Att österrikaren Raimund Baumschlager skulle få de tre första VW Polo GTI R5 har varit känt ett tag och likaså att ytterligare tre skulle hamna i Belgien. Idag avslöjar också VW att två bilar kommer att köras i finska Printsport Racings regi. Vem som blir slutanvändare avslöjas dock inte (redan nu kör Lars Stugemo med Skoda från Printsport så vem vet…). I pressreleasen nämn dock bara Lukasz Pieniazek från Polen och Sebastian Lindholms son Emil Lindholm, men utan att precisera dom som kommande Polo-förare. Till Italien går också två bilar till HK Racing Team medan en transporteras till Portugal och en till Paraguay.
Längst ner kommer så det som ger lite hopp, en Polo är såld till Kristoffersson Motorsport. Då börjar man onekligen spekulera i vem Tommy tänker sätta i Polon, blir det rentav Johan som ska pressa in lite rally mellan World RX och STCC?
Ännu är inte bilen FIA-homologerad så de väntande kunderna får ge sig till tåls till andra halvan av året. Med detta blir Volkswagen den sjätte tillverkaren av R5-bilar vid sidan av Skoda, Ford, Hyundai, Citroën och Peugeot. Tillsammans har de fem tidigare R5-märkena tillverkat över 400 bilar.
– Vi bygger alla bilar för hand i vår ”workshop” i Hannover, berättar försäljningschefen Juliane Gründl och lägger till.
– Tidsschemat håller även om vi fortfarande är i en process med strukturen på produktionen.

*
2017 skulle bli Andreas Bakkeruds år i World RX hårt uppbackad av Ken Block och Hoonigan Racing som han var. Nu blev det inte så och Ford Focus-föraren slutade på en sjätte plats, 122 poäng bakom vinnande Johan Kristoffersson. När så Block & Co tog beslut att lämna VM-serien stod plötsligt Andreas utan bil till 2018.
Nu jobbar Bakkerud för fullt för att få ihop en styrning och till Parc Ferme förklaras att han i stort sett talat med alla tänkbara team för att hitta någon öppning. Men inte riktigt alla har fått förfrågan berättar han.
– PSRX, har jag inte snackat med sedan Hell i fjol…
Han erkänner också att det inte finns något konkret alls inför säsongen som startar om 80 dagar i Barcelona men är samtidigt inte speciellt orolig. Än så länge är det bara Peugeot med Loeb och Petter Solberg plus Johan Kristoffersson som är klara. Med detta menar Bakkerud att där fortfarande finns platser kvar både hos Peugeot och EKS/AUDI.

*
Inte så mycket verkar hellre klart i EuroRX men med tanke på att Marklund Motorsport i dagarna beställt en fjärde ”Race Trailer” verkar det onekligen som att man tänker försvara Antons EM-guld…

*
I fjol (bäst att skriva så här så att folk norr om Osby förstår…) tillhörde finnen Jari Ketomaa toppen i Asia Pacific Championship precis bakom Guarav Gill och Ole Christian Veiby. I år behöver 38-åringen dock inget klippkort på flyget till Asien utan ska istället fokusera på det växande Finska Mästerskapet ”SM”. Då var det med Weng/Mparts R5 Mitsubishi som Jari använde medan det på hemmaplan blir SM-comeback med Hyundai i20 R5. Premiären blir samma helg som Rally Sweden i deltävling två, Vaakuna Ralli. Här kör även teamet Rallybaronens andre förare Jesse Turunen. Enligt uppgift lär det bli med DMACK-däck som teamet tar sig an mästerskapet.

*
Därför blir det klockrent att gå över till att DMACK går in som ”Official Tyre Partner” i Tour European Rally (TER). Efter att man trappat ner sitt engagemang i WRC där Elfyn Evans körde deras Fiesta är man nu sugen på att prova andra kanaler. Som en sådan upplever man TER med sina sex deltävlingar runt om i Europa. Förutom specialpris till deltagarna kommer man även att lansera DMACK TER2 Cup riktat mot unga rallyförare.
– Strategin för i år är att fokusera på vår ”customer base” (i klartext att sälja däck till privat team/förare) och skapa kontakt med framgångsrika förare, berättar ägaren Dick Cormack.
Luca Grilli som arrangerar Tour European Rally konstaterar belåtet att DMACKs intåg inte gäller enbart 2018 utan är mer långsiktigt.
– Tillsammans kommer vi att uppnå ännu högre mål, menar Grilli
I nästa vecka kommer 2018-års TER-kalender att presenteras.

*
I år stod slaget i ADAC Opel Rallye Cup mellan Tom Kristensson och dansken Jacob  Madsen där till slut SMK Hörby-föraren gick segrande ur striden. Nu kan historien upprepas men med Elias Lundberg, Sala och 20-årige danske talangen Sebastian Magnusen i huvudrollerna som gjort klart för ”Adam-Cup 2018”. Vid sidan av rally spelar dansken även badminton på tävlignsnivå och efter två säsonger på hemmaplan med Micro Rally Cup och Klass 1 (minsta klassen) i Danska Mästerskapet är han nu beredd att spänna bågen högre. Ambitionen är där inget fel på och Sebastian har tagit ett sabbatsår från handelsstudierna för att köra rally på heltid. Redan första året utsågs Sebastian till ”Årets Rallytalent” och vann Micro-cup med en Renault Twingo.
När Sebastian tar nästa steg i karriären gör han det med rutinerade co-drivern Karsten Isaksen vid sin sida.

*
I dag för 29 år sedan omkom en av Sveriges bästa och mest talangfulla rallyförare genom tiderna, Lars-Erik Thorp i en tragisk olycka i Rally Monte Carlo. Som bekant inte som tävlande utan som åskådare när han träffades av italienaren Alessandro Fioris Lancia. En som har starka minne av detta är Göran Björklund och han minns så här.
”Skriver ett långt och personligt inlägg: Idag tänder vi ett ljus för att minnas Lars-Erik Torph. Den 23 januari 1989 förolyckades Lars-Erik och Bertil ”Berra” Rehnfeldt vid en smått osannolik olycka under Monte-Carlo-rallyt. Jag har ett starkt personligt förhållande till denna händelse, eftersom jag kunde ha stått där tillsammans med Lars-Erik om jag svarat ”ja” på hans förfrågan under Svenska Rallyt två veckor innan. 
Låt oss därför gå tillbaka till 1986, när Lars-Erik tävlade för Toyota Team Europe. Jag hjälpte då svenska Toyota med pressreleaser kring deras tävlande med bl a Lars-Erik och Björn Waldegård som förare. F ö fick jag förmånen, att utom tävlan, åka med Lars-Erik i hans tränings-Toyota (Celica TwinCam Group B – ett bakhjulsdrivet monster) i en lokal tävling – förmodligen var det sista gången som grupp B-bil ”var med” i en svensk rallytävling.
När sedan grupp B avvecklades hamnade Lars-Erik lite på ”mellis”, utan direkt fasta styrningar i märkes-VM. Det var många förare som konkurrerade om allt färre fabriksstyrningar.
Under 1988 blev jag engagerad – som avancerad bisyssla till mitt ordinarie jobb på den stora reklambyrån – av tobaksbolaget RJ Reynolds (de gillade det som jag gjort åt Martini Racing under 1988) som klivit in i Formel 1 och skulle kanalisera detta motorsportengagemang ut på de olika marknaderna, däribland Skandinavien och dåvarande Östeuropa. 
Terrängen sonderades och många intresserade dök upp inom rallysporten. I slutet av december skulle satsningen presenteras – när pressinbjudan gick ut saknades märke på två svenska förare i Svenska Rallyts startlista – det stod TBA på Per Eklund och Lars-Erik Torph. I pressen spekulerades om det var ”Torpen” som var föraren i denna storsatsning med tobakspengar.
Dock var det Per ”Pekka” Eklund.
För Lars-Erik blev det en privat start i en Audi Quattro grupp A som VAG: informationschef, Sigward Andersson, vaskat fram någonstans nere i dåvarande Västtyskland. Servicen sköttes av ett gäng ”bonnpojkar” som hade reservdelar, däck och verktyg i en hyrd skåpvagn efter en ”dieselmersa”. Det gick sisådär för Lars-Erik i rallyt.
Men åter till inledningen. Vid matuppehållet – Stjerneskolans matsal i Torsby – ägnade jag min tid åt att skriva pressmeddelanden om våra båda Camel-team i rallyt – Eklunds Clarion/Camel och Mikael Sundströms Mazda/Camel. 
Jag satt tillsammans med Clarions Ralph Grill och Per Eklunds sambo, Kerstin, medan Pekka, höll hov, på lagom distans.
Då kommer Lars-Erik och börjar småprata med oss. Han frågar mig om jag ska ner på ”Monte”, men ”nej” svarar jag eftersom Pekka skulle köra för Nissan, f ö en Nissan Micra Turbo med en 1,1-liters motor med turbo, utan direkt inblandning från Camel. ”Faan, men du kan väl åka med ner. Jag ska köra isnoter åt Fredrik (Skoghag) och det kan ju du vara med på. Vi hinner även med att titta på rallyt”, säger han ungefär till mig. Men jag tackar nej då jobbet på den stora reklambyrån krävde sitt av mig.
23 januari på eftermiddagen ringer min fru till mig på jobbet. Hon säger att det är flera personer som ringt hem och undrat var jag var samt att hon blivit införstådd med att något hänt i ”Monte” och med någon svensk, men hon visst inte riktigt vad. Detta var före GSM-mobiler, alltså på NMT-tiden med begränsade möjligheter utomlands. 
Jag ringer ner till presscentret för att ta reda på vad som hänt samtidigt som en Expressen-journalist ringer till mig på mobilen och undrar var Eklund är. På presscentret låter man på knagglig engelska meddela att Lars-Erik Torph kört ihjäl sig på en specialsträcka. Jag får mental kortslutning, det kunde ju inte vara möjligt eftersom han inte deltog i rallyt. Så var det dock. 
Senare på kvällen ser jag TV-bilderna med Fiorios skenande Lancia och hur Lars-Erik i sin röda dunjacka från Toyota/Marlboro-tiden och ”Berra” invid träffas av ekipaget och delar från det. 
Hela kvällen ägnades åt att hantera svensk press som vill intervjua Per. När jag pratade med Per påtalade han just Lars-Eriks fråga i Torsby ”Jag kommer ihåg vad han sa och vad du svarade …”
Personligen är jag övertygad om att Lars-Erik Torph var ett världsmästarämne – speciellt duktig i mörker, regn och dis. Jag hade sett honom från början av 80-talet när han körde Volvo, senare Opel och VW, och hur kan skilde sig från många andra av dåtiden unga svenska förare. Idag minns vi honom.
Nu har 29 år gått, minnesbilderna finns kvar.”.
Själv har allra starkast minne från Svenska Rallyt året före olyckan, alltså 1988. Även då körde Thorp med en Audi Coupé quattro och vid sin sida hade han dåvarande flickvännen Tina Thörner. Redan från början drog Thorp upp vinnartempo men när så stackars Tina räknade fel på en transportsträcka blev det ras i resultatlistan.
Detta taggade dock Thorp ännu mer och han satte upp ett vansinnigt tempo i sin Audi, effektmässigt handikappad mot slutlige segraren Markku Aléns Lancia eller tvåan Stig Blomquists V6-försedda Ford Sierra. Efter hetsjakten genom Värmlandsskogarna stod ändå Lars-Erik och Tina på pallen som treor. Efter sig hade man i tur och ordning Erik ”Eken” Johansson, Audi, Håkan Eriksson, Opel,Björn ”Nalle” Johansson, Opel, Bror Danielsson, Audi (bilden) och som åtta nuvarande M-Sport-basen Malcolm Wilson i en Opel Kadett GSi ( som vanligt har nästan alla toppförare någon gång kört Opel..).Dock sviker minnet mig varför sjuan Bror Danielsson var så jublande glad när han kramade Thorp på målrampen? Har för mig att där finns en story som jag inte längre minns. Kanske någon annan har bättre minne…