SMK Hörbys Tom Kristensson och Andreas Johansson knöt ihop den säck där det inuti låg ett polskt mästerskap och blev med detta fjärde icke-polack att bli ”Miztrem Polski”. Först var italienaren Lelio Lattari för 49 år sedan medan det i modern tid är WRC-rutinerade fransmannen Bryan Bouffier som tog hem titel under tre år 2007-2009. Senast före Tom var dagens WRC2-femma Jari Huttunen som tog hem PM-segern 2020.

Inte bara detta utan då körde Huttunen med exakt samma bil, SR 0325M  som Tom nu förde till dess och Kowax 2BRallys andra mästerskapstriumf. Kollade igenom lite kommentarer från polsk media efter att mästerskapet säkrats med hjälp av andra platsen i finalen, ”Garret Rally Kosice”. Genomgående hyllas ”Tom Kristensson rajdowym mistrzem Polski w sezonie 2022” som med noterande och kolugne Andreas får beröm för deras otroliga stabilitet. Även det smarta sätt man kört i sitt första år i mästerskapet imponerar på polsk rallymedia och som gett seger i både grus och  asfaltdelen vilket i sin tur ledde till totalseger i mästerskapet.  I Slovakien där finalen avgjordes behöll man kylan och att rallyvinnaren Gregorz Grzyb vann nio av de elva sträckorna berörde inte skåningen.

– Vi kör på 110 procent säkerhet, förklarade Tom efter första dagen.

Detta väl medveten att det räckte med en tredje plats för mästerskapseger om Grzyb vann och då fanns det ingen anledning att jäkta. 

– Svensken körde konsekvent och kontrollerade situationen då han visste att även en tredjeplats i rallyt skulle ge honom titeln polsk rallymästare, förklarades i den polska tv-sändningen.

Tom bad nästan lite om ursäkt för att han inte gav järnet i finalen vilket vore idiotisk taktik. Han tackar också alla som gör att det möjlig att leva sin dröm.

– Det var inte den bästa eller coolaste tävlingen vi kört men vi gjorde de jobbet vi skulle och tog titeln, tusen tak alla som gjort det möjligt!

Lite surt för Grzyb som vunnit finalrallyt två gånger tidigare men ändå fick nöja sig med bli tvåa i mästerskapet. Lite plåster på såren då Skoda-åkaren säkrade sitt sjunde guld i det Slovakiska Mästerskapet. Ett kärt återseende blev det för Tom med sin gamle teamkompis i Opel Motorsport och under åren i Junior-WRC, litauern Martins Sesks. Ett tag var Sesks med sin Skoda före Tom men på slutet blev det ändå Hörby-favör med 27,5 sekunders marginal.

Att mästerskapet betyder mycket även kör Kowax 2BRally går inte att sticka under stol med. I den stenhårda konkurrens som finns utanför våra gränser mellan de många privatteamen för att få nya kunder, kan varje seger innebära skillnaden mellan liv och död. Nu blir det en liten paus efter segerfirandet för teamet, Tom och Andreas innan säsongen avslutas med tyska Int. ADMVLauistiz Rallye första helgen i nästa månad.

*

Guldstriden i WRC2 tätnade väsentligt efter helgens deltävling i Spanien där Emil Lindholm gick in som fyra medan Kajetan Kajetanowicz slutade sexa. Foto. Skoda Motorsport

Lite av djävulens hantverk då resultaten innebär att de båda ligger på exakt samma antal poäng inför finalen (104) Rally Japan och då bara fem poäng efter ledande Andreas Mikkelsen som redan kört färdigt. Med andra ord, de av de två som kommer i mål först blir också världsmästare förutsatt att man är bättre än sjua för att kunna passera norrmannen. Med 17 anmälda i klassen varav mer än hälften är sådana som Lindholm och ”Kajto” normalt inte har några problem att sl,  lär det bli antingen finska eller polska flaggan som vajar högst i mitten av november.

Mitt tips gick också hyggligt där jag tippade rätt vinnare med Teemu Suninen i Hyundai som vinnare. Tvåan Yohann Rossel hade jag som trea medan fyran Emil Lindholm och femma Jari Huttunen sattes kliniskt. Den som stökade till det var Nikolay Gryazin som jag inte alls hade med men nu körde in som trea, men ändå med tre ”spikar” är jag nöjd.

*

Då var det sämre i WRC-klassen där enbart Sebastien Ogier gjorde sin plikt genom mot både mig och Toyota när han därmed såg till att Märkesmästerskapet hamnade i Finland och kanske lite även i Japan. Dessutom såg han till att nya kartläsaren Benjamin Veillas även han kan ståta med en WRC-seger i sitt CV medan Ogier själv har 55. Hade även Ott Tänak rätt som fyra men resten var bara skit och skämshatten är på när jag hade både tvåan Thierry Neuville och trean Kalle Rovanperä utanför topp-fem. Kan även erkänna att jag inte ägnat årets näst sista WRC-tävling någon jätteuppmärksamhet. Dels är Kalle Rovanperä redan korad världsmästare sedan må jag stenas som straff, men de spanska sträckorna känns inte som någon större utmaning för världens bästa chaufförer. Jämför med till exempel Tjeckiens ERC-tävling i Barum, där kan man snacka om utmaning. Men sträckor med samma bredd som en svensk riksväg med målade mittlinjer är inte min kopp te och för att få till lite show tvingas man också snurra runt i rondeller ett antal varv. Tyckte Spanien var häftigt när man körde med mixade underlag, grus och asfalt men så tyckte inte FIA som numera förbjuder den här typen av rally. Att detta var ett snällt rally ser man också på listan över brutna, bara fem ekipage varav två i WRC2 nådde aldrig målet i Salou.

*

Debut var det för promotorns genidrag eller kanske det blev motsatsen när man även lät ERC ingå i  RallyRACC Catalunya – Costa Daurada. Kritikerna menade före start att ERC kom att helt hamna i skuggan av storebror och min uppfattning är att man fick helt rätt.

Bara 21 anmälda och där Yoann Bonato, Citroén vann 13,5 sekunder före spanjoren och redan klara Europamästaren Efren Llarena. Därefter jättehopp till trean (2.30,4) Siota Pardo, Skoda.  Bästa 2WD blev Opel-åkaren Laurent Pellier men titeln knep fyran Ortiz Oscar Palomo, Peugeot med nio poängs marginal.

*

Det var ett grått och i början av dagen även regnigt Hovmantorp som mötte de 60 anmälda till SSRC-Finalen. Två sträckor som skulle köras två gånger var vad SSRC-arrangörerna bjöd på och själv hade jag förmånen att ihop med Bertil Gunnarsson, Curt Jeppsson, Erik Andersson, Rickard Andersson och Mats Glerup få vara vägvakter på superfina 8,3 kilometer långa SS1/3 ”Vida”. I programmet beskrevs sträckan som ”den har allt som en bra rallysträcka skall ha”. Efteråt körde vi igenom sträckan mot mål och det är enkelt att konstatera att beskrivningen stämde, knappt en en enda raksträcka utan kurva på kurva, krön på krön precis som en sträcka ska vara enligt mitt sätt att se på saken.

Fajten om att bli Smålands bästa Fiesta R5-åkare togs hem av Mattis Olsson/Timmy Berntsson, Älmhult före Lucky Looser-startande Robin Adolfsson/Tobias Petersson, Växjö. Tätt var det och där båda delade på antalet sträcksegrar och där Mattis tog den viktigaste på sista sträckan. Här var gul Fiesta 4,4 sekunder  före rödvit Fiesta vilket blev betydelsefullt då det i mål skilde 3,6 till den gulas fördel i prestigekampen.

Trea totalt vinnare i 2WD-klassen blev hela SSRC-vinnaren Victor Karlsson/Jonas Magnér, Vimmerby. Med Toyotan satte man punkt för året med seger och visade därmed att man var mer än värdiga vinnare. Oskarshamns Thomas Grönberg/Mikael Johansson bjöd hårt motstånd och snöt även två sträckvinster med ”940:an” men ändå saknades det 3,7 sekunder fram till seger.

Trea kom David Pettersson/Isa Kolmbäck från Asarum med den ilskan Starleten.

Skillingaryds Christopher Zeijlon med Chrisoffer Svensson i pappas VOC-240 nämndes som en tuff utmanare till SSRC-tvåan Henrik och Ida Levin, SMK Hörby i den kombinerade VOC/GruppF-klassen. Men redan en kilometer in på första sträckan tog just den fajten slut.

– Kom lite för hårt in i en vänster-höger kombination vilket slutade med fronten i en träd, berättade Zeijlon när man kom promenerade förbi vår postering med hjälmarna i händerna.

– Tung smäll så pappa har lite att göra, avslutade olycksföraren med ett litet snett leende.

Nu blev det som väntat seger för familjen Levin som betvingade erkänt snabbe Vetlanda-duon Emil Friman/Tom Törngren med 3,6 sekunder.

Men segern hängde löst berättade Henrik.

– På trean small det till bilen när en bult till kardanen small av. Plötsligt var bara treans växel tillgänglig och den låg dessutom där fyran normalt ligger.

Blev nervöst på sista sträckan där av förklarliga skäl tempot sjönk men bara så lite att SMK Hörby-Volvon var 1,4 efter på sträckan. 

– Skönt att det gick vägen vilket vi faktiskt aldrig trodde det skulle göra, menade en belåten Henrik efteråt.

Trea slutade Älmhults Rasmus Bengtsson/Torbjörn Ivarsson.

Det blev varken favorittippade Jesper Larsson Odenmalm/Gustav lindfors, Kristianstad eller Hässleholms Lucas Ljungbäck/Emma Enarsson som körde hem Grupp E.

Istället klev betydligt mer otippade Arlövs Volvo 940-duo Linus Larsson/Johan Nilsson fram och snöt finalsegern. 6,5 sekunder skilde till Ljungbäck och till trean Larsson Odenmalm var det 9,9 ner.

I Ungdomsklasen däremot blev det favoritseger genom årets dominant Wille och Magnus Gad. På hemmavägar var man omutliga och blev till och med bästa VOC/GruppF-bil som 12:a totalt. Även ”Levinarna” fick se sig besegrade av ”ungtuppen” med nästan fem sekunder…

I Lucky Looser Trimmat blev det seger för SMK Hörby genom Karl-Johan Ingesson som för dagen hade Björn Johnsson vid notblocket i sin svarta BMW. Rejäl marginal till tvåan Carl Ryke/Joakim Amar, Karlskrona som var över halvminuten efter.

I den trimmade delen vann då så klart Robin Adolfsson med Grimslövs Anton och Pär Claesson som tvåa. Finalen skördade inte många offer, bara sju ekipage bröt varav sex på första sträckan. Johan Green som räknades som men av favoriterna fick bryta med trasig drivaxel medan Tobias Holmberg, Karlskrona och Trelleborgs Mats Larson fick ”Avåkning” efter sina namn.

– Det är väldigt dumt att ha stora stenar så nära vägen, menade Larsson inte alltför deprimerad efter att ha träffat en sådan strax före mål.

Stenen kastade över Volvon på taket och för mig såg det ut som att det blir några kvällars jobb i verkstaden  i Södertou utanför Hörby. Nära och nära förresten, nog låg stenen på minst sagt på behörigt avstånd från vägen eller hur Mats?

Allt annat än nära var  SMK Hörbys Lars Mårtensson/Lotta Hansson på första sträckan när han inte lyssnade på noten ”hinder inner”. Mitt i prick togs det rödmålade hindret vilket jag sedan hade förmånen att försöka pussla ihop som varning för resten av fältet men efter att flera andra gjorde om samma bravad gav jag upp.  Nu är ett lecablock lågt placerad vilket inte träden var i ”Zeiljons kurva” och nu måste båda vänsterdörrarna på Forestad-Volvon bytas ut innan nästa säsong. Förresten, det kan inte vara all den gröna färgen på bilen som spelar in?

*

Avrundar med avslutningen för Svenska Rallycupen som i ett regntungt och bitvis väldigt lerigt ”Marknadsnatta” återigen såg årets SRC-suverän från Nyköping, Christoffer Haglund/Lucas Karlsson vinna med Polon. I 2WD-klassen blev det BMW och Värmländsk-seger genom André Nygren/Emil Olsson före Valdemarsviks Johan Svensson/Fredrik Ekelund.

Sporadiskt tävlande men desto mer anlitad som föråkare, blekingen Christoffer Holmberg/Niklas Olsson slutade trea med sin blå välsladdade Opel Ascona. I motsvarande B-klass vann Gnestas Claes Söderqvist/Martin Andersson och i C var det Erik Hult/Viktor Fredriksson, Katrineholm som var vassast. Bästa VOC/Grupp F kördes av Nyköping-åkaren Daniel Suvala/ Patrik Johansson medan Magnus Hansen/Christian Keränen, Götene vann Grupp E. En femte plats Appendix K räckte för att Vimmerbys Kjell och Peter Fransson skulle kunna säkra mästerskapet.

Detta sedan Lars-Ove ”Biffen ”Olssons Opel-motor rasat ihop.

Klassen vanns i helgen av Linköpings Adrian Ring med småländsk kartis, Nellie Karlsson och detta före en annan smålänning Morgan Olsson/David Johansson.  Fem sträckor kördes på klassiska rallymarker som blev extra svårbemästrade när regnet vräkte ned. Detta gjorde att runt 50 ekipage tvingades ge upp av de 170 startande.

*

En som var på plats i  Skänninge var Pierre Skytt som ger en liten stämningsbild från lördagen i Östergötland. 

” Saarinen gjorde allt vad som främre kofångaren höll i sista sväng på SS5 där vi stod igår. Det bara smattrade i plasten på Hyundaien när sly och sten flyttades för att knäppa SRC mästaren Haglund på näsan. Men med Haglund var inte sämre även om han åkte mer mitt på vägen just här. Mästerligt av de båda. Martin Enlund Västerås C-förare av rang som lyckades bli trea!!

 Christoffer Holmberg lämnade ingen besviken i går heller när han med sin fina blå Ascona körde för både publiken och klockan. Johan Svensson Volvo 240 var riktigt stark i sitt framträdande han också. Patrik Åkerman stabil och snabb i sin Golf, mästare. Vägarna såg riktigt fina ut trots regn hela dagen. Visst fanns svaga punkter där det blev spårigt. Men materialet blev kvar så återställning såg ut att kunna bli hyffsat enkel ändå. Massor av folk i skogen trots vädret. Bilar efter vägarna som om det vore VM!!!! Riktigt fin uppslutning och folk från både när och fjärran anslöt Östergötland som alltid levererar fina Marknadsnatta.”.

*

Sätter här punkt och i morgon får jag återkomma till lite annat som också hände i helgen.

*

Motorbloggen får sin information via officiella pressreleaser, sociala medier och läsarkontakt. Även från avsändare med av dom godkända kanaler på Twitter/Facebook. Varje läsare får själv avgöra om källorna kan anses tillförlitliga. Till Motorbloggen avsänt material betraktas som OK att publicera utan restriktioner såvida inget annat anges. Mail till Motorbloggenskickas på:  tommy.svensson@kristianstadsbladet.se alternativt motorbloggen@telia.com