ERC Rally di Roma Capitale är en långdragen historia och ännu återstår två visserligen korta sträckor, innan det är dags att åka över målrampen i Rom. Så här långt är det fortfarande Giandomenico Basso som leder men bara 20 sekunder efter premiärkörande  Simone Campedelli av nya generationen R5-Fiesta. Mer favorittippade Alexey Lukyanuk är nu trea men även över minuten bak Basso. Tufft bakåt, en enda sekund skiljer till Andrea Crugnolas Skoda. Lite bittert för ryssen som fått en minuts tidstillägg för att ha använt för breda fälgar på sin R5-Citroën. Teamchefen hos Sainteloc Racing, Vincent Ducher beklagar.

– Detta är teamets ansvar, inte förarens, dessutom  våra tekniker håller inte med rallyts tekniker om att dom är felaktiga, förklarar Ducher och tillägger.

–”Lucas” har gjort ett fantastiskt jobb och fått Michelin-däcken att fungera helt perfekt. fälgarna är mitt ansvar.

Nu är inte sista ordet sagt i frågan, fortfarande har inte teknikerna berättat hur man mätt bredden vilket teamet nu kräver. Uppenbarligen är något tokigt för Emma Falcon som också kör för samma team men med en R3 Citroën har råkat ut för samma sak med felaktiga fälgar.

Med två sträckor kvar ligger Lars Stugemo/Kalle Lexe på 17:e plats i klassen och 22:a totalt i den ljusblå Hyundai R5. Två stadssträckor väntar nu på svenskarna och då summerar Kalle Lexe enkelt.

– Vi har  gjort det bra!

Det började bra för Sindre Furuseth och Jim Hjerpe med stabil ledning inför lördagens sista sträcka. Nästan 40 sekunder skilde till Ken Torns R2-Fiesta när det hände som inte fick hända.

– Sladdade av vägen på ett grusigt parti med bara en kilometer kvar till målet, förklarade Furuseth bedrövad som även konstaterade.

– Vi hade perfekta förutsättningar för att vinna…

Peugeoten hamnade långt nerför en slänt och även om avåkningen sedde i gångfart var rallyt över. Paret avstod också omstart för att spara bil, däck och pengar inför den nu superviktiga finalen i Tjeckien. Inför helgen ledde paret ERC3 Juniors men skulle nuvarande rallyledare Ken Torn från Estland gå och vinna samtidigt som spanjoren Efren Llarena blir trea rasar Sindre och Jim ner till tredje plats. Därmed försvinner nog också chansen för norskt/svenskt guld i ERC. Mycket talar också för detta, då det bara återstår två en kilometer långa sträckor. Ska mycket till för att tvåan i klassen, tjecken Erik Cais ska köra in 18,8 sekunder och ännu mer för Llarena som är nästan minuten bak. Tyvärr blev det inte heller någon omstart för Elias Lundberg och David Arhusiander som blev åskådare under dag två då Elias hand inte alls var i skick för att ratta en Opel Adam R2 på tuff italiensk asfalt.

*

Även om David Higgins vann New England Forest Rally så var det igen tvekan vem som var kung i skogarna kring New Hampshire, det var Oliver Solberg. Med tio sträcksegrar av 13 möjliga sitter kungakronan stadigt på Olivers huvud, men de sju tappade minuterna på SS3 lyckades han ändå inte köra in. När han och Dennis Giraudet så fick ny punka på sträcka åtta var loppet kört, det blev en femte plats i deltävling fyra i ARA (Amerikanska Rallymästerskapet). Higgins vann med sin Subaru före Barry McKenna, Ford och som trea ännu en Subaru i händerna på Raman Lagermann. Oliver fick till slut lite över nio minuters marginal mot vinnare Higgins men behåller tredje platsen i mästerskapet där nu Higgins är ledare. Lite kuriosa, 1999 vann Stig Blomquist New England Forest Rally tillsammans med amerikanen Lance Smith och detta i en Ford Escort Cosworth 4×4.

*

Inte bara i USA det blev lite bakslag för Oliver, i Norge snodde nämligen pappa Petter Olivers tidigare rekord i ”Norges Råeste Bakkeløp”. Med sin Volkswagen Polo Supercar var där ingen som kunde hota Petter uppför den 3,75 kilometer långa backen i Måselv. Nu blev det lite speciellt då arrangören ändrat sträckningen något mot 2018 då Oliver satte sin rekordtid. Men för att ge honom en chans att visa att gammal är äldst så fick Petter göra ett åk på gamla sträckningen innan man ändrade till nya. Ett åk räckte för att visa att Petter fortfarande är snabb och Olivers tid putsades med sex sekunder.

– Oliver måste nog gå upp lite tidigare varje morgon om han ska kunna ta tillbaka rekordet, analyserade pappa belåtet.  Som ytterligare bevis på detta klädde han sig   i en speciell T-shirt och hälsade till Oliver.

– Den här kommer jag att använda ett helt år och ser redan framemot ”the ultimate hillclimb duell” nästa sommar!

*

Det blev en femte seger för Joachim Grahn med sonen Adam i högerstolen i det som tidigare var känt som ett ”svenskrally”, danska ”KOMO Rally Sprint” i Gammelrand utanför Kalundborg.  I år var dock intresset oväntat klent både från svensk och dansk sida för att tävla i ”Grusgraven”, totalt 46 bilar varav endast tre var svenska. Med detta blev det nästan ren uppvisning för ”Jocke” med den vassa WRC-Fiestan.

– Blev faktiskt lite avslaget när ingen av de danska toppförarna med mer likvärdiga bilar kom till start, konstaterar Jocke.

Till Gammelrand kom Jocke med grusinställning på Fiestan, trots att det bara är ett kort parti med grus, resten av banan är ”skumpig asfalt”. Därför menar han att för svenska grusåkare är tävlingen helt perfekt, inget behöver göras vid bilen mer än att montera asfaltdäck på fälgarna.

– I synnerhet alla Volvo-förare borde ta chansen och bara detta att få sladda inför tusentals Volvo-galna danska ralllyfans är värt en hel del, menar Jocke och lägger till.

– Jag föreslog att man framöver skulle ge Volvo-åkare egna prispengar att köra om, så får vi se om arrangören nappar! 

Redan i heat 1 satte Åhuskärrfamiljen ribban och efter detta blev det även snabbast tid i resterande heat.

– När vi vunnit de två första utan maxattack tänkte jag, med en ledning på elva sekunder prova att köra lite hårdare i tredje heatet, berättar Jocke.

– Gick åt skogen direkt, först glömde jag att lägga i växel i starten och sedan i första kurvan blev det en riktig stoppsladd. Då skrek Adam till mig, lugna ner dig pappa och vi var faktiskt ändå snabbast trots missen.

Bäst motstånd men ändå klart handikappad av enbart tvåhjulsdrift bjöd Suzuki Danmarks Kenneth Madsen/Mette Felthaus. Men närmare än elva sekunder kom dom aldrig den vita Fiestan. Trea slutade en av Danmarks snabbaste förare i Renault Clio  Simon och Sune Valentin, men ändå 24 sekunder efter Jocke och Adam. Fyra totalt och två i 4WD-klassen slutade Jan Petersen/Jeanette Kvick, VW Polo Super 2000 som firade sin födelsedag i en skumpig högerstol.

– Väldig trist att så få kom till start och nu är också arrangören bekymrad inför framtiden då deltagarantalet minskat för varje år, säger Jocke.

– Förr var där ett helt svenskläger i ”grusgraven” och som mest var vi nog 30-40 svenskar i tävlingen och i år bara tre totalt.

Om intresset för att köra den tuffa asfaltslingan med korta inslag av grus minskat, så finns inte alls samma tendens hos publiken, snarare tvärtom menar Jocke.

– Jättemånga åskådare som vanligt men frågan är hur länge det förblir så, om där inte är fler bilar än i år…

Bäst av svenskarna bakom Jocke körde SMK Hörbys Sune Larsson/Magnus Persson i den röda Mitsubishin vilket gav en 12:e plats totalt och fyra i samma klass som vinnaren. Placeringen efter knep Eslövs Anders Karlsson/Jan-Erik Jönsson med sin Ford Escort men blev samtidig nia i klassen för enbart 2WD. Tack för fina bilder Kristian Lindberg.

*

I Tyskland körs årligen Eifel Rallye Festival som en hyllning till forna tiders rallytävlande. Trots att tävlingsmomentet är reducerat till ett minimum strömmar folk till Trier för att se när gamla rallyhjältar i tidsenliga och korrekta rallybilar uppvisningskör. Tyvärr fick årets upplaga en tråkig start då en förare med sin Audi Sport quattro tappade kontrollen på ”shake down” och åkte rakt fram på en välbefolkad publikplats. Sex åskådare skadades varav två allvarligt och en av dessa flögs med räddningshelikopter direkt från olycksplatsen till specialistsjukhus. De andra fyra undkom med lättare skador och fick alla  lämna sjukhuset nästan direkt enligt en bulletin från arrangören. Övriga två är opererade och tillståndet betecknas idag som stabilt.

Shake down avbröts men i övrigt har arrangemanget fortskridit som planerat. Två svenska rallyhjältar finns på plats i Trier, Stig Blomquist som har Louis Moya vid sin sida och kör både Ford Escort WRC och Ford RS200. Den andre hjälten syns numera som ständig medlem i Teknikens Världs testlag, Kalle Grundel. Stor i Sverige men fortfarande megastor i Tyskland efter sina framgångsrika år där på 80-talet. Kalle kör så klart en Ford RS 200 som han var en av få att köra i rally-VM innan Grupp B-bilarna förbjöds 1986. Men inte bara Ford för den f.d Saab-åkaren, en tur med en Peugeot 309 GTI är också inplanerat. Först ut i Eifel Rallye är världsmästaren 1985 Timo Salonen och precis som då i en Peugeot 205 T16. Direkt från Midnattssolsrallyt finns även Jimmy McRae på plats i Trier och så även hans Vauxhall Firenza.

* 

Målsättningen för  Ted Malm, Katharina Malm med mekaniker Jerry Strandh när trion  gjorde utlandsdebut i Österrike och Rally Weiz var en plats bland de 50 bästa. Målsättningen höll för skåningarna i den silverfärgade VOC-240:an och exakt placering 50 blev deras resultat. 

– Vi är tre glada helidioter som är supernöjda med det vi presterat. Tror inte man förstår vilken bedrift det är att bara ta sig runt denna tävlingen, berättar Ted.

– Känslan var bara så skön när vi rullade in i mål och parc ferme. Det var lite såsom SSR var förr i tiden med sena kvällar och tidiga morgnar. En fantastisk organisation och återigen en kanon publik. 

Att köra en VOC-bil mot asfaltspecialister var som förväntat svårt men mycket mil och nyttig notträning fick ändå paret Malm.

– Nu kommer vi hem måndag kväll och skall göra iordning bilen inför fredagens mästarmöte. Vi har att göra i tre av fyra hörn på bilen men det får vi ändå anse som det lilla efter alla dessa mil.

Ted avslutar med.

– Avslutningsvis så vill vi bara säga till alla att kolla kalendrarna i Europa och anmäl er till en tävling. Tveka inte det är värt all tid i världen. Gemenskapen och det mottagande man får av medtävlare,  organisationen samt inte minst publiken är fantastisk. I kön till regrouping så kom en Opel åkare som låg bland de främsta bak till oss. Enbart för att säga till oss att deras servicepersonal hade sett våra livefilmer på nätet och de tyckte vi presterade riktigt bra med en så pass stor bil på dessa vägar. Det var en boost måste erkännas.

*

Motorbloggen hämtar sitt material förutom genom egna källor, via officiella pressreleaser och läsarkontakt. Även från avsändare med av dom godkända kanaler på Twitter/Facebook. Varje läsare får själv avgöra om källorna kan anses tillförlitliga. Till Motorbloggen avsänt material betraktas som OK att publicera utan restriktioner såvida inget annat anges. Tommy Svensson