Ena sekunden är jag helt säker på att jag avskyr Safari Rally Kenya och att bilkrossarsträckorna inte hör hemma i en modern WRC-tävling. I nästa ögonblick är det fascinerande att se hur så många som ändå nådde målet på dagens sista sträcka ”Hell´s gate” och ska världens bästa rallyföre koras måste denne så klart klara av alla olika underlag och förutsättningar. Att denne heter Kalle Rovanperä sim i par med Jonne Halttunen är ”WRC-winner 2022” törs jag nu ta gift på med över 60 poängs försprång till Thierry Neuville. När dessutom nästa två rallyn går på Kalles hemmaplan i Estland och Finland förstår jag inte vad som ska kunna gå fel. Besöket i Kenya blev ett enda långt triumftåg för Toyota med placeringarna 1-2-3-4 och då i tur och ordning, Rovanperä, Evans, Katsuta och så Ogier som fyra. Medan Yaris Rally1 i princip inte hade några  bekymmer så var det ren sjukstuga för Hyundai med allt från avbrutna växelspakar, trasiga vindrutetorkare och styrservo, fjädring som säckade ihop, luftfilter fylldes med sand, ”you name it”. Inte alls förvånande att det också var en Hyundai som blev enda WRC-bil som inte nådde mål när Ott Tänaks styrservo packade ihop sista dagen.

Inte mycket bättre för M-Sport Ford som visserligen fick alla bilar i mål med Craig Breen som bästa Puma på sjätte plats 23 minuter efter Kalle därefter följde privatanmälde Jourdan Serderidis (7), Sebastien Loeb, (8), Adrien Fourmaux (15) och så Gus Greensmith (16) . För Gus och Jonas Andersson var det långt över en timma som skilde upp till vinnaren…

*

Oliver Solberg och Elliot Edmondsons helg fylldes både med sand i motorn plus många andra tekniska bekymmer. Att värmlänningen i detta läge inte presterar på topp tycker jag inte är onaturligt och målet från start var ju också att ”se och lära”. I fjol rullade och bröt han tidigt och att nu ändå gå i mål som nia i klassen och tia totalt är ändå i mina ögon godkänt.

– Helt klart mycket bättre än i fjol men så klart ändå inte vad jag hade hoppats på, förklarade Oliver som på sista dagen körde fast så att sträcka 14 fick strykas.

– Detta är dock vad rally handlar om och vi har mycket jobb framför oss men trots allt, jätteskönt att komma i mål!

Nästa tävling för Oliver blir Rally Estonia och där ändå förhållanden bör passa honom bättre och inför detta får det bara en sak som gäller menar han.

– Vi måste ”push” och gå ”flat out”!

*

Inte mycket att orda om efter deltävling sex i WRC när bästa föraren sitter i bästa bilen blir det så här enkelt. Det som skiljer Kalle från till exempel Neuville eller Elfyn Evans är att han  har lite av Ogier och Loeb över sig.

När konkurrenterna gör ett litet misstag så ligger där alltid en stor sten eller annat skit som sätter stopp medan Kalle bara kör upp på vägen igen. Hade till exempel Neuvile gjort samma sak som Kalle gjorde på rallyts första sträcka kan jag garantera att rallyt varit över för hans del, för Kalle blev det bara elva sekunders tidstapp.

Med detta blev det en upprepning av Toyotas resultat från 1993, då med fyra Celica i mål som 1-4. Baksidan av detta är tyvärr att WRC redan känns avslaget, mer som en lång transportsträcka mot finalen Rally Japan i november. Enda spänningen är väl om Kalle ska vinna resten också eller ska någon få någon liten tröstseger innan WRC-boken för i år stängs?

*

Nu är det lite av papegoja över mig, men för mig blir WRC2 nu ännu intressantare när Kajetan Kajetanaowicz/Maciej Szczepaniak gick upp i ledning tack var genidraget att köra med Skodan i Kenya. Ett högt spel då sannolikheten för att komma mål i sin allra första start i detta superrtuffa rally ändå, bar lite av rysk roulette över sig. Nu gjorde ”Kajto” inga misstag och belöning blev därefter, full pott och VM-ledning.

—Som en dröm jag inte vill vakna upp ifrån, förklarade en överlycklig vinnare vid målet  på ”Helvetets Port”.

– Detta var den tuffaste tävling jag någonsin kört och den lyckas jag dessutom att vinna!

Lika glad var tvåan Sean Johnston/Alex Kihurani som gick i mål på andra plats, 19 minuter efter Skodan i topp.

– Helt otroligt, vilket fantastiskt äventyr detta rally är, menade den amerikanska Citroën-föraren som nu nådde sin allra största framgång.

Med totalt 21 nya poäng gick Johnston upp till en med Jari Huttunen delad sjätte plats.

*

Lite i skymundan skrevs det även lite rallyhistoria när 25-åriga kenyanskan Maxine Wahome blev första kvinna att vinna en tävling i WRC3 .

Vid  sin sida i Ford Festa Rally3 satt även där en tjej, Murage Waigwa. Duon var 25 minuter före bästa kille som lite kul var hennes egen lillebror Jeremy Wahome. Trea blev J-WRC-bekante McRae Kimathi drygt halvtimmen efter.  Att president Kenyatta var lycklig över framgången för hemmaförarna gick omöjligt att ta miste på.

*

Efter fyra sträckor av INA Delta Rally i Kroatien var danska Jeannette Kvick Andersson och Alfred Kramer jun. trea totalt med sin Peugeot 208 Rally4. Men sedan var det roliga slut och 500 meter före mål på SS5 försvann vänster framhjul som sedan hittades 15 meter upp i ett träd.

I tämligen hög fart fick hjulbultarna tvärt av men paret hade ändå tur att bilen fortsatte rakt fram på ändå tämligen slät mark. Kvick berättar. 

– Känner oss  förkrossade när tempo och allt var på plats. Vi tog inga risker,  aldrig över gränsen allt var bara perfekt…

Med två sträckor kvar tappade Mille Johansson och Julia Thulin andra platsen i Slovenska Juniormästerskapet. Då passerade hemmaåkaren Mark Skulj och med två raka sträcksegrar blev han också vinnare. Precis som Mille körde Skulj en Ford Fiesta Rally4. Dessutom inte alls orättvist då han ledde fram till sträcka fyra där det tappades långt över minuten och vinner man sex av rallyts åtta sträckor känns det rättvist att man också står längst upp på pallen. Mille och Julia vann en sträcka oc hade 16 sekunder an var efter känns som en fullt godkänt helg för svenskarna. Sjua totalt och fjärde snabbaste 2WD-bil imponerar på mig.

*

Trots att Kenneth Madsen/Mette Felthaus satt i en på pappret mindre konkurrenskraftig Peugeot 208 R5 blev det lördags  tredje raka segern i Dansk Super Rally, AU2 Rally Himmerland.

Madsen ledde från start till mål och var efter de tio sträckorna, 25,7 sekunder före Ib Kragh/Ditte Kammersgaard i den nya Hyundai i20 Rally2. Under hela rallyt hade man en intensiv fajt med Marco Gersager/Carina Møller, Skoda Rally2 och de båda skiftade positioner mest hela tiden.

Kragh avslutade med fyra raka sträcksegrar vilket bådar gott inför resten av säsongen. Fyra totalt slutade Steen Andersen/Henrik Dernoff med Mitsubishi som dock aldrig var i närheten av topptrion dit man hade över två minuter. Bästa 2WD blev andra halvan av Glad Sport, Kenneths lillebror Jacob Madsen/Line Nedergaard. Deras Peugeot Rally4 var nästan två minuter före Oliver Saust, Opel Corsa Rally4. Då hade även Jacob oturen att köra på en banmarkering mot slutet av rallyt. Detta hindrade dock inte honom från att vinna samtliga tio sträckor kring Aalborg.

*

Det blev seger för Mads Østberg/Patrik Barth i Mecsek Rally i Ungern. Dock ingen enkel sådan då tvåan Ferenc Vincze jun inte hade mer än 13,9 sekunder upp till den röda Citroën Rally2. Han i sin tur hade 4,9 tillgodo mot trean Adam Velenczel, båda med Skoda.

*

WRC-siktande Hayden Paddon med John Kennard vid sin sida körde in som fyra i sitt första stopp på Europa-turnén, italienska Rally di Alba. I den HMI-drivna Hyundai R5 kämpade ”The Kiwi” hårt i sin comeback på asfalt och att bara vara halvminuten efter snabbe ryssen Nikolay Gryazin, var något han var helt nöjd med. Strax bakom WRC-vinnaren från Sardinien körde Andrea Crugnola in och trea slutade Fabio Andolfi, alla tre med nya Rally2-bilar till skillnad från Paddons äldre R5. Att insatsen fick betyget med beröm godkänt är solklart med tanke på att han efter sig hade storheter som Stephane Lefebvre, Paolo Andreucci, Giandomenico Basso och ERC-ledaren Efrén Llarena. Alla dessutom i nya Rally2-bilar. Nästa stopp för Paddon blir i ERC Rallye Liepaja kommande helg.

*

I Liepaja har SMK Hörbys Tom Kristensson/Andreas Johansson fått #8 på sin Hyundai R5 från Kowax 2Brally vilket inenbär att man startar shake down mellan österrikaren Simon Wagner och WRC2-ledaren Yoann Bonato.

Tom fortsätter med sin äldre R5:a och här ser man hur snabbt utveckling går då bara fyra R5-bilar finns i den 22 ekipage stora klassen RC2. En intressant start med R5 Fiesta gör Sergey Uger som tidgare var rysk medborgare men sedan flera år tillbaka bytt till Israelisk flagga på bilen där hans fru Maria läser noterna. I Klass ERC 4 Junior får Victor Hansen/Victor Johansson svenskt sällskap av sent anmälda Isac Reiersen som den här gången sätter Lucas Karlsson i högerstolen på Fiestan. För ”2xVictor” handlar det om att försöka klättra i mästerskapet där SMK Hörby/Ryds MK-duon för närvarande ligger på sjätte plats. Upp till bronsplats skiljer futtiga sex poäng bara ett litet problem, alla som måste passeras även dom kör i Liepaja…

* 

Nu återstår visserligen någon timma innan ordinarie anmälan stänger till premiären för Grus SM, BILAM Mästermötet i regi av Älmhults MK. Tråkigt nog blev det inget trendbrott utan grusprintarna är inte ett enda dugg populärare att köra än motsvarigheten på asfalt.

När detta skrivs är totalt 39 ekipage anmälda och bland de senaste att anmäla sig är Simon Anderson från Eslöv vilket nog kan tas som ett tecken på att kanske landets snabbast asfaltåkare, avstår även finalen i Asfalt SM. Vad som händer om man inte kommer upp till de 40 bilar som är minimum för att klubben enligt inbjudan ska köra den 9 juli, återstår att se? Bland favoriterna i SM räknar jag långväga gästen Michael Wikström/Philip Haag som tar WRC-Fiestan hela vägen från Boden till Millebygden.

Antalet anmälda är i sig tråkigt, men ännu tråkigare är att SM-delen bara innehåller 23 bilar plus sju i  ”Standard” som dock bara kör om medaljer i Riksmästerskapet. Nu återstår väl bara”trolleritricket” att förlänga anmälningstiden som nästan alltid ger klent resultat…

*

Under 70-talet var Knislinges enda DTM-vinnare Per Stureson stor publikfavorit på racingbanorna med sin våldsamt ombyggda Simca 1000. Efter några år hann dock tiden ikapp Simcan och målaren ställde undan ”monstret” till förmån för Volvo 240 Turbo och DTM. Nu har Per sålt bilen som fått återse hemlandet Frankrike och vid helgens stora Simca-utställning ”Simca en Bourgogne” drog den många blickar till sig. Pers bil beskrevs som ”Une Auto unique en France” vilket man nog får hålla med  om, för häftigare Simca torde vara svårfunnen. Kul att nya ägaren återställt bilen i exakt samma utseende som den hade när Per for runt med 1000-kubikaren från 1964 som med turbo lämnade runt 160 hästkrafter.

*

Nu tar Motorbloggen några dagars semester, välbehövlig enligt vissa helt onödigt enligt andra men oavsett vilket så blir det så. Med lite tur kanske vi hörs igen på fredag…

*

Motorbloggen får sin information via officiella pressreleaser, sociala medier och läsarkontakt. Även från avsändare med av dom godkända kanaler på Twitter/Facebook. Varje läsare får själv avgöra om källorna kan anses tillförlitliga. Till Motorbloggen avsänt material betraktas som OK att publicera utan restriktioner såvida inget annat anges. Mail till Motorbloggen skickas på:  tommy.svensson@kristianstadsbladet.se alternativt motorbloggen@telia.com