I dag blir det nästan enbart WRC i Motorbloggen och då inte enbart därför att Rally Poland drar igång 20.00 lokal tid med Superspecialen inne i Mikolajki. Dagens 3,7 kilometer långa shake down blev högdramatisk sedan Kris Meeke firade sin 36:e födelsedag genom att rulla sin DS3 WRC sex-sju varv mindre än fem sekunder efter start i femte åket.
– Hann bara 100 meter in på sträckan i en ”flat-left” kurva som man åker in på fyrans växel, berättar Meeke.
– Hade bilen i rätt linje när bilen plötsligt flög upp i luften och började rulla. Har åkt genom samma kurva med samma hastighet tidigare men spåren hade blivit djupare vilket överraskade mig…
Trots att Cittran såg ganska ”trött” ut efteråt har mekanikerna lyckats ”bygga ny bil” under eftermiddagen. Detta först sedan FIA-teknikerna gett klartecken för att buren inte skadads vilket Meek fruktade direkt efter kraschen. Något som iså fall gjort att han och co-driver Phil Nagle fått vara åskådare istället. Ett litet avbräck blir det ändå, då bilen inte blev klar till den ceremoniella starten utan Meeke och Nagle fick promenera över startrampen men blev äve belönade med en kram.
Trots den tuffa kraschen skadades inget väsentligt, mest plåt och plast, berättar ingenjörerna hos Citroén. Meeke hann dock sätta en hygglig tid på sträckan innan rullningen vilket gav honom sjätte tid.

*
Allra snabbast på sträckan var inte helt oväntat Sebastien Ogier före en trio förare som körde in halvsekunden långsammare. Hemmahoppet Robert Kubica, Jari-Mattia Latvala och Andreas Mikkelsen var absolut jämna i sina försök att få rätt rytm inför morgondagens ”riktiga” rallystart.
Bästa Hyundai kördes av Thierry Neuville som femma på sträckan och placeringen efter knep Meeke, 1,1 sekund bak Ogier.
Mads Östberg avvaktade, tog åttonde tid, 1,5 sekund efter medan succe-mannen från Portugal Hayden Paddon kom in som elva 2,5 sekunder efter Ogier.
– En riktigt snabb väg, kanske bara fem inbromsningar på hela sträckan, berättade Ogier.
– Ganska representativ för rallyt och det var bra att få rätt känsla för farten vi kommer att ha de närmaste tre dagarna!

*
På Twitter kom meddelande från Pontus Tidemand som har stor hejarklack på plats i Polen.
– Snabbast i morse på shake down och är nu klar för lite ”serious speed!

Låter lovande och klockan 20.20 startar Pontus på SS1.

*

Då kör vi tipset inför LOTOS Rally Poland.
1. Sebastien Ogier VW
2. Mads Östberg Citroén
3. Andreas Mikkelsen VW
5. 4. Robert Kubica Ford
Jari-Matti Latvala
Nu vore det väl ändå f-n om inte Latvala skulle vinna, tipset brukar ju som bekant bli tvärtom…

*
Det mesta verkar klart för att Citroén fortsätter även 2016 med samma upplägg som i år, både WRC och WTCC. Därefter är det lite mer oklart vad som händer men enligt Citroén-höjdaren Linda Jackson blir det någon form av nedskärning. Till Autosport säger Linda.
– Vi har tagit ett beslut att Citroen officiellt bara kommer att finnas i en av serierna 2017!
Nu behöver inte beskedet vara så dramatiskt som det låter. Modellen blir kanske då att Citroén tävlar själv i till exempel WRC och överlåter WTCC till extern partner. För WTCC nämns då Sebastien Loeb Racing som redan idag är djupt involverad i Citroén Racing. Motsatsen är också möjlig då Citiroen förr lagt ut rallyverksamheten utanför det officiella programmet.
Linda Jackson menar också att det är viktigt vilken biltyp som FIA kommer att förorda när nya WRC introduceras 2017. Blir det bilar som passar Citroéns profil underlättar det så klart att det blir WRC som blir den officiella sporten. En knäckfråga kan också bli om Kina får någon WRC-tävling då fransmännen just nu är starkt på offensiven där borta, faktiskt Citroéns största marknad berättar Jackson. Där har WTCC ett försprång som har en deltävling ända sedan 2011. Senast det kördes WRC i Kina var 1999, ända tillbaka till tiden då Thomas Rådström körde WRC-Focus.
En annan viktig parameter för Citroén är ekonomin berättar hon.
– Vilken serie vi än väljer måste vi vara säkra på att kunna köra på samma budget som nu eller ännu hellre, lite lägre.

*
Samtidigt deklarerar nu WRC att klassiska Circuit of Ireland’s verkar ha störst chans att bli ny tävling i WRC-kalendern 2016. Rallyt i Nordirland har starkt stöd från både regering och företag vilket ger ett bra förhandlingsläge med promotorn. Motståndarna är inte lika glada och förstår inte riktigt varför man ska lägga in ytterligare ett asfaltrally i Europa.
Två som utmanar är då Kina och Abu Dhabi men deras chanser betecknas som mindre att få komma in i finrummet.
Argentina och Sardinien är under lupp hos FIA för i första fallet bristande publiksäkerhet medan italienarans problem är den långa banan. En bana som de redan förklarat inte kommer att ändras för 2016!
”Sardinerna” är dessutom lite självsäkra och hävdar att man redan är klara för WRC 2106 eftersom rallyt finns med bland de nio på WRC:s lista. Så är inte alls fallet förklarar FIA:s WRC-boss Carlos Barbosa.
– Listan med de nio tävlingarna är den som gäller där man gjort klart med tv-kontrakt. vilka tävlingar som ska ingår avgör sedan FIA, säger Barbosa.
Även Korsicas framtid som WRC-tävling är också oklar, att köra på små öar är inget som FIA gillar. Dock sägs ingenting om Rally Sweden vilket måste tas som intäkt för att värmlänningarna kan sitta lugnt i båten.

*
Debatten om asfaltrally eller ej rullar vidare och i går skrev Emil Bergkvists kartis Jocke Sjöberg kloka ord på Facebook. ” Två reflektioner, först (och helt personligen) skulle jag aldrig sätta mig i en tävlingsbil utan HRS skydd. För mig skulle ett totalt införande bara gynna sporten, då endel olyckliga ekipage som åker av, bara kan gå ifrån bilen. (Utan nackont, hjärnskakning osv) OBS min personliga åsikt!
Och sen ang asfalts rallyn. Det är inte långt till varken Danmark eller Tyskland. Vill man prova så är det ganska lätt. Jag älskar asfalt, men är tveksam till ifall vi skall köra rena SS på det.
//Jocke”.
Asafaltdominanten bland VOC-åkarna här nere i söder Robin Svensson har en annan åsikt, ”Att köra en notad tävling med säkerhetsnoter på asfalt anser jag inte vara förenat med någon större risk än att köra den på grus, det finns ju många exempel från grustävlingar där förarna blir ”passagerare”, så här kan vi nog ha pajkastning på heltid.
Det är väl snarare så att man behöver hitta sträckor där snitthastigheten är inom rimliga gränser för att minimera skaderisken som Rickard skriver. Hög hastighet är ju hög hastighet oavsett underlag, slätter eller djupskog.
Att bara hänvisa till att man kan köra denna typen av tävlingar i utlandet känner jag är fel. Är det inte förenat med risk att inte försöka återinföra möjligheten att köra asfaltsrally i takt med att det blir svårare att få tillgång till grusvägar? Vi vill väl ha våra klubbar kvar?
Tänker bara på framtiden, vi vill ju alla fortsätta vädra ut våra rödblockare och riskokare.”.

*
I modern tid minns jag bara att South Swedish Rally körde asfaltetapp i början av 2000-talet ( kan till och med varit tidigare) och med i mina ögon förfärande resultat. SMK Hörby ansvarade för en sträcka, Bönhult med mål utanför Svensköp (kom inte och tramsa med mig att det heter Killhult, har alltid hetat Svensköp!!). Tomas ”Gullabo” Jansson körde en helt ny danskbyggd Peugeot 106 Maxi som på någon sekund förvandlades till en skrothög i målsvängen. Som vanligt, bakvagnen släppte och via en elstolpe var Gullabo bara metern från att landa skrotet inne i mål-TK:n. Än idag minns funktionärerna detta klart och tydligt, för någon var det till och med sista gången man satt i en TK…
Han var dessutom inte ensam om att upptäcka lömskheten med asfalt på ”vår” sträcka, flera olycksbröder höll honom sällskap.

*
Även Hässleholms MK provade asfalt i Snapphanerallyt ungefär samtidigt. Här fick dalmasen Petter Åkerström stifta hårdhänt bekantskap med asfalt rally och hans fina Escort Kit-Car skickades via en jordvall till rallybilarnas himmel.
En kompis blev vittne till kraschen och detta närmare än vad han fann behagligt. Hittade en bra och dessutom helt säker publikplats och slog sig ner. Säker fram till Escorten kom flygande vill säga. ”Same precidure”, bakvagnen släppte i en ”vänster 3:a” och Petter fick en ful sladd som gjorde att han åkte av i innern. Högt upp på jordvallen där min kompis hittat den ”säkra” platsen och med bara ett oslickat frimärke emellan passerade bilen innan rulltårtan började bakas. Tack och lov klarade sig både publik och Petter med kartläsare sig undan äventyret med livet i behåll.
Asfaltrally på snabba svenska vägar, nej tack!

*
För en Opel-lover som Bengt Bengtsson är det så klart ingen sport att hitta Oplar när han lotsar sin tankbil runt om i landet. Bengt vill ha mer storvilt och hittade häromdagen en DKW Junior (eller är det en F11?) parkerad vid sidan av vägen. Om det nu skulle vara något tekniskt fel så är det möjligt att detta beror på släktskapet med Audi ( var jag elak nu?)

*
”Min Thunderbird” är ett av spåren på Lasse Stefanz senaste CD, ”Whiskey Barrel” så självklart platsar onsdagens recension i Kristianstadsbladet här i Motorbloggen. Speciellt tillägnar jag musikälskarna Roger Fransson, Lars Servin och Carsten Magnusson detta. ”Dom gör det igen. Lasse Stefanz överträffar sig återigen och med nya cd:n ”Whisky Barrel” sätter man ett nytt ”benchmark”. Frågan jag ställer mig, hur ska man kunna överträffa detta på nästa platta? Svaret vet jag redan, den blir ännu bättre precis som det nästan alltid varit med alla de andra plattorna från Kristianstads stolthet. Trots att det måste kännas som ”Mission impossible” så blir det ändå bättre och bättre.
Visst är det fantastiskt när man snart är inne på sitt 50:e år som dansband att man fortsätter att utvecklas och inte räds nya vägar. Tvärtom verkar det som att Olle &Co inte har någon övre gräns för hur långt och bra ”kasedansmusik” kan bli.
Redan på spår ett kommer en blivande klassiker, duetten mellan Olle Jönsson och Mikael Wiehe i malmöpågens egenskrivna ”Leva tills jag dör”. En ”Runda i baren” med gamle proggaren Plura Johansson var en höjdare (egentligen gillade jag inspelningen med danske Bamse ännu bättre) men när Wiehe kliver in på dansbandsscenen, då snackar vi ”himmelsk höjdare”. Om inte låten nomineras för Svensktoppstest inom kort är det rent tjänstefel av ansvariga på P4. Om den efter det inte går direkt upp på första plats är det inte bara tjänstefel av folket i juryn, utan vittnar dessutom om total okunnighet från de utvaldas sida.
Femton låtar, många klart inspirerade av Floridagruppen The Mavericks. Deras signum med mexikanskt blås har nu fått en lite mer göingsk touch vilket sitter precis som hatten på cowboyen, perfekt. Många ”Gilla” på detta från mig.
Inte en enda låt som faller ur, bara det en prestation utan det bara flyter på. Ändå stoppar jag upp lite extra inför ytterligare tre låtar. Två av dessa signerade Kent Fingal-Haidi Krohn, ”Att bli älskad” och ”I färger ingen kan måla”. Den tredje ”Min Thunderbird” har Johan Elander-Nadja Flood som upphovsmän. Inga direkta kändisar för mig, men desto roligare.
”Move it” känns som en ren USA-produkt men har gjorts av svenskrtrion Mikael Wigström -Thomas Berglund-Henrik Sethsson. Att bli beskylld för att ge USA-feeling, det finns sämre betyg jag kan ge en låt.
Skulle kunna skriva lite om alla femton låtarna vilket de egentligen förtjänar men det finns begränsningar på hur lång en skivrecension får lov att vara. Därför nöjer jag mig så här långt.
Fortfarande envisas nöjesredaktören med att inte tillåta mer än ”5” som högsta betyg. Mot denne har jag inte mycket att säga till om, men ”6 eller ”7” vore mer rättvist…”.

Frågor på detta?