Att rally är en rykteskarusell och i synnerhet WRC är ingen nyhet. Senast i raden är att italienska ”WRCtvitaly” går ut med att Oliver Solberg är klar för att köra Toyota Yaris GR Rally1 i Finland. I och för sig inte helt omöjligt, men samtidigt vore detta ett högriskprojekt.

Tänker på att seger i WRC2 är huvudfokus för Oliver och att då bjuda konkurrenterna på en straffspark, genom att välja bort en tävling där hans segerchans är större än i många andra rallyn. Inte heller konstigt att varken Toyota eller Oliver kommenterar och än mindre bekräftar det italienska ryktet.

*      

Nu har Tom Kristensson och Andreas Johansson  både genomfört test och rek med notskrivning inför helgens ”Forest Rally”. Mycket sklijer från vägarna kring Hörby där Tom i skydd av mörker inledde sin karriär för 15 år sedan innan debuten i ”Anderslövsrallyt”. Tom är dock inte förvånad över sträckorna, då han studerat in-car filmer från rallyt.

– Vägarna är ungefär som förväntat, dock sjukt många kängurus vid sidorna. I övrigt är det mycket intryck från naturen och det sticker ut grenar, stenar och så är där stora hål överallt. Både på och vid sidan om vägen, berättar Tom.

På shake down som följdes av ett i förhållande till Rally SM stort mediauppbåd, konstaterades också också att det var lite svårt att få in rätt känsla i början, bland annat var de nya MRF-däcken inte riktigt vad Tom förväntade sig..

– Efter diverse justeringar och ”trix” satt det ändå fint och vi var nöjda. Man behöver hitta balansen mellan låg och mjuk bil så att den inte ska slå igenom när det är lite ojämnheter. En riktigt bra dag och vi gjorde nog det bästa vi kunde utifrån förutsättningarna.

Reken har också gått efter plan berättar Tom.

–Vi har gjort fyra sträckor idag och så gör vi två imorgon.  Inget konstigt att göra det med en högerstyrd bil, men det tar ändå lite fokus att tänka på att väja till vänster om man får möte och inte höger som man är van vid… 

#5 avslutar.

– Helt galet häftig upplevelse och vi ska som vanligt göra det bästa vi kan!

Storfavoriten Hayden Paddon med Hyundai som har mer erfarenhet av den här typen av sträckor, var även han nöjd. 

– Sträckorna är fanatiska, faktiskt några av de bästa jag sett i Australien så här långt. Kan knappt bärga mig tills vi får sätta oss i bilen.

Medan Tom och Andreas jobbade i Skodan tog ”The fan crew” Mats och Frida Andersson det lugnare, bland annat med ett besök på en vingård (någon som blir förvånad) där det även varnades för livsfarliga ormar. Men inget som skärrade familjen Andersson, normalt med boende i Eslöv…

*

I går gjorde jag något som kunde ses som en oförlåtlig miss när jag räknade upp de svenska deltagarna i finska ”SM Red Devil Länsirannikon Ralli” och ”missade” min egen klubbkamrat Julia Thulin. Till mitt försvar så kom Julia så sent in i matchen, att min huvudsakliga källa för internationell information Ewrc ännu inte hunnit ändra i ”Entry list”.

I helgen sitter Julia i 18-årige estländaren Esmar-Arnold Unts Ford Fiesta Rally3 och ersätter rumänskan Denisa-Alexia Parteni. Orsaken till bytet är okänt då Parteni har åkt i Unts bil hela året och nu senast i ”ERC Rally Hungary” där paret slutade sjua i klassen ERC3.  

*

Nästan som att FIA och ansvariga för World/Euro RX läste Motorbloggen igår där jag påtalade att det var hög tid att släppa anmälningar till premiären i Portugal på Lousada-banan. Bara någon timma senare kom listan för Rallycross-VM innehållande nio namn, varav fyra med svensk flagga framför. Klara Andersson var sedan tidigare presenterad  så även bröderna Timmy och Kevin Hansen. Den fjärde är Johan Kristoffersson som kör VW Polo i hop med Ole Christian Veiby i KMS. Klara hör hemma hos CE Dealer Team där även Niclas Grönholm har sin fasta punkt som en av bara tre icke skandinaver. De övriga är Anthony Pelfréne, Frankrike och irländaren Patrick O´Donovan. 

I Euro RX är det tvärtom och där Martin Enlund är ensam svensk och Mikka Limatainen lika ensam från Finland.

*

Idag säger Motorbloggen stort grattis till Roland Brorsson på sin XX-födelsedag. Precis som med damer i viss ålder, undanhåller man även ålder på co-drivers.

En ledtråd, Roland är 15 år äldre än när Stålfarfar gjorde cykelsuccé i Sverigeloppet 1951. En annan ledtråd, när vi båda poserar i en Alligatorpark i Florida, hade han precis fyllt 33 år även om han just här ser äldre ut.

I det här sammanhanget så passar denna text som jag klippt från Facebbok väldigt bra. I de här tankarna borde även funnits några rader om när ”gubbarna” försvinner som funktionärer i rally…

”När Gubbarna försvinner – kommer Sverige att gunga

Alla har vi ett förhållande till dem. Gubbarna. De som dyker upp när ingen annan vet vad som är fel. De som rycker på axlarna åt problem som andra kallar omöjliga. De som inte googlar – de bara vet. Det är inte 40-talisterna jag pratar om. Det är 50- och 60-talsgubbarna. De som byggde, fixade, drog kabel, bytte packning, kalibrerade ventilskåp och ställde in hela system med känsla i fingertopparna. De som lärde sig Excel när de var 55, och som idag vet vad Plejd är, använder smarta klockor och kan koppla upp värmesystemet mot mobilen och till och med tända lampor med den. De är moderna gubbar. Och de håller på att försvinna. Snart sitter de där med kaffekoppen i trädgården, barnbarnen springer omkring, och vi andra – vi står där mitt i ett strömavbrott, framför en panel vi inte förstår, med ett felmeddelande som inte finns på Google. Och vad gör vi då? Vi ringer Sune. Sune 70.

”Sätt en skruvmejsel i hålet till vänster. Vänta en minut. Vrid sen om.” Och allt fungerar igen.

Det är så det ser ut. Bakom Sveriges mest avancerade infrastruktur – där står det fortfarande en gubbe. En som kan. En som minns. En som har hållit ihop saker med silvertejp, men också med hjärta och erfarenhet. När de försvinner kommer inte bara kunskap att gå förlorad – utan trygghet, logik, och lösningsförmåga. Vi kommer att sakna deras ”det löser vi”-inställning mer än vi anar. Så låt oss hylla våra gubbar. Lyssna på dem. Dokumentera det de vet. Och framför allt: visa dem den respekt de förtjänar. För när de försvinner – då uppstår kaos. Och vi kommer att stå där – med våra appar och manualer – och undra hur fan man får igång det där gamla systemet igen.”

Arne Landgren”.