Efter dagens shake down slås det fast att årets upplaga av Rally Turkey blir ännu svårare än till exempel fjolårets upplaga. Thierry Neuville som satte bästa tid på shake down menar att ” it´s a lot riskier for the cars”. Sedan får jag inte ihop att arrangören har jobbat mycket med sträckorna sedan i fjol vilket märkligt nog innebär ännu djupare hål och större stenar i spåret än då?

Kanske vore bättre om de gett f-n i att jobba med sträckorna, vad vet jag.  Detta gör att dagens två sträckor blir väldigt avgörande för startordningen lördag och söndag. Dessa körs enligt VM-tabellen med Sebastien Ogier först i spåret. Neuville slår fast att det gäller att vara smart och att allt kommer att handla om att skona både bil och däck, den som lyckas med detta vinner rallyt. Det som gör det extra ”tricky” är att sträckorna är så omväxlande, bra partier byts blixtsnabbt till superdåliga där bland annat regn gjort att stora stenar blottas.

*

Morgonens 4,7 kilometer långa shake down är egentligen inte mycket att orda om. Ingen förutom Gus Greensmith med WRC-Fiestan tog i, vilket för hans del blev parkering djupt nere i en dalgång. Bilen blev dock inte värre skadad än att han kör SS1 i eftermiddag. Näst snabbast efter Neuville var Ott Tänak med Kalle Rovanperä som trea.

Alla i WRC2/3 nöjde sig med en körning och där Eyvind Brynildsen var klart snabbast- Tvåan Bulacia Wilkinson var 1,7 efter medan Pontus Tidemand var ännu mer rädd om sina däck och körde runt fem sekunder långsammare.

Notabelt är att Pontus Toksport-Skoda körs helt utan sponsorloggor vilket borde göra den attraktiv för svenska rallyälskande företag…

*

Med bara 26 startande är troligen eller ganska säkert, Rally Turkey det rally i WRC som har det minsta antalet tävlande. Tidigare var Rally Mexico minst med 40 ekipage men deras rekord slogs med råge av Turkiet. Har väldigt svårt att förstå anledningen till att köra Rally-VM i länder där uppenbart intresset är så här klent. Konstigt när det enligt uppgift ska vara så många andra som är sugna på att komma in i WRC-kalendern. När man dessutom vet att rallyt körs i ett ”oroligt” land och där ”The Turkish Automobile Sports Federation” ständigt dras med dålig ekonomi och det därför i stort sett alltid reses frågetecken före start om det blir rally eller ej. Lägger man så till de urusla sträckorna så är det för mig ganska självklart att deras treårsavtal som upphör efter helgen,  inte förnyas inom överskådlig tid. Dags för årets femte WRC-tips.

WRC.

1. Thierry Neuville Hyundai

2. Elfyn Evans Toyota

3. Sebastien Loeb Hyundai

4. Sebastian Ogier Toyota

5. Ott Tänak Hyundai

Det har rått delade meningar om startordningen så här bara timmarna före första start (16.08 svensk tid) men nu verkar det bli enligt tabelläget i dag och sedan omvänd ordning efter placering lördag och söndag. Har en känsla (tråkigt nog stämmer den sällan) att det är Thierry Neuvilles tur den här helgen och jag håller med Andrea Adamo att han förtjänar både en seger och så småningom en VM-titel. Samma känsla säger mig att Ogier får det tufft där framme och så även Ott Tänak som ändå har ett lite bättre läge ett par bilar bak då seger här är nästan ett måste om inte guldtåget ska gå, det kan lätt bli överladd. Är det någonstans där den taktiken är dömd att misslyckas så är det definitivt i Turkiet. Fem i tipset innebär att jag lämnar Kalle Rovanperä utanför precis som de bägge M-Sport Ford-förarna Esapekka Lappi och Teemu Sunninen. ”Turk-gröna” Rovanperä tror jag får svårt medan jag egentligen skulle vilja trycka in åtminstone fjolårstvåan Lappi, men fem är fem… 

* 

WRC2

1. Pontus Tidemand Skoda

2. Eyvind Brynildsen Skoda

3. Adrien Fourmaux Ford

Inte så kul att tippa WRC2 med bara tre bilar,  blir lite svårt med ”topp-fem”. Här kan allt hända och det känns lite som bingokulor för trion och när hjulet snurrat färdigt får vi se viken kula som trillar ut, men självklart hoppas jag på Pontus.

WRC3.

1.Kajetan Kajetanowicz Skoda

2.Paulo Nobre Skoda

3. Marco B. Wilkinson Citroën

4. Sean Johnston Citroën

5, Avci Yagiz Citroën

I WRC3 är det helt omöjligt att ens försöka sig på att hitta rätt topp-fem. Men eftersom jag alltid gillat ERC-polacken ”Kajto” som var på väg mot en knallig andra plats i Estland men rullade på sista sträckan, unnar jag honom verkligen en seger. För övrigt gäller samma bingokulor som i WRC2.

*

Vet inte om Sebastien Loeb lät munnen glappa lite för mycket när han blev intervjuad av finska rallit.fi eller om han helt enkelt bara gissade när han sa, att Craig Breen kör Hyundais tredje bil i Ypres? Han är även fåordig om vad som händer för egen del 2021 men utesluter inte ny start i Dakar-rallyt och där ett alternativ lär vara Toyota. Till detta kopplas då hans namn ihop med Tommi Mäkinen och kanske kan då Dakar kombineras med någon WRC-start med en Yaris. Klart är dock att 46-åringen inte är intresserad av mer än enstaka starter, om ens någon…

*

När detta skrivs är det full fart på ”reken” inför SM-finalen ”Rally Bilmetro” och där det rapporteras om ”väldigt snabba sträckor”. Som vanligt är det publikfritt och därför är det lugnt på serviceområdet där GN Motorsports Fiestor och Victor Hansens Team Nybe-Peugeot vilar sig form inför morgondagens hetsjakt över fyra sträckor.

* 

Årets största svenska inslag i en dansk tävling blir det på söndag när det är dags för Yokohama Mesterskapet Øst i för oss skåningar närbelägna ”Avedøre”. Precis efter brofästet körs den populära tävlingen som nästa sista deltävling, sist är ASK/Hedeland i Roskilde den 18 oktober. Detta innan gemensamma finalen med ”Vest” i Vejen den 7 november. Totalt elva svenska bilar eller till och med tolv anmälda  om man räknar in Arlövsboende dansken Erik Christensen med sin VOC-240. Att Rolf Grybb är anmäld är ingen större överraskning efter sitt hittills så framgångsrika år med idel segrar  i DS3 R5:an. Än har inte Håkan Oddshammar lyckats vinna men kanske är det dags på söndag, kör som vanligt R5-Fiesta.  

Andra tunga namn med 2WD-bilar är BMW-åkarna Mats Lundahl,  Bjarne Rutgersson och Skawomir Bronk. Andreas Lundahl sticker ut lite med att köra Volvo 240. Mot dessa sätts framhjulsarmadan med Joacim Kristiansson, Mats Andersson, Ebbe Nilsson, Anders Palmquist för att inte tala om Simon Andersson som var nära att köra skiten ur pappa Mats med hans Opel Adam R2 i Minnesbergsprinten. Är det kanske dags för generationsskifte hos familjen Andersson från Eslöv? De allra tyngsta danskarna är dock inte på plats utan till hemmafavorit utnämner jag Michael Ted McBride med sin numera ovanliga Peugeot 208 T16. Faktiskt enda R5:an med danska regskyltar…

*

I helgen är det ny omgång för bröderna Jimmy och Joel Eriksson från Tomelilla och så även för Henric Skoog i tyska ADAC GT Masters på Hockenheim. Joel Eriksson och paren Adrian Read har, liksom övriga BMW-ekipage, haft en resultatmässigt tung inledning på säsongen.
– Vi vet att vi inte är där vi vill vara med och nu vill vi se ett steg i rätt riktning och gärna vara med och utmana om poäng, förklarar Joel.

– I så fall har vi gjort det bra!

Bättre har det gått för Jimmy med Daniel Keilwiz i sin Mercedes AMG GT3 men ändå är han inte nöjd.

– Vi har haft lite problem under inledningen men vi har en del nyheter inför den här helgen bland annat på ingenjörssidan något jag hoppas ska ge resultat ute på banan!

Än tyngre för Henric Skoog som har en lägre målsättning.

– Vårt mål den här helgen är att ta våra första poäng vilket absolut inte är ett enkelt mål, men det måste vara ambitionen, förklarar Skoog.

– Jag vet att teamet jobbat hårt, hur långt det räcker får vi se, men vi kommer att ge precis allt!

*

I helgen blir det också mycket på Porsche på Anderstorp Raceway där Porsche Carrera Cup Scandinavia kör tre deltävlingar. I halvtid av cupen toppar Lucas Sundahl före Pontus Fredricsson med Robin Hansson som trea. Noterbart är att Carl Philip Bernadotte ligger åtta av de 13 poängplockarna men är även tvåa i ”Masters Cup” efter Magnus Öhman. 

*

Eftersom det inte blir någon Motorbloggen i morgon lördag på grund av tajt jobbschema så avslutar jag med lite bonusmaterial. Fick nöjet att på Kristianstadsbladets kultursidor skriva om Kiraföralgets  speciellt för alla skånska motornostalgiker utmärkta bok ”På väg”. Här följer en något nerkortad version av min text. ”Resan längs landsvägen” har nått sitt slut. Vägen har varit kantad av ruiner och rester vilande mot en kuliss av grönskande fält och byar. Den gamla landsvägen är definitivt en tidsresa värd att följa. En dag eller två. Ett Skåne ur ett annat perspektiv.” Så avslutar ”nostalgikern” och författaren Niklas Ingmarsson sin bok ”På väg” med underrubriken, ”Motorhistoriska spår i Skåne” och jag betygsätter boken direkt med som det hette på min tid, ”stort A”. Sällan har jag känt mig så upprymd inför en bok som jag gjorde när jag fick ”På väg” i min hand. Äntligen en författare som fattat grejen och beslutat sig för att skildra det som för mig var en stor del av 50-talets barndom. Så skönt att slippa hippa lådcykelresor mellan skånska getostmejerier, surdegsbagerier och beska gårdsbryggerier som icke-skåningar verkar tro är det som präglat vår del av världen. Helt fel det finns en riktigare/viktigare bild av vårt landskap än detta och då menar jag nerlagda bilverkstäder och bensinstationer som är en stor del av ett tråkigt nog av de flesta, bortglömt kulturarv.

Författaren har gjort 24 stopp på tidsresan som alla skildras i både text och finstämda bilder, både från idag och när saker och ting begav sig. Hos ”oss” är det speciellt ”Motellet i Linderöd” som fångade mig och då till stor del därför att jag ifrån denna ”modernitet” har egna minnen från storhetstiden i slutet av 50-talet. Som liten påg åkte jag ofta med far i vår Volvo Pickup när han skulle leverera ”glasade fönster” till traktens byggmästare. När det skulle köras ut färdiga fönster och det passade med tiden, då blev det ofta stopp på ”motellet” för middag eller fika.

När jag då ser bilden i boken från matsalen förflyttades jag direkt sextio år tillbaka. Minns såväl ”jukeboxen”, flipperspelet som det rutiga golvet och kan än idag känna smaken av både sockerdricka och kanelsnäcka. Redan i början av 1930 byggde svensk-amerikanen Otto Moreau en kaffebar intill dåvarande Riksväg 4 men inte förrän lantbrukaren Nils Persson från Ylleröd köpte byggnaderna drygt 20 år senare började det hända saker i form av tillbyggnad av både bilverkstad och en nybyggd del med rum för uthyrning till trötta bilister. Samtidigt fick motellet det utseende som jag minns, klart USA-inspirerat med den stora Caltex-skylten nästan svävande  tätt intill riksvägen. Anläggningen blev ett lyft för orten och då inte minst för alla ”långtradare” som här hade gott om plats att svänga runt med sina blågula ”ASG Volvo Titan” eller vad man nu körde. 

Motellet bytte ägare åtskilliga gånger allt medan glansen flagnade och utan någon som  helst respekt blev plötsligt landmärket i motellet både pizzeria, kinakrog, loppis och även skoaffär. En entusiast gjorde ett försök att få fart på verksamheten, men så drogs E22 utanför byn och numera är det mer Törnrosa över motellet än ”the American dream”…

När discovågen drog in över Sverige i slutet av 60-talet så var där säkerligen ingen som kunde tänka sig att Knislinge skulle bli en udda puzzelbit bland alla blinkande lampor, spegelkulor i taket och discjockeys som spelade de senaste hitsen. Men så blev det och när belgiska bensinbolaget FINA beslöt sig för att hårdsatsa på Sverige skulle fälttåget starta i just Knislinge och anledning till detta är än i dag oklart. FINA:s etablering skulle ske med helt nytt tänk och då kombinera bensinstation med verkstad, diskotek, modebutik, minigolf och som pricken över i en swimmingpool. 1970 stod ”FINA Sväng-in” klart. Bensinmacken var toppmodern men ändå var det discot som gav anläggningen dess uppmärksamhet och som där står i boken, ”syndigt rödmålad interiör och guldglittrande scen gav lokalen en exklusiv karaktär”.

Det syndiga förstärktes av från England speciellt influgen  ”psykedelisk belysning”, något som starkt ifrågasattes av myndigheterna då det blinkande ljuset enligt dessa, kunde locka ungdomarna till att köpa fler drinkar. Trots att discoeran vid Riksväg 19 bara varade tre år hann även jag med att besöka ”Sväng in”. Något speciellt minne har jag inte från detta, kanske var det alla blinkande lampor med åtföljande drinkinköp som grumlat minnet. 

Idag är poolen övertäckt, mini-golfbanan uppgrävd, FINA är bortglömt och nu är det Preem som huserar under skärmtaket. Men tar du dig  in i den gamla resaturangdelen lär fortfarande spår synas från tiden när ”discon kom till byn” för femtio år sedan. 

Andra läsvärda stopp är legenden bland Opel-försäljare, ”Bilfirma N H Nilsson” i Hammenhög men även nedslagen i Örtofta, Billinge, Anklam, Löberöd och Lunnarp lockar fram egna minnesbilder eftersom detta är ställen där jag själv stannat till.  ”På väg” kommer numera alltid finnas lättillgänglig när längtan till en bättre tid blir alltför stor…

*
Trevlig helg!

*

Motorbloggen får sin information via officiella pressreleaser, sociala medier och läsarkontakt. Även från avsändare med av dom godkända kanaler på Twitter/Facebook. Varje läsare får själv avgöra om källorna kan anses tillförlitliga. Till Motorbloggen avsänt material betraktas som OK att publicera utan restriktioner såvida inget annat anges. Mail till Motorbloggen skickas på: tommy.svensson@kristianstadsbladet.se