Hansen bäst i Hell, Ramona utan bromsar och dansk Lille Mats-vinnare gör comeback!

För svenskarna stämde det mer än vad man önskade när man drog till Hell och Rallycross-VM. Det mesta gick också åt h-e och de enda riktiga svenska ljuspunkterna var att vinnaren Ford-föraren Reinis Nitiss vann med en svenskbyggd MSE Fiesta. Plus att Timmy Hansen tog sista VM-poängen med sin sjätte plats i Supercar-finalen. Tvåa slutade Petter Solberg och Ken Block på sista pallplatsen. Riktigt kul var så klart annars att pånyttfödde storbror Henning Solberg körde in som femma i finalen.

*
Annars var det mest strul i Norge och bäst efter Hansen lyckades Peter Hedström som var nära att säkra en semifinalplats efter två elfteplatser och en ”tolva” i kvalomgångarna. Till sist skiljde det ändå två futtiga poäng till tolvan Andreas Bakkerud och det var färdigkört för helgen.Ytterligare tre poäng bakom, på 113 poäng och en 14:e plats efter de fyra kvalomgångarna, slutade Pontus Tidemand i VM-debuten.BloggEkström
Det är ett resultat att vara nöjd med. Det var första tävlingen och första gången på banan med bilen så vi kunde inte ha större förväntningar än så här, kommenterade Tidemand i ett pressmeddelande.
På 17:e plats, slutade Lukas Walfridsson medan BloggramonaRamona Karlsson hade en riktigt tung helg och fick nöja sig med en 31:a plats i det 35 bilar stora startfältet. Efter en närkamp i ett av kvalheaten fick vänster framhjul sig en törn som resulterade i ett krokigt styrstag. Trots detta behöll Ramona ledningen fram till att vänster drivaxel plötsligt slets ur.
Det krokiga styrstaget resulterade i att hjulet svängde mer än vad drivaxeln räckte till och den drogs helt enkelt ur. Till råga på allt gick höger drivaxel av, och bromsskivorna fram gick sönder, berättar Ramona.
– Att åka med en bakhjulsdriven Supercar utan frambromsar var ganska… intressant…
Ramona summerar sin ”Hell-helg”.
– Det kändes verkligen som att alla missöden kom på en och samma helg, jag fick inte ett enda rent heat. Ska man se det positiva så känner jag att jag har utvecklat körningen i de heat som chassiet var helt, vilket var värdefullt.
– Nu ser vi istället fram emot VM på hemmaplan i Höljes om tre veckor med en frisk och preppad bil!

*
Allra bäst i Hell gick det för värmlänningen Daniel Lundh som kör i Touringklassen med EM-status. Efter mycket strul fick han till slut en semifinalplats sedan tävlingens store dominant Atle Vik fick problem och inte kunde starta i sin semifinal. Platsen gick då till Daniel som förvaltade chansen väl.
I semifinalen fick jag en lyckoträff i starten, har nog aldrig startat så bra, berättade Lundh för Värmlands Folkblad, vann heatet och var helt plötsligt i final.
Där kom han ut som fyra efter första kurvan avancerade och slutade på en andraplats.
Jag är supernöjd!
– Speciellt eftersom de andra i toppen av EM inte tog sig till final. Så för mästerskapet gick det bra ändå, säger Lundh som efter tre av nio EM-deltävlingar nu leder mästerskapet fyra poäng före norske Torleif Lona.
Nästa deltävling både i EM för Lundh och i VM för de övriga värmlänningarna körs i finska Kouvola om två veckor.

*
Mattias Olsson och Sophia Karlsson struntade i Kolsva och drog istället till Holland och EM-uppvärmde” inför Ypres-rallyt med holländska mästerskapstävlingen ”Ele Rally”. Men redan på den andra specialsträckan började problemen, punka redan trehundra meter in på sträckan.
Vi stannade och bytte däck på sträckan, berättar Mattias.
Hjulbytet kostade fyra och en halv minut och alla chanser till en pallplacering. Som grädde på moset dök sedan en privatbil upp ute på SS4, den körde på avlyst specialsträcka och hindrade Mattias i ett par kilometer.
Helt otroligt, jag och Sophia trodde inte det var sant, en blåmetallic Golf dök upp på sträckan och funktionärerna var långt ifrån glada när de fick reda på ”incidenten”…
På kvälls-servicen upptäckte teamet att en bit av oljestickan saknades, något som kan ödelägga motorn om den hamnar på fel plats. Mattias valde det säkra före det osäkra och bröt etappen, för att få natten på sig att felsöka.
– Vi fick skruva isär och ta bort oljetråget, mekarna lyckades finna den saknade biten på natten.
Mattias och Sophia kunde starta om på lördag enligt superrallyregel, med tio minuters strafftid.
Jag har fokuserat på att testa inställningar och få mer mil i kroppen inför EM nästa helg i Belgien, berättar Mattias.
– Nu känns det riktigt bra körmässigt, jag känner mig mer säker och bromsar mycket senare, samtidigt som den fina känslan och kontrollen finns där.
Tyvärr så höll inte bilen ända in i mål i Holland. På den fjortonde specialsträckan var det färdigkört, då kopplingen exploderade. Nu gäller det att få ihop R2-Fiestan tills helgen då ”allvaret” drar igång med EM-deltävlingen Ypres Rally, med bas i Ypres vid Belgiens nordvästra hörn.

*
Känns ändå som att Regularity har fått lite luft under vingarna, inte minst med sjutton startande i Kolsvarundan. Nu bjuder man även in till Öresund Rally lördagen den 16 augusti som räknas in som fjärde deltävling i ”FDM DASU Classic, 6. afdeling af Nordic Regularity Cup og 6. afdeling af Öppna Svenska Regularity Cup”. Rallyt är ett ”endags-rally” med 240 kilometer totallängd. Centraolrt är Roskilde, bara 35 kilometer från Köpenhamn. Är du intresserad så gå in på www.oresundrally.org ”og se alle detaljer.

*
Gamle Lille Mats-vinnaren och Danske Rallymestern Brian MadsenTSVMATS ( Asfaltkungen Mats Andersson grattar efter Hässleholmssegern 2011) gör nu comeback i nästa deltävling i danska mästerskapet DM4, Peugeot Rally. Totalt 55 anmälda vilket gör tävlingen till hitintills störst i årets ”DM”. Rallyt körs med Slagelse som bas och senast det kördes rally här var det just med Brian som vinnare år 2011. Samma år säkrade han och co-driver Anja Posorski också DM-guldet.
Nu dammas vinnarbilen av, en Peugeot 207 Super 2000 och tanken är kanske inte att det direkt ska bli ny seger för ”Peugeotforhandleren” i Slagelse. En ”topp-tre” placering är Brian nöjd med.
Känner mig fortfarande lite rattrostig trots att vi ”tränade” lite i pingst, berättar Brian som tillhör favoriterna inte bara för sin bakgrund utan för att rallyt avgörs på hans ”hjemmebane”.
Tror inte att man kan prata om ”hjemmebanefordel” längre. Sträckorna vi kör är säkert några som vi alla kört många gånger tidigare. Istället ska jag se om jag fortfarande kan ”finde ud af at køre stærkt”.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *