Lite ”dagen efter” med all motorsport i helgen men gör ändå ett försök att få till en liten analys av WRC Vodafone Rally Portugal. Väljer att börja med det allra roligaste, Emil Bergkvist/Patrik Barths ändå lite otippade andra plats i WRC2. Själv hade jag inte ens  med honom tipset för sammanslagna WRC2/WRC2 Pro, skäms lite för detta. Fyra i Rally Sweden och nu tvåa innebär att Emil håller sjätte platsen i WRC2-tabellen med 30 poäng. Går man så lite på djupet är det faktiskt bara Ole Christian Veiby/Jonas Andersson (40 poäng) som är före och sompräcis som Emil bara räknat poäng i två deltävlingar.  Ledaren Benito Guerra räknar till exempel sina 69 poäng från fyra tävlingar. Helgens andra plats kändes som en seger förklarar Emil.

– Det är oerhört skönt att äntligen få till det och vi har lyckas köra utan problem hela tävlingen. Som jag har längtat efter att få stå på pallen i WRC2 och nu vi en konkurrenskraftig bil som funkar kanon.

Något som gör andra platsen värd ”Bragdguld” är att Emil haft minimalt med möjlighet att förbereda sig, all tid har gått åt att skaffa pengar för start. Senast han satt i R5-Fiestan var faktiskt i Värmland och därför delade han även min uppfattning  att en pallplats inte skulle vara möjlig i helgen.

– Det har gått för bra egentligen, med tanke på inte kört nått sen i februari så trodde vi inte detta. En pallplats var vårt absolut högsta mål, men vi siktade på topp fem.

Emil öser beröm över  både notläsande Patrik Barth och J Motorsport-teamet som sköter bilen.

– Framförallt har Patrik varit oerhört koncentrerad och levererat bra noter i den extrema värmen som rådde!

Nu sätter ekonomin stopp för att följa upp framgången direkt om två veckor på Sardinien trots att detta ursprungligen var planen.

– Men eftersom att det blir för tight för att få ihop allt tills dess vi att stå över för att istället fokusera på Rally Finland.  

Där hoppas man att få åka med M-Sports uppdaterade R5-Fiesta, en bil som man från ”The Wilson factory” hoppas ska kunna utmana både Polon och Skodan.

– Vi kommer nu att jobba hårt mot Rally Finland med nya bilen och samtidigt försöka att få ihop resten av säsongen, berättar Emil.

– Förhoppningsvis har vår starka start gett lite  medvind och vi planerar även för att kunna lägga till en tävling i slutet av året.

I WRC 2 räknas sex deltävlingar. 

*

Om det var klang och jubel hos J-Motorport efter Emils framgång var det nattsvart hos Volkswagen Dealer Team BAUHAUS/KMS, Ole Christian Veiby och Jonas Andersson. I klar ledning WRC2 tog även deras Polo eld, ett återkommande problem med nya vinnarbilen. Ole Christian berättar.

− Vi låg på maxhastighet på sträckan när jag kände röklukt i bilen, frågade Jonas om han kunde känna det och han bekräftade.

– Plötsligt såg jag lågor i backspegeln, från bakänden på bilen och vi var tvungna att stanna. Som tur var stod det brandmän med brandsläckare precis där vi stannade så de fick snabbt branden under kontroll.

I Älmhult och serviceplatsen för SSR stod teamchef Tommy Kristoffersson när mobilen ringde med det chockartade beskedet.

– Vi är naturligtvis jättebesvikna, berättar Tommy och utvecklar besvikelsen.

– Det här var en oerhört viktig tävling när vi nu vill etablera oss i WRC 2 och för oss innebär de VM-tävlingar vi har valt ut en stor ekonomisk insats. Det finns inte resurser att tävla ”overseas”, så vi måste satsa på att göra resultat i Europa.

Nästa tävling som Veiby är anmäld till är Sardinien som krockar med Rally-SM i Nyköping dit Johan Kristoffersson är anmäld. Problem i KMS-verkstaden i Arvika med andra ord och Tommy förklarar.

– Vi måste invänta besked från Volkswagen Motorsport om hur vi ska göra…

*

Bara att konstatera att Sven Smeets och Volkswagen Motorsport i Hannover har ett tufft och som det verkar, svårlöst problem med den eldfängda Polon. Redan har fem av de totalt 30 byggda bilarna drabbats varav två totalförstörts. Först brann Eric Camillis Polo upp på Korsika och i helgen drabbades portugisiska hemmaföraren Pedro Meireles av samma öde. Övriga tre har kunnat räddas men ändå svårt brännskadade bak. Inte så konstigt om det nu finns förare/team som i likhet med polacken Kajetan Kajetanowicz satt rally med Polon på paus. I hans fall var det dock bakvagnen som säckade ihop.

*

I samma ämne men ändå inte, hur i h-e kan man bygga WRC-bilar för miljoners miljoner som sedan drabbas av det ena simplare felet efter det andra. I Portugal verkade det som att Hyundai hade problem med ånglås. Frustrerande, jag vet råkade ut för samma sak med en Saab V4 i Örkelljungas sommartävling på 70-talet. Vi borrade ett hål i tanklocket så var problemet löst, bara ett tips Adamo. Sedan packade intercomen ihop i Kris Meekes Toyota. I min Kadett sitter samma apparat sedan 1997 och som klarat runt 150 tävlingar utan krångel, bara bytt batteri. Så vad är det som är så svårt? 

*

Känns lite gammalt att harva runt med detaljer från Portugal som dom flesta av er läsare redan har bättre koll på än jag. Tycker ändå att mitt tips inte var helt värdelöst, hade till exempel rätt med Thierry Neuville som tvåa. Kris Meeke var uppe och snusade vinnaren Ott Tänak i Yaris-häcken men en alltför optimistisk gening på power stage gjorde istället ”over and out” från Meeke.  Sebastien Ogier hade jag som fyra, blev trea vilket inenbär fortsatt VM-ledning. 

Här blev det lite tjuv och rackarspel när Tänak bromsade in precis framför mållinjen på sistasträcka. Detta för att slippa två bonuspoäng som annars gjort att han fått starta först på Sardinien.

Som väntat blev Ogier sur över inte bara denna ”stallorder” utan var även sur för Andrea Adamo la sig i tävlingen i syfte att ge Hyundai-förarna bästa möjliga förutsättningar. Rätt eller fel kan så klart alltid diskuteras men samtidigt känns det inte som att Ogier som är rätt man att snacka ”sportsmanship”. Hur många gånger har inte han och hans team agerat i gråzonen för det sportsliga? Som fransmännen säger, ”jeter des pierres dans la maison de verre” (man ska inte kasta sten i glashus)…

Om något tidigare tvivlat om vilka som har huvudrollen i guldstriden så är det nu helt klart, Ogier, Tänak och Neuville är namnen. Har en svag känsla av att den som leder efter dammiga Sardinien om två veckor är samma förare som blir världsmästare 2019.

*

TCR Scandinavia på Anderstorp blev lyckat för Brink Motorsport som tog hem flest pallplatser på mossen. I Race 1 vann kvalsnabbaste Robert Dahlgren PWR medan Andreas Ahlberg tog sitt livs första TCR-seger i race nummer två. Noterbart är att Jessica Bäckman inte bara är snabb i Tyskland utan även på hemmaplan. Detta visades med eftertryck då hon slutade trea i andra racet.

Nu leder Robert Dahlgren före Andreas Ahlberg medan ”Brinkarna” Anderas Wernersson och Tobias Brink delar tredje platsen.

*

Ingen hellyckad helg för Memphis Racing på Anderstorp, åtminstone inte för teamchefen själv Jocke ”JJ” Johansson som slutade sist i bägge heaten. Bättre gick det för övriga i Åhus-teamet, Micke Nyman och William Nilsson som tillsammans fick ihop en tredje och två femte platser. Bägge racen vanns av Bryntesson-föraren Emil Persson.  

*

En enda svenskreggad bil fanns på plats i danska Ringe när man i söndags körde ”Motorsportshop  Rallysprint”. Denna kördes av Håkan Oddshammar från Lund med fru Pamela i R5-Fiestans högerstol. I det första av de fyra heaten var man inte riktigt varm i overallerna och fick bara till en andra tid. Tidsskillanden upp till snabbaste Sebastian Aagaard var 0,012 sekunder, inte så mycket alltså. Efter detta var det dock Lundafamiljen som dominerade och var snabbast i resten av heaten. När allt var klart stod man som vinnare, knappt sex sekunder före samme Aagaard som var snabb på morgonen med Renault Clion. Trea kom ny 4WD genom Kenneth Petersen i en Super 2000 Skoda. Fyra slutade svenskbekantingen Simon P. Brøchner i en Opel Kadett, dock halvminuten efter. 

*

I Norge kördes Aurskog-Høland Rally, deltävling fyra i NM. Frank Tore Larsen och Anders Grøndal kämpade om segern hela dagen. Till sist var det Grøndals R5-Fiesta som  använde minst tid. 6.5 sekunder mer behövde Larsen medan trean Kenneth Johnsrød och fyran Bernt Kollevold var längre efter.

*

I dag levererades ett glatt besked från Säffle MC.

— Vi kommer att låta alla som anmält sig i L-E Torph Memorial att starta, säger tävlingsledare Tomas Locken. 

– Vi har strukturerat om, lagt till, plocka bort och trixat för att få detta att funka, och vi tror verkligen på att det ska gå.

Därmed kommer över 200 rallyekipage till Värmland och Svenska Rallycupen på lördag men det bjuds på så mycket mer berättar Locken.

– Vi har youtubers (Gustav och Johanna), Tina Thörner, Rallyradion, Liveband på scenen på stortorget, hoppborg och minielbilar för de minsta, live-sändning av SS9, servering på torge och mycket mera.

I rallyt körs åtta specialsträckor för att sedan avsluta med SS9 inne i Säffle City.

*

South  Swedish Rally och alla inblandade kan verkligen sträcka på sig över vad man åstadkom i helgen. Lite extra råg i ryggen måste det ge att man fick ihop runt 20 bilar mer än vad som anmält sig till nästa stopp för Rally-SM i Nyköping och Gästabudstrofén. Totalt 82 anmälda i SM-klasserna  och tre i ”R1”. Avvaktar med närmare titt på vilka 82 det är som anmält sig till den 14-15 juni.  

*

Missade mycket i helgen och bland annat att nämna hur det gick i ”Sydrallyt” för standardklasserna som gjorde upp på tre sträckor. Allra snabbast här var småländske B-föraren Mattias Erelt/Oscar Almqvist med sin Volvo och detta före etablerade värmländske fortåkaren Patrik Fredriksson med Per Wiksten till höger, även dom i en Volvo. 5,4 efter Erelt slutade SMK Hörbys Henrik och Ida Levin inan det var ett längre hopp till fyran Jacob Johannesson/Anette Persson från Gullabo. Sedan blev det tätt där bara tiondelar skilde till femman från Eslöv Filip Svensson/Per-Ivar Hellberg och sexan Simon och Anton Johansson, Växjö.

Bästa ”GruppE-bil” kördes precis som jag tippade av Kristianstads Jesper Larson med Erika Ledin vid noterna i Toyotan. I Ungdomsrally var Emil Friman/Jörgen Samuelsson från Vetlanda superheta. Vann klassen men slutade även på 14;e plats totalt av de 50 som kom i mål. Imponerande!

*

Vet om att jag ”gnällt” lite över hur mycket jag haft att göra gångna helgen. För att visa på att det inte var helt obefogat publicerar jag både lördagen och måndagens ”Motoruppslag” i Kristianstadsbladet. Men vill även och icke utan stolthet visa hur motorsporten hanteras i Kristianstadsbladet. Tror inte att många andra lokaltidningar i landet prioriterar motor lika mycket som det görs på KB:s sportredaktion eller har jag fel?