Ett jättestort grattis skickar vi idag till WRC-åkaren Nasser Al Attiyah som idag tog Qatars första OS-medalj i lerduveskytte. Nasser fick göra särskjutning mot en ryss och där hade Citroénesset nerverna bäst under kontroll med en tredje plats som finalresultat.
Själv fick jag ett svagt öga till Tina Thörners f.d. chaufför när han slog näst intill Hagforsrekord i längdhopp med bil i samband årets Rally Sweden. När han sedan på en av rallyts allra sista sträckor fullständigt hänsynslöst vräkte upp Cittran på tvären före en ”högertvå över krön” tog han för alltid en plats i mitt rallyhjärta. Att han sedan vann Dakar-Rallyt 2011 smäller i mina ögon betydligt lägre än uppvisningen i Värmland!

Mer WRC, till Finland byter Ford kostym på sina Fiestor och går över till en lugnare och tycker jag snyggare design i blått och vitt. För mig känns den mer klassisk Ford och vid en koll i ”modellbilshyllan” tycker jag den påminner mycket om Timo Mäkinens Escort RS 1800 som han körde i RAC-Rallyt 1975. Även här är det vitt, mörkblått och ljusblått men istället för Castrol är det Allied Polymer som står som Timos sponsor på ”LAR 801P”.
Ur svensk synvinkel är det väl allra främst P-G Andersson och Emi Axelsson vi har att glädja oss åt i Rally Finland. Jag tor också att PG har goda chanser att åka hem SWRC-delen av ralyt om bara Protonen håller. Den här gången har han också hemmaföraren Juho Salo som teamkompis i den andra Proton-bilen. Ett sista test har teamet gjort i Estland som har vägar som till viss del påminner om Finlands och den testen föll väl ut enligt PG.
– Det kändes positivt. Bilen svarar bättre på inställningarna med den nya bakvagnen. Vägen var dock väl snabb och slät jämfört med vad som väntar i Finland.
Här hemma är det lottat och klart i Snapphanerallyt som körs nästa lördag och här utlovas en helt ny specialsträcka ( ny och ny den kördes i Pilevallen 1968 så så där hemskt ny är den ju inte förstås…). När startlistan lottades var där 116 förare anmälda och sedan har det fyllts på med efteranmälningar och för tillfället är firma Holm & Wilke uppe i 127 tävlande, till detta ska läggas sju föråkare.
En av dessa, Leif Nilsson besökte jag för tidningens räkning i måndags för ett reportage om nya värstingen Audi Ur-Quattro. En bil som till stora delar är en kopia av Stig Blomquist VM-vinnare från 1984, men med ännu värre motor än vad ”Mäster” hade till sitt förfogande. Reportage kommer i Kristianstadbladet och där kommer även att avslöjas vad som är mer än normalt händige Leifs nästa projekt. Om den tidigare Sport Quattron och nya Ur-Quattron är häftiga så är nästa projekt någonting alldeles i hästväg. Jag törs säga att när Leif är klar har han en bil (rättare sagt ett litet monster), som han blir absolut ensam om i hela världen…
Annars började dagen bra, en mindre reparation av en kindtand slutade med att där numera är glugg istället för tand. Fyra bedövningssprutor har gjort att man liksom ”flutit fram” i tillvaron. Lätt omtöcknad tyckte jag dumt nog jag det var läge att byta bälten i Silver-Voc:en inför söndagens ”stortävling” i Trelleborg. Nu var det bara så att förste ägaren av bilen måste ha varit antingen, släkt med någon indisk repakrobat och dessutom haft händer och armar i storlek med en fyraårings. Eller så var det bältena med sin små dj-la öglor som monterades allra först när bilen byggdes. När detta var gjort fyllde man sedan på med bur, stolsfästen och stolar plus annat skit där ska finans i en rallybil.
Det jag bangade för innan bytet var kluddet med att få lagom längd på de olika bältesdelarna, inga problem en baggis visade det sig. Men att få loss de gamla bältena från öglorna var ett exempel på hur Gud kan straffa rallyåkare. Det var så att öglorna satt under stolsfästet, omöjligt att nästan se utan det var till att känna sig fram med fingrarna. Ska inte trötta er med alla nya svordomar jag hittade på under operationen men de var många. Till slut löste det sig till stor del tack vare söndagens kartläsare Stefan. Tack!