Då stämde ryktet att Michel Nandan skulle lämna jobbet som ”Team Principal” för Hyundai Motorsport. Efter sex år som ”top dog” i Alzenau där första tävlingen var 2014 i Rally Monte Carlo lämnar Nandan med omedelbar verkan.

Jobbet tas nu över av den tidigare ansvarige för ”Hyundai Custom Racing”, italienaren Andrea Adamo. Han lämnar dessutom inte sitt tidigare jobb utan får istället ansvar för både WRC2/R5-satsningen och Hyundais framgångsrika TCR-bilar vid sidan av huvuduppdraget att matcha fram Thierry Neuville och hans kompisar till WRC-guld.

Hyundai har ju präglats av lite oro inför 2019 och där då Sebastien Loebs plötsliga ankomst inte innebar att saker och ting lugnat ner sig. Ännu har ingen plan presenterats för hur Hyundai tänker sig 2019 mer än att Thierry Neuville och Andreas Mikkelsen kör full säsong. Neuville är väl ganska förståeligt däremot har det rests frågetecken för norrmannen efter sin tveksamma säsong 2018. Kritiker både i och utanför teamet menar att nyzeeländaren Hayden Paddon hade varit värd den stolen istället. Nandan har dock hållit fast vid sitt beslut och bara några dagar före jul konstaterade han att Mikkelsen kör alla 14 deltävlingarna, punkt slut.

Likaså har det ännu inte presenterats något angående en WRC2 Pro-satsning från Hyundai en satsning som ändå känns ganska naturlig. I synnerhet  med tanke på att i20-R5 ännu inte fått någon större internationell framgång bortsett från Jari Huttunens andra plats i Rally Finland bakom Kalle Rovanperä och Skoda.

Någon anledning till chefsbytet har inte kommit men källor nära ”dom som bestämmer” hävdar att det hos den gruppen finns en utbredd besvikelse att man ännu inte fått någon världsmästare till Korea. Med detta blev Nandan den tredje teamchefen av fyra möjliga som fått nytt jobb sedan januari i fjol. Bara Tommi Mäkinen har suttit still i Toyota-båten medan Citroéns Pierre Budar ersatt till FIA flyktade Yves Matton, även detta efter klena framgångar. Malcolm Wilson däremot lämnade frivilligt och på eget initiativ över M-Sport Ford WRT-ansvaret till Rich Milener. Nu blir det så klart intressant om nye Adamo håller fast vid den line-up för 2019 som Nandan bestämt. Tror inte sista ordet är sagt i den här frågan…

*

I dag berättar M-Sport Ford WRT att man inlett ett mer nära samarbete med tyska ZF och då främst vad gäller deras stötdämpare. Vi minns att Sebastien Ogier inte riktigt gillade de Reiger-dämpare som satt på hans Fiesta och till Rally Finland beordrade han byte till Sachs, samma som satt på WRC-Polon. Kanske hade fransmannen en point i att Reiger inte funkade så bra på Fiestan när man nu byter till ZF? 

– Fokus är att fortsätta utveckla Ford Fiesta WRC och det hoppas jag att vi ska lyckas tillsammans med vår nya högt respekterade partner ZF, förklarar Chris Williams, chef för ”Rally Engineering” hos M-Sport.

*

När detta skrivs är det exakt två timmar kvar innan anmälan stänger för Finnskosgsvalsen och då har det ändå tagit sig lite med antalet anmälda. 79 förare vill känna på den erkänt finna vintertävlingen i MK Rattens regi den 12 januari. Av dessa kör 36 i någon av VOC Mekonomens Rallys tre klasser. Lite förvånad över det klena antalet ”SM-åkare” , trodde dom skulle vara fler då det är premiär för Rally-SM två veckor senare. Inte någon av de etablerade topp-åkarna från 2018-års tabell är ännu anmälda i 2WD.

 Nu lär det här bli en fajt mellan Nissan-åkarna Andreas Levin och Jan ”Jan-jan” Johansson och kanske Hässleholms Johan Green i FWD-klassen. En dark horse är Vimmerbys Victor Karlsson som kommer med sin nya ex. Mattis Olsson Corolla, svårbedömd. Hos bakhjulsladdarna satsar jag min en-krona på antingen hemmahoppet André Nygren, BMW eller Lukas Kindgren, Volvo 240.

Mer svårtippat i 4 WD där Jari Liiten och Mikael Kjellgren värmer upp inför SM-Sprinten med lite 4WD-träning. Här med en Mitsubishi medan man kör en Ford Fiesta i Skellefteå. Vågar man gissa på en skånsk R5-Fiesta? Liiten utmanas främst av Mikael Jirvelius/Anders Ahlbom med en R5-Mitsubishi Mirage och Robert Blomberg som gör sin andra start med R5-Skodan. Den här gången utan Lars Andersson i högerstolen som flyttat över till Anton Eriksson. Istället tar både rutinerade och kompetenta hemma-kartisen Ida Bood plats vid sidan av Robert.

*

Då fortsätter ”The Sjöberg Story” med del 6, Opel Motorsport.

För att summera upp dåtid och nutid så kommer jag hamna lite bredvid själva historian, mer generella lärdomar från mina år (alla 5 ☺) som internationell co-driver. Något jag vill betona med det kontraktet som Emil blev erbjuden av Opel Motorsport är, att det var ett fabrikskontrakt. Men många utvecklingstester på den här tiden var Opel Adam R2 ganska ny och det fanns exempelvis ingen grus-setup. Allt detta testade vi ut. Hjulvinklar, krängningshämmare, fjäderben. Vi testade däcktryck (däcket är också en del av fjädringen, kolla F1) för att utforska var, när och hur vi skulle kunna tjäna några tiondelar, Opel är proffs ut i fingerspetsarna. Som exempel kan jag säga att med Michelins grusdäck, Medium (kompound 80) så går det inte att starta under 1,45 bar. Vi testade hur många meter (km) vi behöver för att få rätt temperatur i däck och bromsar, vad som var okej och vad som direkt var dåligt. 2015 för mig var ett extremt år, vi körde 15 tävlingar. Startade 206 sträckor, åkte 270,2 mil ss och jag var borta från min fru i mer än 145 dagar. Totalt med alla tester körde vi ca 600 mil.

Inte gratis att vara fabriksförare.

Men för att återkomma till Opel kontraktet, det är inte en gratissäsong. Jag vill ta död på myten som jag har fått höra på många olika ställen, att allt var gratis. För det stämmer helt enkelt inte. När vi ändå är inne och snuddar vid området så ett tips jag kan ge till alla unga som vill ut och tävla, kommer det någon med en massa pengar räkna då med att ingen ger bort dessa pengar gratis. Som i verkliga livet kommer det inga stekta sparvar flygande in i er mun. Utan att säga för mycket så innan ni går med på något typ av kontrakt där ni känner att detta är för bra för att vara sant, tänk till både en och två gånger innan ni ger er in i något. Annars kan det bli ett otroligt jobbigt uppvaknande den dagen någon helt sonika kräver er på pengar och juridik är det många som kan. 

Utskälld av Opel-bossen.

Nu tillbaka till vad jag egentligen skall skriva om. Första delen av säsongen, Rally Liepaja och Rally Sweden minns jag faktiskt inte så mycket ifrån. Jag var nog ganska starstruck av hela situationen. Jag minns när vi åkte ner till Liepaja för att ställa in bilen för is och snö. När vi kom fram och träffade hela teamet så hävde jag ur mig att det känns rätt skönt att helgen innan tagit SM-guld. (Rally-sprint i Örebro). Då spände chefen ögonen i mig och frågade. 

– När var det senast någon gick från ”Swedish Championship” till att vinna WRC?

Jag blev lite ställd och det jag menade var att vi hade bra självförtroende, men jag svarade.

– Jag antar det var Stig Blomkvist… 

Han kollade på mig igen.

– Nästa gång du kommer hit och skryter, skryt då om att du har vunnit franska asfaltmästerskapet eller belgiska mästerskapet!

Blev helt ställd, att bli ovän med en av cheferna på första testdagen var inte riktigt vad jag hade i mina planer. 

– Ber om ursäkt, sa jag och då vände han sig om och kollade på mig för sista gången denna dag.

– Innan ni har fått upp några förare i absoluta världstoppen som bara har kört SM innan, så behöver du inte nämna för mig hur det har gått för er när ni tävlar där och ”no one” bryr sig om ert lilla inhemska mästerskap i Europa.

SM utan status utanför Sverige.

Jag lärde mig ganska mycket på den korta men intensiva pratstunden, först och främst, innan ni har bevisat er speed så ska man inte springa omkring och tro att man är någon. Man måste bevisa och åter bevisa att man är värd att sitta i en fabriksbil och (även följande år fram till nu), att SM inte har någon status utanför vårt kära land. Sorgligt men sant.

Seger i både Rally Liepaja och Rally Sweden.

Vi vann Rally Liepaja, och helgen efter körde vi Rally Sweden. Minns hur vi pushade och pushade i ”Svenska”, här körde vi utanför WRC klasserna så vi tävlade egentligen bara mot oss själva. Många gånger tänkte jag att Opel är galna som lånar ut en bil till oss, det är en överhängande risk att det är sista tävlingen för den. Vi var över gränsen några gånger, men det var fina höga snövallar 2015 så dom nyttjade vi och var glada.

I nästa del, lite motgångar i J-ERC och mitt framtida favoritrally, Azorerna. 

//Joakim Sjöberg