Kanske var jag mer än vanligt blåögd eller var det lite önsketänkande att nya WRC2 Pro skulle bli en tajt och tuff serie där fabriksteamen skulle matcha fram nya talanger i sina R5-varianter (för Skoda var det enkelt då man bara har Fabian i R5-version). Men efter tre körda tävlingar och den fjärde på gång nästa helg på Korsika är det bara att inse att serien redan är på väg att floppa. Hitintills har bara fem förare kört i WRC2 Pro att jämföra med WRC 2 som riktar sig till privatförare/team där redan 30 bilar startat före Korsika.

I Tour de Corse är bara två förare anmälda, tredjeplacerade Kalle Rovanperä, Skoda och så polacken Lukasz Piniazek som kör M-Sports R5-Fiesta.Vårt hopp i serien, Mads Østberg står över även den franska WRC-deltävlingen och kliver in först i Argentina som körs i slutet av april. 

För att få fart på serien måste nog FIA mer eller mindre göra det obligatoriskt för WRC-teamen att samtidigt köra med minst en R5-bil i Pro-delen. Medger att detta blir svårt med tanke på att Skoda inte kör i WRC men då kanske det finns något annat FIA-påtrycksmedel. Å andra sidan är det ju bara tjeckerna som uttalat sagt sig vilja vinna klassen…

*

Då är det bättre drag i WRC2 som på Korsika innehåller 19 bilar och där nu WRC-rutinerade Eric Camilli kliver in med en Volkswagen Polo. Redan i sin första tävling WRC Rally Espana visade fransmannen att han hade mycket kvar att ge och ledde klassen inledningsvis med då helt nya Polon. Fick sedan tekniska problem vilket gjorde att Petter Solberg i Spanien slutade som bästa Polo-åkare. Med detta i ryggen tror jag att Camilli blir den svåraste nöten att knäcka för framförallt norrmannen Ole Christian Veiby, Polo, snabbe fransosen Yoann Bonato, Citroën och så den nya ryska kanonkulan Nikolay Gryazin med sin Skoda. 

*

I går började man testa inför helgens ERC-premiär på Azorerna och en som utnyttjade möjligheten var österrikaren Roland Stengg. Dessutom så tufft att det blev en tung ”high speed crash” med sin delvis grönlackerade Opel Adam R2 (ni vet vad jag säger om grönt och rallybilar, inget bra..). Kartläsaren klarade sig oskadd medan Stengg själv skadade ena ankeln.  Nu är det oklart om österrikaren ens kan starta även om teamet redan verkar ha sett den här möjligheter och tog med en reservbil.

– Genade för mycket i en lerig kurva, berättar Stengg.

– Sedan började vi rulla och vet inte hur många varv, allting bara snurrade runt… 

Problemet är både hans skadade ankel plus om arrangören tillåter ett bilbyte så här nära inpå tävlingen. Om inte, får de skandinaviska hoppen Elias Lundberg, Sindre Furuseth och Steve Røkland en konkurrent mindre att slås mot…

*

Då gick det bättre för Mattias Adielsson och Andreas Johnsson som körde sina första tester i går med Sainteloc Racings Citroên R5.

– Vi avverkade testet under regniga förhållanden, men självklart hoppas vi på fint väder under tävlingen, berättar Mattias.

– Det här ska bli riktigt roligt och vi är mycket sugna på att få åka rally igen, känns som en evighet sedan vi vann brons i SM-veckan!

Även regerande ERC-mästaren, ryssen Alexey Lukyanuk har bytt bil och kör i årets serie även han Citroên i samma team som Mattias. Målet är att försvara titeln och lyckas han med det är han den fjärde föraren som lyckats med det så länge ERC körts. 

– Vill inte påstå att jag är hundra procent ”relaxed” men känner mig i alla fall lugn, förklarar Lukyanuk för erc.com

– Känner mig bekväm över att vi kan få en bra tävling, ha kul och få till en bra placering.

Nu har Alexey inte bara en EM-titel att försvara utan även segern på Azorerna från ifjol. Blir inte alls förvånad om det blir så men ser samtidigt en tuff utmanare i poliskonstapel Marijan Griebel. Bevisat snabb och vann Tyska Mästerskapet i fjol och nu sitter han dessutom i den ”nya sheriffen i stan” alltså Volkswagen Polo R5. Efter första testrundan kände sig Griebel optimisk inför sin comeback i ERC .

– Behövs så klart lite mil i bilen men helgen är lång, finns ingen anledning att starta på hundra procent!

Även han har ett hyggligt CV i ryggen, tvåa på Azorerna 2017 samma år som han tog ERC-guld i klassen Junior U.28. 

*

 I helgen tog Volkswagen Polo R5 sin allra första totalseger i ett FIA-mästerskap. Det var från WRC välkände Nasser Al-Attiyah som svarade för den historiska segern genom att vara snabbast i  Qatar International Rally i Middle East Rally Championship. Med sin franske kartläsare Matthieu Baumel tog 48-åringen alla elva sträcksegrarna vilket gav en marginal på över tre minuter till tvåa efter drygt 20 mil specialsträcka.  Inget ovant för Nasser som vunnit rallyt inte mindre än 14 gånger tidigare och har totalt 70 segrar i mästerskapet för Mellersta Östern.

*

Inte bara i ökenland som det gick bra för Polo-åkarna i helgen. Även i det franska asfaltmästerskapet blev det framgångar för Polo-förare. Nicolas Cimain vann före sin Polo-kollega Quentin Glbert. Sämre gick det för Sebastien Loeb Racings förare i mästerskapet William Wagner. Vann sträcka sju innan han placerade sin Polo i ett djupt dike, ”game over”.

*

Till er som efterlyser lite nyheter från den svenska horisonten är det bara att konstatera att det råder viss torka på den fronten. Inte alls konstigt så här i skarven mellan vinter och barmark. Men håll ut, snart lär det lossna bara knappt tre veckor kvar till SSRC och Simrishamnsmixen. Under tiden föreslår jag ett besök på Tom Kristenssons nya hemsida, både snygg och lika proffsig som det anstår en vinnare i Rally Sweden…

*

I dag råkade jag ut för att ännu en gång stöta på en riktig dåre i trafiken. Annars är det faktiskt ganska länge sedan men antar att jag bara haft tur för enligt kompisar till mig är antalet konstant, åtminstone inte färre dårar i trafiken.

Hade i dag min bil på service och fick därför ”Lånebil”, en trots allt riktigt fräsch svart VW Passat med respektingivande 44150 mil bakom sig. Åkte av på E22-avfarten för att fortsätta söderut mot hemmet men uppe i påfartsrondellen tvingades jag stanna på grund av vänsterkommande trafik innan jag kunde glida söderut. Vägen delar sig i två filer, jag höll så klart i den som gick till höger och till vänster gled upp en mindre skåpbil och där stod vi i avvaktan att det skulle bli fritt fram. Med skåpbilen vid sidan var min sikt ganska begränsad åt vänster vilket gjorde att jag tvekade att köra ut då jag inte riktigt hade koll på trafiken.

Det hade däremot killen med sin Bianca Ingrosso ”wannabee” vid sidan i den stora och mycket svarta BMW X5:an. Bilen hade dessutom fungerande tuta och den tvekade inte den unge föraren att använda för att jag skulle förstå att ”kör för h-e gubbe”. Med sin placering bakom skåpbilen såg han så klart att det var fritt åt vänster men samma siktfält hade inte jag i Passaten. Till slut efter ännu ett tut stack både skåpbilen och jag åt varsitt håll. Dröjde inte mer än någon sekund innan BMW:n kom upp jämsides med ”gubben” och nu ett nytt tut, plus ett väldigt långt finger mot hjässan. Meddelandet var solklart och kunde inte missförstås, inte ens av en ”gubbe” i en gammal Passat. Blev lite irriterad och gasade på och efter några hundra meter var jag inte långt bak ”det vackra paret” i BMW:n. Då verkade man plötsligt ha fått vad man kallar, kalla fötter i hytten. Plötsligt föll hastigheten markant eller ner till de 110 km/t som gäller på motorvägen. Jag låg kvar med samma avstånd och förstod nästan direkt vad som försiggick, föraren trodde att det var en civil polisbil som låg bakom. På första avfarten blinkade han höger och svängde av medan jag till hans stora lättnad fortsatte rakt fram. Då förstod han att det bara var falskt alarm medan jag såg honom uppe på avfarten innan han återigen körde ut på samma väg som han tidigare kört av. Dröjde inte  heller länge förrän BMW:n dök upp i min backspegel och ännu mindre innan den passerade mig i hög fart. Men farten var inte högre än att jag återigen hann se fingret genom sidorutan. 

Vad var det man alltid avslutade gamla tv-programmet ”Trafikmagasinet” med, var det ”Glöm inte att krama varandra i trafiken”. Mycket skulle jag kunna tänka mig göra med BMW-glidaren men krama, knappast!