Fem team i WRC 2019 (?), Skoda ändrar planer, SSRC-final, racing uppsop, avslutat Audi-projekt och elbilar i STCC…
Märks på många sätt att det närmar sig höst och säsongavslutningar på många rally och racingserier. Samtidigt börjar det även röra sig på vad som ska hända 2019. Tidigt ute är WRC som har sedvanlig premiär i Rally Monte Carlo sista helgen i januari. Är inte helt säker men tror att senast som monegaskerna inte stod för VM-premiären var 2007 då den sedvanliga gruppbilden togs i Karlstad framför museet. En sak är jag säker på och det är det är enda gången som jag själv haft möjlighet att ta ”The WRC-line up” som altid sker i samband med första tävlingen.
I går släpptes Rallyguiden för Monte och ungefär kalkerpapper mot årets upplaga. Däremot skriver Automobile Club de Monaco lite kryptiskt något som kan tolkas som att ytterligare ett team ska vara på väg in i WRC. Inga andra detaljer, däremot spekuleras det nu ganska vilt om vilken ny spelare som skulle kunna dyka upp. Många menar att det skulle kunna vara Volkswagen med nya R5-Polon. Trots att man varit tydlig med att man inte ska blanda sig i mästerskapet utan låta privatteam sköta VW:s tävlande där, kanske det ändå inte blir så. I synnerhet som det även ryktas att Skoda skulle vilja göra comeback i huvudklassen. Enligt säkra källor pågår någon form av utveckling av en WRC-Fabia i Tjeckien, men hur seriöst är svårt att sia om. Men om Skoda tar steget upp till WRC skulle det kunna vara möjligt med VW i WRC2. Med detta upplägg skulle man då inte konkurrera inom koncernen. Att dessutom Petter Solberg plockas in som premiärförare i Polon skulle kunna vara en försmak på full WRC2-säsong 2019. Att han då Pontus Tidemand vore tänkbar som teamkompis verkar inte heller speciellt långsökt…
*
Ännu mer rykten och då handlar det om Ole Christian Veibys plötsliga övergång från Skoda Motorsport till franska PH Sport och Citroën. Oavsett vad man tycker så känns ett byte från bästa R5-bilen, Skoda till hitintills mest strulande Citroên som ett nerköp. Alltså inget som man gör frivilligt utan istället är det nog påtvingat. Skoda-basen Michal Hrabánek förklarade också att man planerar förändring i strategin för sitt engagemang inom motorsporten (skulle kunna mena WRC…). Men varför det är Veiby som lämnar framgår inte. Helt tyst om Tidemand, Kopecky, Rovanperä och Nordgren som precis som Veiby alla kört för Skoda Motorsport under året. Än märkligare är är det att Even Management och Ole Christians pappa Erik Veiby länge haft ett väldigt tätt samarbete mellan sig och Skoda. Ändå är det Ole Christian som lämnar. Blir spännande att en dag få en förklaring till dom här turerna. Rykten som spär på att tjeckerna eventuellt planerar en framtid i WRC, fast då får jag inte ihop mina tankar om Tidemand till WRC2 med Polon…
*
Franska Autohebdo skriver idag ” Ogier chez Citroën” och enligt artikeln är detta långtifrån ”ingen rök utan eld”. Sebastien lär nämligen ha testat C3 WRC redan på hemlig ort i södra Frankrike…
*
Med knappt två veckors framförhållning kom så inbjudan till ”SSRC-Finalen” den 6 oktober i regi av Eslövs MK. Två sträckor som körs två gånger bjuds det på och den sammanlagda längden på dessa är 21 kilometer. Start och mål är på klassiska danspalatset Granbacken utanför Löberöd där även kvällens fest och prisutdelning sker. Redan idag är där 30 anmälda varav 25 kvalificerat sig hit via SSRC-tabellen.
*
Ska försöka summera racinghelgen i all korthet. Börjar med Swedish GT-finalen på Mantorp. Här blev det Janne Brunstedt som tog hand om titeln i GTA, detta före Johan Carlström och Daniel Roos. I GTB var det Otto Gullberg och Axel Mörner i topp med prins Carl Philip Bernadotte som tvåa. Kristianstads Lotus-förare Daniel Palma slutade tolva.
*
I Formula Nordic blev det Kristianstads Simon Ohlin som fick avsluta debutsäsongen med seger.
– Skitkul, det har fungerat bra hela året, menade Simon.
Andra platsen i serien innebar även J-SM-guld till den f.d karting-föraren. De två andra i serien med bakgrund på Åsum Ring, Sebastian Persson och Alfred Nilsson i Ward West Coast Junior Team slutade fyra och femma. I Carerra Cup Scandinavia var det Lukas Sundahl som tog hand om segern.
*
Det blev silver för Åhusbaserade Memphis Racings Alexander Graff i V8 Thunder Cars eftersom Emil Persson, Brynteson Motorsport redan säkrat guldet före finalen på Mantorp.
*
Sebastien Ogier upptäckte snabbt att köra WRC-Fiesta är stor skillnad mot att ratta runt en DTM-Mercedes på Red Bull Ring utanför Spielberg. Höll sig i sista delen av resultatlistorna under såväl träning, kval och så även i race 1. Här slutade han 12:a. Än sämre gick det för Joel Eriksson som i sin BMW bara nådde placering 16. I Race två gick det dock bättre för Joel som slutade sexa och blev bästa BMW. Ännu sämre för Ogier däremot som slutade sist. Med tv race kvar leder Paul Di Resta före Gary Paffet och René Rast. Joel Eriksson håller en 13:e placering.
*
Riktigt illa gick det för Henric Skoog när han körde finalen för Porsche Carerra Cup Deutschland på Hockenheim. På det sjätte varvet krokade han ihop med amerikanen Jake Edison vilket slutade i muren, på båda sidor av banan dessutom. En våldsam krasch och det blev röd flagg direkt och Skoog fördes från olycksplatsen till Hockenheims medicinska center, innan transport vidare till sjukhus i närbelägna Ludwigshafen. Här röntgades han och då kunde man konstatera att Henric klarar sig undan allvarligare skador.
– Jag mår bra, har lite ont i huvudet men det är allt, kommenterar han omskakad.
– Det var en rejäl smäll där jag var på utsidan om Eidson ut ur första sväng och vi krokade ihop på ett väldigt olyckligt sätt. Det vände runt direkt och i det läget fanns det inget någon av oss kunde göra..
Med kraschen slutade svensken tia i mästerskapet. Bättre gick det för Gustav Malja som slutade trea i Race ett och tia i Race två vilket gav en 12:e plats i cupen.
*
Jimmy Eriksson, storebror till Joel körde också på Hockenheim i helgen med ADAC GT-Masters. I par med Jonathan Judek i en Lamborghini Hurracan blev det en 16:e palts i första racet för att sedan bryta i det andra.
*
Inte heller Linus Lundqvist hade någon bra helg i hans fall på Donnington Park och Formula 3-mästerskapet i UK. Tekniska problem gjorde att försprånget i tabellen krympte från 111 till 50 poäng. Bättre gick det för dansken Nicolai Kjaergaard som vann bägge racen. Trots motgången så kan Lundqvist bli sämst tvåa och enda hotet är just helgens vinnande dansk. En tävling återstår den 12-14 oktober på Silverstone.
*
För sex år sedan började tysken Florian Rotter sitt ambitiösa projekt att bygga en replika på en Audi S1 Sportquattro och förra helgen kan man lugnt konstatera att projektet avslutades. Med kartläsaren Sonja Uhrebein körde paret som tävlar under teamnamnet ”Slowly Sideways” i österrikiska ”Austria Rallye Legends”. Av Audi-resterna att döma så gick det allt annat än” sakta sidledes” för paret utan det slutade med en våldsam avåkning. Av allt att döma klarade sig besättningen utan svårare skador. Om Audin kan man inte säga samma sak…
*
I år gjorde dansken Ulrik Linneman debut i Euro RX Supercars-klass efter några säsongen i Super 1600-klassen. I en ex. Marklund Polo slutade han på en fullt godkänd sjätte plats i EM-tabellen. Men Ulrik vill högre och har nu chans att få köra en Supercar i ett av VM-teamen och tävlingen är troligen näst sista på Estering i Tyskland. Men för att detta ska fixas måste där till pengar och därför har det startats en insamling åt Ulrik där målet (tycker faktiskt det är väldigt lågt ställt med tanke vad det brukar kosta i rallycross) är att få ihop 20 000 danska kronor. Just nu är man uppe i styvt trettontusen så målet verkar inte helt omöjligt att uppnå.
*
I samband med STCC-finalen visade PWR Racing upp världens första elektriska STCC-bil, PWR001.
– Just nu pågår den största revolutionen inom bilindustrin sedan förbränningsmotorn och det löpande bandet och nu lanserar vi vår del i detta, säger Hans Bååth, projektledare för PWR 001 tillika styrelseordförande i STCC AB.
Mikaela Åhlin Kottulinsky, som tävlar för PWR Racing – SEAT Dealer Team i STCC, har varit med i utvecklingen av el-tävlingsbilen.
– Den här bilen är revolutionerande att köra. Prestandan är vansinnig och dessutom låter den helt underbart, inte alls som man förväntar sig att en elbil ska låta, menar Mikaela.
– Medan vi självklart är i den absoluta lindan av utvecklingen så är potentialen enorm, det här är definitivt helrätt väg för framtidens racing.
Bilen har tre elmotorer som driver på bakhjulen med strax över 600 hästkrafter eller 450 kilowatt och över 1000 Nm i vridmoment som ger prestanda med 0-100 km/h på under tre sekunder och en topphastighet nära 300 km/h.
Suck…