var nog inget han förväntade sig. Visserligen nästan en och en halv minut bak PG men som bekant har han ”tränat” ett antal hundra tävlingar mer än Kalle, vilket sjävklart måste ge resultat.

William Binbach/Jørgen Eriksen höll en stark sjätte plats med två sträckor kvar att köra. Dock en nervös placering då deras Hyundai uppträtt lite konstigt nästan redan från start, bland annat krånglade turbon. En egen miss med sen inbromsning i ett vägskäl mot lutet innebar punktering och hiss ner till tionde plats. Så klart ingen helnöjd Kolsva-åkare som summerade.

– Mellan allt strul när allt fungerat har vi gjort hyfsade tider. Samarbetet med Jørgen har fungerat jättebra och servicekillarna har skött sig kanon, bilen visar också att den har potential när allt fungerar, vilket bådar gott inför framtiden!

*

I rallyt största klass ”Nationella 2WD” med 50 ekipage var det som vanligt ännu mer dramatiskt och fram till sista sträckan ledde den för mig stora överraskningen Linus Månsson/Martin Heggblad i sitt livs andra SSR och första med egenskrivna noter med minimal marginal. På sista sträckan gick det dock inte Norrköpings-åkarens väg utan här tappades nästan en hel minut och ras till åttonde plats.

Istället gick för första gång under rallyt Emil Karlsson/Jessica Larsson upp i ledning och därmed blev det Volvo-seger med knappt nio sekunder före Kristian Johansson/Fredrik Livh. Karlskronas Tim Liljegren/Stefan Ahl med Volvo 240 var hela tiden uppe och rörde till i toppen, men med tio sekunders tidstillägg missades andra platsen av rallyts stora publikfavorit med fem sekunder. Favorittippade Mattias Adielsson/ Bo Holmstrand med den nya gula Toyotan fick inte den start man önskade i jakten på SM-guld. 

– 30 sekunders tapp redan på fredagen då växeln fastnade på femman, inte den bästa start man kan tänka sig men vi bet ihop och mekanikerna fixade felet. 

Under lördagen kämpade Göteborgaren och knaprade in på toppen och inför avslutningen var målet klart, seger skulle det bli. Men på näst sista sträckan lossade en kylarslang viltet så klart hämmade farten. Nu hjälpte det inte att det blev storseger på power stage, fem sekunder före Liljegren utan det blev att åka hem till Västkusten som femma i klassen,

Bästa ”sydlänning” blev Oskarshamns Volvo-åkare Thomas Grönberg/Mikael Johansson som sexa av de 25 som nådde målet på Millebygden. En fjäder i hjälmen för smålänningarna var att placeringen efter

togs av Lima-vinnare Oskar Sundell/Joakim Söderqvist.

Hässleholms Johannes Haraldsson/Magnus Lörd var ensamma om att komma i mål, men på en enligt Johannes alldeles för dålig 13:e plats.

– Har inte alls fått det att stämma så egentligen är vårt mål att bara komma mål, förklarade Osby-boende Johannes inför de avslutande tre sträckorna. 

Både klubbkompisen Johan Green/Patrik Johansson och SMK Hörbys Pontus och Peter Berglund fick ge upp med tekniska problem när några få sträckor var kvar.

Nu var man i gott sällskap då halva startfältet i klassen rönte samma öde. Till exempel blev Vimmerbys Victor Karlsson/Jonas Magnér ett offer för den bitvis sönderkörda delen på sträcka nio. När Toyotan stannade låg paret femma i klassen. Till Skillingaryd åker Emil Karlsson som ledare, fyra poäng före Oskar Sundell och så Adielsson tio bak den röda 940:an.

*

Har sagt det förut, något är fel med det klassindelningen för 2WD-bilar vilket återigen bevisades när Isac Reiersen/Lucas Karlsson programenligt vann klassen ”Int.2WD” som förr i SM kallades ”Otrimmat 2WD”. Med sin Ford Fiesta Rally4 piskade unge Isac upp hela det tuffa gänget  på pappret med häftigare Grupp H-bilar i Nationella 2WD.

Närmast var vinnaren Emil Karlsson men ändå drygt två sekunder bak den trecylindriga lilla Fiestan. Elva totalt blev resultatet för Reiersen och stabil SM-ledning.  Om Östmarkarens insats var värd applåder så vet jag inte vad tvåan i klassen och 13:e totalt Melvin Bengtsson/Carl Eriksson från Kullings MS är värda? Melvin kör en av många utdömd ”gammal R2 Peugeot” och borde absolut inte kunna åka ifrån alla ”Grupp H:are” med sin motorsvaga ”Pegga”, men detta gjordes ändå. Som så många redan konstaterr, det handlar ofta mer om vad som sitter mellan ratt och ryggstöd än vad som finns under huven… 

Även trean Patrik Hallberg/John Stigh, Haninge förtjänar ”glass och ballonger” som slutade trea i klassen, 8,8 efter vinnaren. Samma placering hade Patrik fått om han fått köra i ”trimmade klassen” med sina tre cylindrar. 

*

Lite kaxigt kom Eskilstunas Robert Andersson/Jesper Samuelsson till Småland med nya guldinlägg på den svarta Mitsubishin i ”Nationella 4WD”.

Kanske kaxigt men där fanns också substans bakom guldet då Robert vann helt överlägset och var över två minuter före Lindes Kim Nydén/Jonas Sandin i den modernare Mirage R5. Kalmar på tredje plats genom Joachim Carlström/Tomas Norrstrand, även dom med en Mirage och strax över minuten efter tvåan. Vinnar-Robert körde in som sjua totalt och precis som i 2WD så är jag lite undrande varför man vidhåller att dela upp klasserna när de bevisligen till stor del är jämförbara tidsmässigt. I Asfalt/Grus SM finns bara två klasser varför inte gå hela vägen även i ”Stora SM”? Robert har kopplat guldgrepp i klassen och leder på 59 poäng före Nydén, 46 och Carlström som trea med tio färre poäng.

*

En som inte nådde målet var östgöten Mikael Lindquist/Peter Johansson som tvingades bryta efter brand på SS6. Mikael touchade en halmbal varpå halm sögs in i motorn  och fattade eld.

Precis framför min kamera blev det därför stor dramatik innan besättningen efter för mig lång tid kom ut och sedan ytterligare sekunder innan eldsläckare kom fram. Dock utan större effekt på branden och inte förrän två medtävlare lämna över nya släckare lyckades man få bukt med den öppna elden. Lite märkligt så var passiviteten delvis stor hos åskådarna men en som reagerade snabbt, var norsvästskåningen Magnus Andersson som med hjälp av en funktionär snabbt tog  kommandot på ”brandplatsen”.

– Har viss erfarenhet av rallybilar som brinner, förklarade Magnus efteråt och syftade på när hans nybyggda Talbot blev helt utbränd för snart 40 år sedan. 

*

I  ”Standard ” blev det ett tråkigt slut för dominanten Martin Lundquist/Christian Segerström som med sin Volvo S40 ledde med halvminuten före Elliot Sjögren/Dennis Norén, Volvo 940. Men S40:an blev inte kompis med underlaget på SS9 och valde att separera vänster framhjul från resten av bilen.  

 

Därmed vann SM-ledande Sjögren, 24,6 före Golf-åkande Skillingarydarna Johan och Per-Olof Pettersson. Bara 2,9 efter Golf slutade hemmafavoriterna, familjen Gad, Wille och Magnus. Enda riktigt skånska glädjeämnet var Hässleholm-kartläsaren Torbjörn Ivarsson som lotsade Älmhults Rasmus Bengtsson till en fjärde plats i klassen. Numera ”60-plussaren” från SMK Hörby Ingemar Månsson/Steinar Bakkland fortsätter med sin 60-årspresent, att köra SM-serien vilket i SSR innebar tionde plats i klassen. 

Placeringen efter togs av ”GruppF-debutanten” från Moheda, Janne Kristiansson/KG Eriksson. Volvon strulade en del men för Janne som i helgen var som vi säger i Skåne ”litta dållet gåandes” och fick använda rullator på serviceplatsen, var det en bragd att bara komma runt de elva sträckorna. SMK Hörbys Kalle Ingesson/Tobias Pettersson drabbades av sviter från det lömska guppet i Kungälv förra helgen. På sträcka fyra säckade bakvagnen på BMW:n återigen ihop. Pappa Lars fixade ihop bilen igen men med stora tidstillägg blev paret sist i klassen.

– Enda glädjen var att Kalle på sista sträckan visade hur snabb han är och var snabbast här trots att han inte hade mycket att köra för, konstaterade Lars.

– Nu förstörde det där guppet i Kungälv stopp för medaljer i både Asfalt och Rally SM!

Tabellen toppas av Sjögren sex poäng före helgens femma i premiären med nya Nissan, Jan ”Janjan” Johansson sex poäng efter. Lundquist halkade ner till tredje plats med 30 poäng. Även om Ingesson var lite uppgiven så är man ändå delad sexa och upp till bronsmedalj skiljer futtiga fyra poäng.

*

Den 47.e upplagan av South Swedish Rally blev en dammig och tuffare variant än på många år. Stor publik lockades kring specialsträckorna där de tre inne  på Millebygden utanför Älmhult samlade mycket folk.

I stort sett fick nya upplägget mycket beröm av såväl tävlande, servicefolk och publik. Men där finns möjligheter för förbättringar och som en deltagare som hade serviceplatsen på en grässlänt konstaterade.

– Vågar inte tänka på vad som hänt om det regnat som det gjorde för två år sedan? 

Mycket publik ute i skogen och vid Hägghult utanför Lönsboda var bilköerna respektingivande både när jag körde dit och hem. Vill här berömma SSR:s samarbetsklubbar Lönsboda IBK och Liatorp/Eneryda IF där de funktionärer jag träffade har mycket att lära ut till kolegor i andra klubbar. Ofta får man höra hur ”västbärare” uppträder både burdust och i bland rent otrevligt, något som verkade helt främmande i helgen. Tvärtom så gjordes allt för att visa upp rally som den folkfest det ska vara. många ”gilla” på detta. 39 ekipage tvingades bryta och tråkigt nog en hel del av dessa som framöver måste utöva lite kärlek på sin bilar inför resten av säsongen. Allra tuffast var det för Ludvikas Thomas Thunström med småländske kartläsaren Kevin Athley. På tredje sträckan i en snabb vänster-höger kombination gick Skodan av vägen med tråkigt resultat. Besättningen klarade sig med mindre blessyrer men fick uppsöka sjukhus för kontroll, värre för Skodan som behöver mer än bara kontroll…

*

Avrundar med att mer än halva nöjet med att åka på rally är att träffa både gamla och nya kompisar. Ett av de allra roligaste minnena från helgen var när en äldre gentleman kom fram till mig i fredags och frågade.

– Kommer du ihåg när ni plumsade i snön och jag satt i min bil och blev bogserad genom skogen i Värmland?

Så klart jag om ihåg och detta var alltså  85-år fyllda Opel-kämpen Rune Åhlin som kört ner till Älmhult för att kolla på barnbarnet Fredrik Åhlin. Det han syftade på var när hans Opel Kadett 20,0E gav upp (förstår att ni tänker, kan detta vara möjligt…) mitt i natten på ”Svenska” i slutet av 70-talet. Istället för att invänta att sträckan var färdigkörd erbjöd sig bonden att bogsera ut Kadetten med sin skogsmaskin, rätt igenom skogen och vi gick efter i snön.

– Minns att det kändes som att bilen var mer på sidorna än på hjulen, men ut kom vi, konstaterade Rune med ett piggt skratt.

Ett annat kul möte var när jag sökte upp Västerås f.d Toyota-stjärna Kent Andersson som jag hade en del att göra med på 80-talet.  Nu har han bestämt sig för comeback på ”ålderns höst”, köpte Adielssons Fiesta Rally 2 och gjorde sin första riktiga start i Älmhult.

– Lade av 1989 och sedan har det inte blivit så mycket rally men nu tyckte jag det kunde vara kul att återuppliva gamla minnen, förklarade Kent som vanligt med samma glada skratt som jag mindes även om det var runt 35 år sedan senast vi träffades. När vi skildes så blev jag nästan förlägen när Kent förklarade.

– Att köra Fiestan är skitkul men f-n vet om inte det var ännu roligare att få träffa dig igen efter alla dessa år…

Kent med kartläsare Johan Johansson slutade 12:a i klassen.

*

Min plan för dagen var att invänta målgång i ”Orlen Rally Poland” som sker strax före klockan 18.00 men den planen sprack kan man säga. Först två dagars rally i   högsommarvärme  som sedan skulle följas upp med en söndag med samma väder och mig framför tv:n, innebar att gränsen passerades för acceptabelt för sambo och hund.

Därför ger jag en lägesrapport med fyra sträckor kvar att köra i Polen och där det roliga är att GN Motorsports båda Ford Fiesta med Pontus Tidemand/Julia Thulin och Dennis Rådström/Johan Johansson delar 13.e platsen med exakt samma körtid, 1.17:20,5. Hör till saken att Pontus har nackdelen med att köra väldigt tidigt på de lösa och svårkörda sträckorna.

–Helt klart mycket städning som ska göras men första ”loopen” idag var helt okej, förhoppningsvis blir andra ännu bättre… 

Leder lite överraskande gör lettländaren Martins Sesks, Skoda 19,2 före mindre överraskande ERC-ledande Hayden Paddon, Hyundai. Mads Østberg jagar tredje placerade Miko Marczyk och 16 sekunder upp till pallen.

SMK Hörbys Victor Hansen/Victor Johansson inledde försiktigt och låg åtta efter de första sträckorna. Efter det har man kommit in i den nya Peugeot Rally4 och klättrat stadigt uppåt. Nu saknas bara 2,6 sekunder till andra platsen men sedan är det nog stopp. Längt fram är normannen Ola Nore jr som är nästan minuten före. En punktering på sträcka fem för Mille Johansson/Johan Grönvall innebar att tid tappades. Ligger femma med 1.21,3 upp till fjärde plats.

Återkommer i morgon med mer fullständig rapport från Polen.

*

I fjol gjorde Tom Kristensson/Andreas Johansson succé i ”Orlen Rally Poland” genom att köra in som två totalt i den tuffa ERC-tävlingen med de extremt spåriga vägarna. Målsättningen inför årets tredje EM-start var därför hög när man för första gången skulle ta sig an ”lösgruset/spåren” med Tagai RT:s Citroen C3 Rally2. Fredagen inleddes med en helt okej sjätte plats på ”Mikolajki Arena” men sedan var det slut på glädjen från ”Smiling Tom”. Direkt på lördagens första sträcka gick växel-länkaget sönder och #4 tvingades stanna på sträckan för att laga provisoriskt. Från ERC-sändningen inne från Toms bil kunde man tydligt se frustrationen och genast var man sist i klassen. Värre blev det när Tom körde på en osynlig sten i vägkanten på sträcka tre och knäckte styrningen, #game over”.

Nästan direkt meddelade Tom efter samtal med teamet att det inte var tal om någon ”omstart”.

– Det är svårt att hitta ord över besvikelsen. Jag tycker vi gjort allting rätt och det här känns extremt orättvist, förklarade en mycket besviken Tom

– Alldeles för riskabelt att försöka pusha när man inte är i rätt flow och det är uppenbart att detta inte var vår tävling alls!

Inte heller Eslövs Simon Andersson med Hörby-kartisen Jörgen Jönsson lyckades med målsättningen att komma i mål i sitt livs första ERC-tävling. I en hyrd Peugeot Rally4 var ”Simpan” och ”Jugge” bra med och efter fyra sträckor var det tre svenska flaggor rad i resultatet för ERC Juniors, Som femma Mille Johansson/Johan Grönvall, placering efter hade Victor Hansen/Victor Johansson och så Eslövs-Simon som åtta.

För hans del blev det dock inte bättre än så här, då han på sträcka fem på en raksträcka körde rätt ner i ett tämligen osynligt hål i vägen. Med ens blev bilen luftburen och besättningen passagerare, vilket sammanlagt innebar rullning och stopp i  diket. Även här var det tråkigt nog ”game over”.

– Så förbannat orättvist, fram till detta satte inte Simon en fot fel och så förstår ett hål i vägen hela helgen, konstaterades det från teamet.

Fortsätter med trista nordiska besked från Mikoljaki,  även danskan Jeanette kvick Andersson som satt i österrikaren Alfred Kramer jrs Peugeot avslutade rallyt med en ”badtur”. Kramer väl medveten om sin bristande rutin på grus höll en åttonde plats av de 16 i ERC Juniors efter nio sträckor.

På den tionde tog det ”roliga” slut och parets bil hamnade i ett välfyllt vattendrag.

– Vi har lite läxor att göra efter helgen, konstaterade Kvick efter att ha kommit upp på torra land.

– Vår brist på erfarenhet har definitivt varit ett problem, men vi vet åtminstone vad som är problemen och vi har mycket hårt arbete framför oss!

Med en tävling borta av de fem i EM-serien återstår om det blir en fortsättning för firma Kramer&Kvick.

– Tveksamt om det är värt att lägga en miljon på en serie  vi ändå inte kommer att kunna vinna, menar danskan.