Vilken käftsmäll 2025 varit för alla negativa kring utvecklingen av svensk rallysport, när två utav tre världmästare i rally har svenska flaggor på bilarna. Detta blev klart efter en nervkittlande, gastkramande thriller i Junior WRC där Mille Johansson/Johan Grönwall trots flera motgångar under ”Central European Rally” till slut ändå säkrade VM-titeln med 1,6 sekunders marginal. Efter att ledaren inför helgen, Taylor Gill fick punktering på sträcka två såg det ljust ut för Mille men så började Katrineholms-maskineriet hacka lite samtidigt som Gill gick som tåget. När så dessutom turken Ali Türkkan blandade sig i leken så hopades mörka moln på den svenska himlen.

Inför söndagen hade Mille och Johan dessutom fått 14 sekunders tidstillägg vilket innebar tredje plats i klassen och nästan minuten upp till den ledning som krävdes för att bli världsmästare. Mille vann SS16 medan Gill körde hem sträckan efter samtidigt som Türkkan åkte av både väg och guldröm. 

Inför sista sträckan behövde Mille köra in minst 7,1 sekund för att bli världsmästare. Detta klarades och sträckan vanns med 8,6 sekunder till Gill som nu får nöja sig med silver. Sjävklart gläds man åt svenskt VM-guld men kan ändå inte låta bli att lida med Gill. Australiensaren inledde med två vinster som följdes upp med två andra platser och en tredje sådan idag. Att jämföra med Mille som stannade på en seger  och två andra platser men med dubbla poäng i helgen  räckte det ändå. Poängen stannade på 143 för Mille mot 140 för Gill. Därmed sällade han sig till tidigare svenska VM-vinnare som PG Andersson (2004-2007), Patrik Sandell (2006), Pontus Tidemand (2013), Emil Bergkvist (2018) och senast före Mille/Johan, Tom Kristensson (2020). Blir så klart intressant att se hur 2026 kommer att hanteras med starter i WRC2 med M-Sports Ford Fiesta Rally2 som är en del av priset för J-VM-seger?

*

Med ultrasnabba Oliver Solberg/Elliot Edmondson utanför poäng i WRC2 var klassen inte riktigt lika intressant som tidigare. Nu visade Solberg att han är en värdig vinnare av WRC2 och körde ”utom tävlan” ändå nästan två minuter snabbare än helgens WRC2-vinnare som var en riktig knall. Efter att toppkonkurenterna, Nikolay Gryazin, Alexandro Cachón och Leo Rossel alla fick kasta in handduken stod tjecken Jan Cerny där som vinnare med Skoda. Rörd förklarade han efter målgång.

– Helt ”crazy” och efter Rally Finland var jag på botten av både med psyke och ekonomi, nu står jag här första gång som WRC2-vinnare. Måste tacka min pappa som hela tiden stöttar mig och så klart även min Skoda som är den bästa bil jag någonsin kört!

Stor dag för tjeckiskt rally när även andra platsen gick till en tjeck, Filip Marés i Toyota. Efter en punktering var han ändå bara halvminuten efter den segerjublande Cerny i topp.

Oliver som tog helgen som ett ”träningspass” inför nästa års Rally1-åkande (?) tyckte rallyt var ”great”.

–Ännu en bra tävling så låt oss nu gå vidare med Rally1 vilket jag varit förberedd för länge, menade Oliver vid målet.

*

Kalle Rovanperä lovade efter sitt besked att lämna WRC att han skulle sluta med flaggan i topp. En bit upp i den flaggstången klättrade han och Jonne Halttunen i helgen med sin seger. Poängen nu gör att han delar andra platsen i tabellen med Sebastien Ogier (234)  medan tvåan i ”CER” Elfyn Evans gick upp i ledning, 13 poäng mer än sina Toyota-kollegor. Säger det direkt, är det någon jag unnar en VM-titel så är det Evans och kartläsare Scott Martin som nu gjorde sin 200:e WRC-start. 

I går körde Ogier i ett räd efter att först ha fått punktering, men fick ändå delvis revansch, då han fick maximala tio poäng i dag. I morse var det Thierry Neuvilles tur att ”dabba” sig när han klockrent träffade ett broräcke en kort bit in på SS15.

En nästan oflyttbar bil innebar att sträckan ströks medan han och Martijn Wydaeghe åkte till sjukhus för kontroll.

– En tung krasch med massor av ”G,  förklarades det från teamet.

Efter kontroll kunde dock de båda lämna sjukhuset men med blåmärkena och ömma kroppar. 

Sista VM-tåget gick troligen för Ott Tänak när han slutade trea och nu krävs full pott i både Japan och Saudi Arabien för att det sk bli ny VM-titel för honom och Martin Järveoja. Inte bara det, Toyota-armadan måste även dom köra bort sig totalt vilket normalt sett inte är deras starkaste gren. Tänak var lätt uppgiven vid målet och menade.

– Resultatet idag var antagligen det vi förtjänade och vi har verkligen provat allt i helgen… 

Helgen innebar även att Toyota Gazoo Racing WRT säkrat seger i teammästerskapet

*

Med 1-årskalas i ryggen och lite annat så låter jag mina ögon/öron på plats i CER, Jens Johansson summera deltävling 12 i WRC. 

”Troligen bästa publikplatsen i hela WRC, baserat på hur långt och vad man ser. Brant nog så alla ser oavsett hur mycket publik det blir. Summering; inte direkt en tävling jag kommer sakna (gör nog inte Ogier heller!) men den har något speciellt och har ofta varit händelserik, svårkörd och spännande. Lite kul och besvärligt med SS i tre länder och ett väder som varje år ställer till det åtminstone för någon. Tycker man om det här, får man se framemot 2027 då det med stor sannolikhet blir något liknande i Tyskland med Nürburgring som bas. Personligen föredrar jag Sardinien med vädret, sträckorna, maten, det varma vattnet och stränderna!

MEN allra mest Wales i november…

Instämmer i det sistnämnda, Wales är något speciellt så får Rally Sweden ursäkta!

*

Älmhults MK hade tur med både väder och stor publik när man i lördags stod som värd för ”SSRC Finalen”. Två gånger kördes den numera välkända sträckan på Millebygden Arena och efter den dryga milen stod hemmaförare Adam Grahn med Christoffer Bäck till höger i deras nya Škoda Fabia Rally2. En bil som sköts av JC Raceteknik precis som tvåans från Norge, Jens Hvaal med värmländsk kartläsare Anders Fredriksson. Deras Skoda var tre sekunder långsammare än Grahns.

 Trea totalt och vinnare i ”Trimmat” slutade Gullabos Isak Arvidsson/Victor Svensson med den blå Volvo 940:an. Tajt ner till klasstvåan från Hässleholm, Johan Green/Jonas Magnér och 1,1 sekunder skilde till Toyotan. Lite eller rättare mycket längre upp till seger, hade trean Hans och Isabell Johansson, Olofströms MK. Nästan halvminuten skilde till Arvidsson i topp.

Som väntat var Karlskronas Robin Liljegren/Nathalie Nilsson ”ilsknast” i Sora klassen ”Standard” men marginalen mellan deras BMW och Ryds Volvo-åkare Linus Johansson/Valentin Mårtensson blev dock inte så stor, 6,3 sekunder. Trean Emil Karlsson/Peter Augustinsson, Södra Sunnerbo var ytterligare fyra sekunder långsammare. I klassen för ungdomar var Älmhults egen Lukas Martinson/Marcus Sundh snabbast. I rakt motsatta klassen ”Appendix K” tog Vimmerbys Kjell Fransson/Hugo Nilsson den gula Renault Alpine A310 till seger.

Totalt 50 ekipage startade och av dessa nådde inte fyra målgång. Återkommer med slutställningen i ”Svenska Sprintrally Cupen” så fort resultatansvariga räknat ihop poängen. Som en åskådare påpekade så fick man ingen vägledning i tävlingsprogrammet, där poäng inte redovisade mer än fram till och med deltävling tre. Detta var tävling nummer sex i SSRC… 

*

”Lövdansen” i Nyköping överlåter jag till Pierre Skytt att berätta om.

”SMK Nyköping med Viktoria Johansson vid rodret samt med rutinerade Hampus Juteryd som hjälpande hand fick till en mycket snabbt och smidigt genomförd ”Lövdansen” i underbart krispigt höstväder. Det blev inte alls så där kallt, mörkt, lerigt och besvärligt som det annars kunde varit. 

Det är mycket att hålla koll på när det gäller alla serier och cuper. 7-klubbars  och Finess Onotade serie får vi avvakta med lite grann, men DM för Södermanland / Västmanland kan vi i alla fall säga att Janne Pettersson från SMK Nyköping i sin App K Opel Kadett  lyckades vinna klassen och efter de sex specialsträckorna som resulterade i toppoäng i DM 2025. Med mest poäng av alla deltagare så kan vi i alla fall kora Janne till Distrikts Mästare 2025. Grattis Janne!

– Tack, Kul tävling, säger en glad Janne.

Det var lite kritik mot SS2 och 6 där en bit blev dålig.

– Ja, men det ska man klara av det också, menar Janne.

Det blev dramatik i den fyrhjulsdrivna klassen där Pontus Florin från Eskilstuna MK kom till start med 20 poängs ledning.

– Vi behöver egentligen bara komma i mål, men allt kan ju hända i rally, menade Pontus veckan innan start. 

Och visst hände det också eller som han själv uttryckte det.

–En löjligt långsam avåkning!

Detta på specialsträcka 2 gjorde att Pontus tappade tid men inte så att det skulle göra en jätteskillnad i totalen. Men på nästa sträcka så gav kamdrevet upp och kamrem mm snodde i hop sig som ett spagettinystan.

– Det verkar ha rasat, sa Pontus som visade upp det trasiga drevet.

Trots det tråkiga avslutet så såg han ändå positivt på att han ändå lyckats bra över säsongen sett.

– Jag tror att det räckte för att vinna 7-klubbars i alla fall, sa Pontus vid slutmålet.

En som skojade om att Pontus inte borde komma till start i finalen var Kolsva MS Hannah Jakobsson / Filip Lindskog. När Pontus nu bröt och nollade fick Hannah chansen och plockade hem en andraplats efter brodern och dagens vinnare Martin Jakobsson / Jill Brådhe. Hannah kunde räkna hem 43 poäng och vinna DM i fyrhjulsdrivna klassen i år igen. 

– Det var en fin tävling och att vinna DM igen var roligt, säger Hannah efter målgång.

Nu väntar ”Mälarturfsprinten” nästa helg i Taxinge och senare Motorsportsalongen i Örebro där Jakobssons utmaningar för 2026 ska presenteras.

Dagens snabbaste trimmade tvåhjulsdrivna bil blev Katrineholms MKs Rasmus Pettersson med Erik Hult som vann i sin Volvo 940. Sen hade vi den där klassen som inte körde rally ”på riktigt”. Dom som fick åka med noter där Kenny Stavbom i GK Doors Polon var snabbast inledningsvis. Även på den sträcka som SMK Nyköpings Christoffer Haglund med Lukas Karlsson verkligen kände väl. Men i slutet tog Haglund i Toyotan i så att det riktig syntes och vann till sist med 1,1 sekund över Stavbom / Samulesson.

Tävlingen genomfördes snabbt och effektivt, tävlingsledare Viktoria Johansson utvecklar.

– Det har gått väldigt bra, en smidig och enkel tävling som många verkade uppskatta med väldigt blandade vägar. Vi kunde dessutom bemanna de flesta sträckorna själva förutom några ha vi lånat in. Också roligt att vi fick 90 stycken på avslutningsfesten, både tävlande, funktionärer och sponsorer mm, säger Viktoria.

Det som nu hägrar för SMK Nyköping är det fortsatta arbetet med SM-deltävlingen i vår.”.

*

Här tar det stopp för idag, återkommer i morgon med mer av helgens begivenheter.