I helgen har TV-Svängen i min värld överskuggat allt men gratulerar ändå Johan Kristoffersson som tog hand World RX-segern i franska Loheac. Utgår från att merparten av bloggläsarna följde sändningarna på SVT så detta är vad ni får nöja er med därifrån. Måste även nämna min klubbkompis Magda Andersson (bild Carsten Magnusson) som kommer allt närmare en final i Euro RX. Nu blev det en fjärde plats i semifinalen för Magda i Marklund Motorsports Polo RX. Teamkompisen Anton Marklund nådde samma placering finalen och leder nu komfortabelt inför finalen i Riga.

*
Kan väl enkelt konstatera att just nu känner jag mig ganska mör efter en intensiv vecka med TV-Svängen. Mör eller ännu ”tommare i bollen” än normalt men ändå ska jag försöka knåpa ihop en Motorbloggen. Skriver fritt ur hjärtat och glömmer säkert många häftiga grejor men då får ni faktiskt ursäkta mig.
Börjar med jätte fajten Stoffe Nilsson, Joachim Grahn och lite pånyttfödde smålänningen Robin Adolfsson. Lite överraskande kom ”Jocke” och Rickard Nilsson till det han bruka kalla ”Lilla VM” med den gamla men vassare WRC-Focusen. R5-Fiestan stod i ”asfaltkostym” och är därmed startklar till nästa söndag då Arlövs MC kör sin RS i Dalby. Samtidigt kom Stoffe med sin nyare men ända i jämförelse med det vanliga ”WRC-stukade hembygget” ändå ”gamla” Grupp N-Subaru. På pappret kanske ett lite ojämnt styrkeförhållande men med nio segrar i ryggen hade Stoffe ett mentalt övertag mot Jockes två, senaste 2008.
Redan på första sträckan visade Jocke och Rickard att man ville vinna och var 1,5 sekunder snabbare än Stoffe med Jesper Johansson vid sin sida. Robin var lite mer efter, styvt tre sekunder. Inget Växjö-föraren gillade och satte sedan bästa tid på tuffa och smala ”Emmas kurvor”, visserligen bara tiondelen snabbare än Stoffe men ändå.
Här försvann normalt sett säkerheten själva, Hässleholms Ingvar Andersson nästan direkt efter att ha försökt köra över en ”bautasten” med Subarun (Bilden från Magnus Andersson). För en gångs skull satt inte sonen Adam i högerstolen utan Morgan Sandberg.
Även på sträcka tre, Sätaröd där det var vad jag vet Sverige-premiär med ”Varvlopp” i rally. Efter start tog alla förarna en extra runda och när bilen passerat starten släpptes nästa bil iväg med hjälp av en trafiksignal. Ett försök som förlängde körtiden med runt 90 sekunder och som föll verkligt väl ut. Enda ekipage som fick lite problem med räkneverket vid varvningen var hemmaföraren Lars Mårtensson och kartläsande sambon Lotta, dom körde ett varv extra.
– Det var så kul så vi tyckte att det var värt detta, skrattade Lasse efter fadäsen och såg sedan lite fundersam ut.
– Bara nu inte Gunnarsson (Kassören Bertil) vill ha mer i startavgift när jag kört längre än alla andra…
På den lite snabbare sträckan trivdes Focusen ypperligt och var tre sekunder värre än både Subarun och Mitsubishin från Växjö. Näst sist var TV-Svängens riktiga klassiker ”Stenkelösa” som i år var i kanske bästa skick sedan vägen byggdes för hundra år sedan. Här trivdes Stoffe och ”Jeppe” vilket innebar en knapp ledning inför ”Puus” och den ville Hässleholmaren förvalta väl.
– Inför start snackade vi om att det gällde att inte överladda men inte heller fega, då skulle Jocke vara förbi direkt, berättade Stoffe.
– Det är ju så oerhört viktigt att inte ”nolla” i SSRC då är man ju väck direkt…

Taktiken höll till mitten av sträckan, Stoffe berättar.
– På ett snabbt parti i bokskogen gäller det att hålla linjerna och få farten med sig, då gled jag lite för långt ut i en höger och där låg så klart en sten. Märkte inte ens smällen men det blev tomt däck direkt!
Det var alltså här som den 53:e TV-Svängen avgjordes och i mål var Stoffes hopp om en obruten svit segrar borta. Så även 20 sekunder mot Jocke och Robin som satte bästa sträcktid.

När Jocke och Rickard så rullade i mål i Hörby så var det verkligen två glada killar som hoppade ur Focusen.
– Fy f-n va gott, jublade Jocke och fick medhåll av Rickard.
– Att vinna med en bil som uppförde sig så konstigt som vår är snudd på overkligt.
Rickard syftade på att man fått nytt styrprogram till drivningen och det var inte alls intrimmat.
– Ena kurvan rallarsladd och i nästa ville det bara gå rakt fram, inte alls behagligt, menade Jocke.
– Dessutom har jag bara kört med tröskan de senaste veckorna och den gör bara trettio kilometer. Blev nästan chockad när jag släppte kopplingen på första sträckan vilket drag…
Nu blev det tredje segern, första 2005, nästa 2008 och båda i Mitsubishi men Jocke lovade direkt att detta inte skulle bli den sista.
– Till nästa år ska den försvaras och nu har vi ju kommit med i det exklusiva sällskapet med förare som vunnit tävlingen tre gånger eller fler.
I det sällskapet finns bara fem förare med förutom Jocke även, Janne Henriksson 1969-70-71, Stig Kristiansson 1979-81-82, John Nilsson 1983-88-98-01, Mats Jonsson 1985-94-06, Bengt-Göran Bergström 1989-91-92-96-97 plus då Stoffe Nilsson 2007-09 till 2016 då sviten bröts.

*
Vet inte säkert men Robin Adolfsson som nu blev tvåa i par med Roger Dahlberg verkade nästan lika glad som vinnarna. Efter en minst sagt motig säsong satt andra platsen bara 3,4 sekunder efter, nästan som en seger. För besväret fick Robin förutom det vanliga ”blingblinget” även en fin vedkap vilket uppskattades.
– En sådan behöver jag verkligen, utbrast han spontant vid prisutdelningen.

*
I Trimmat 2 WD såg Kristianstads Johan Kastenman och Ronny Espmarker ut att gå mot seger efter en ”idottid” på Stenkelösa och var inför sista sträckan sekunden före Mattis Olsson/Marcus Sundh. Då gick det överstyr för Johan som mitt på sträckan åkte av och träffade ett träd i hög fart med kartläsarsidan först. Rescue-bilen tillkallades och efter en stund hade man tråcklat ut Ronny som fick åka ambulans till sjukhus för kontroll. Som tur var ådrog han sig bara hjärnskakning och lite mindre skärsår.
Med Kristianstadsparet borta blev det betydligt lugnare för Mattis som vann klassen, 13,9 sekunder före hemmafavoriten Joacim Kristiansson/Anders Björnmyr. Som trea snabbe Volvo-föraren Per ”Soda” Eriksson och Henrik Söderkvist, Emådalen.
Fast Mattis hade lite svårt att hitta den riktiga segerglädjen efter Johans tunga krasch.
– Inte så här vi ville vinna, vi ville köra oss till en seger, menade Mattis lite dystert.
Jag försökte pigga upp honom och bad honom tänk tre veckor tillbaka på Snapphanerallyt, då var det ombytta roller.
– Stå inte här och ”böla” då ledde ju ni när ni åkte av på näst sista sträckan, lite spelets regler, menade jag.
Mattis sken upp lite.
– Du har så klart rätt och med tanke på allt dj-ulskap vi haft i år så var det riktigt skönt med lite stolpe in för en gångs skull.
En av mina favoriter är bröderna Ståhl, Håkan och Peter som jag menar utför stordåd i den lilla 206-Peggan. Senast tvåa i Skillingaryd och i TV-Svängen var jag säker på att det var nya skalper som skulle tas av ”Ståhlmännen”. Vi bestämde faktiskt också träff vid prispallen efteråt där jag menade att vi absolut skulle ses (jag höll i prisutdelningen). Men så blev det inte, näst snabbast på SS1 men så det trista ”Brutit Avåkning” på sträcka två…
Annars så blev jag oerhört imponerad över de två första B-förarna i samma klass, Johannes Haraldsson/Kenny Andersson, Hässleholm och Kullings Peder Johansson/Kristian Florén. På sista sträcka stod ”reslige” Johannes upp i Golfen och satte bästa 2WD-tid vilket också gjorde att han kunde passera Johanssons BMW. Denne fick däng med 11,4 sekunder och i mål skilde till slut 7,4 sekunder. Tiderna räckte även till att få pris som totalt bästa 2WD-tvåa och trea. En bra körning gjorde även Kristianstads Jörgen Hildingsson/Martin Nilsson som på Magnus Anderssons bild är illa ute på ”Emmas kurvor”. Jörgen redde upp det hela och blev bästa C-förare i den sammanslagna klassen.

*
Henrik Levin med för dagen Stefan Pettersson som kartis jagar som bekant Stoffe Nilsson i kampen om första platsen i SSRC:s Prispottlista. I hemmatävlingen gick det illa direkt då växellådan låste sig i trean redan på första sträckan.
– Har åkt på trean hela tävlingen även om vi lyckats starta på tvåan på någon sträcka, suckade Henrik som ändå slutade tvåa.
– Nu blir det ny motor och ny växellåda till finalen i Rally Blekinge och då är det bara seger som gäller!
Snabbast i A-förare VOC och detta med nästan halvminuten blev Thomas Grönberg/Mikael Johansson. Ännu längre efter än Levin kom klubbkompisen Jim Nilsson/Rickard Frick som jagar medalj i DM, nästan minuten skilde. Men Jim hade ett bra skäl till tidstappet.
– Punka direkt efter start på första sträckan, inte bra för mig!

*
I fjor vann SMK Hörbys Magnus Sigvarsson i stort sett allt han körde i Grupp E med ”Maxgolfen”. I år har det gått betydligt tyngre men med helt ny motor kom också en seger.
– Äntligen kanske jag blir omnämnd i Motorbloggen, skrattade ”Sigge” som hade Joakim Gustavsson vid sin sida.
Omnämnd i Motorbloggen blir också trean i SSRC:s prispott, Kristianstads Jesper Larsson/Mikaela Lindahl men tråkigt nog inte för att han vann Grupp E-klassen. Istället för att det blev ”game over” redan på första sträckan och nu är Toyota-åkarens chanser borta i jakten på ”prisbilen”.

*
Jim Nilsson jagade DM-poäng men fick se sig slagen av VOC-B-förarna, Filip Svensson/Per-Ivar Hellberg och Fredrik Persson/Johan Haak. På detta passerade Filip som nu är ny tvåa före Jim som trea i DM.
Hästvedas segermaskin och ledaren i Södras C-förarcup, Mikael Ingemansson/Björn Bergstrand fick den här gången se sig frånåkta av Vetlanda-åkaren Robin Thörnberg/Julius Harsten. Över halvminuten skilde mellan de två ”240-åkarna”.

*
I Ungdomsrally var där ingen som hängde med Victor och Jens Hansen på deras hemmaplan. Fem raka sträcksegrar med VOC-940:an talar sitt tydliga språk och fortsatt ohotad ledare i SSRC-klassen.

*
I Appendix K-klasserna blev småländska vinnare, i den lite äldre var det Patrik Axelsson med SSRC-profilen Mats Bergman till höger som vann med den fina Escorten. Här blev det även stort manfall då mer än hälften (fem bilar) bröt. Tekniska problem för alla utom för Växjös Saab-kille Rolf Johansson som hittade ett träd på sträcka två. Annars var årets upplaga ”snäll” mycket tack vare det fina vädret som gjorde att sträckorna klarade sig förhållandevis bra. Bara 19 ekipage bröt av de 121 startande och de flesta hade i likhet med mig själv ”Tekniskt” som orsak.

*
Även jag själv och Roland tvingades kasta in handduken efter andra sträckan med så kraftig obalans i kardanen på Silver-Kadetten att det var omöjligt att fortsätta. Problemet dök upp direkt efter start på SS1 vilket (ni får tro det om ni vill) gjorde att jag släppte av bra mycket mer än normalt. För att inte riskera ännu mer skador åkte vi direkt tillbaka till Hörby. Ett trist sätt att fira ett 20-års jubileum på.
I ”240-klassen” var det Thomas Kristiansson/Calle Carlsson som var vassast.

*
Därmed sätter jag punkt för TV-Svängen och kan än en gång konstatera att korvgrillningen efter att sträckorna återställts är en av årets höjdpunkter. På SMK Hörbys vägnar tackar jag alla som på något sätt hjälpt till att få ihop den 53:e upplagan och speciellt tack till våra kompisklubbar, Kristianstads MK, Simrishamns MK, Hässleholms MK och SMK Örkelljunga. Utan era/våra insatser hade det precis som när ni arrangerar tävlingar, inte blivit något alls, så tack!
Allt annat som Strömkarlen i Trollhättan, STCC och annat stort som smått får anstå till på måndag…

Bilderna från TV-Svängen kommer från mig själv, Henrik Åkeson och Magnus Anderson. Tack ska ni ha och även tack till alla er andra som även skickat in bilder från tävlingen.