Efter lite påtryckningar, både uppifrån och från sidan är det dags att även jag tar klivet ut i det som vissa kallar ”blogghelvetet”. Tanken är att jag ska ge mina högst personliga synpunkter på bilar, trafik och naturligtvis motorsport. Företrädesvis motorsport med fyra hjul i marken, de tvåhjuls intresserade får hitta någon annan plats i cypberspace.
Nu när årets första snö faller borde jag kanske skriva om dubbdäck. men det tänkte jag egentligen inte göra, fast det gick sådär…
För mig är det så självklart med dubb att jag inte kan hänga med förespråkarna för dubbfritt. I min lilla hjärna kan jag inte få in att det kan bli för säkert i trafiken. Men vissa, läs de som kör dubblöst, menar ju faktiskt det, att den lilla extra marginal som dubben ger är onödig.
De senaste tjugofem åren har jag en årlig körsträcka på cirka sextusen mil, alltså fyra gånger ”normal-svenssons” körning. På sommaren har jag aldrig under fyra millimeters mönsterdjup på däcken. Jag har extraljus och har under nästan hela 00-talet kört fyrhjulsdrivet. Kör alltid bältad och försöker hålla hastighetsbegränsningarna, även om nya 80-gränsen känns mer än lovligt långsam på vissa vägsträckor. Men det tar vi en annan gång.
Det jag menar är att varje trafikant måste göra allt för att optimera sin och framförallt sina medtrafikanters säkerhet. Dubbfritt är helt Ok, men då hoppas jag att du ställer bilen hemma i morgon. För jag är inte intresserad av att ha dig som en högst ovälkommen gäst i fronten på väg till jobbet.