Silver-Kadetten har fått nytt hem, BRC-prisutdelningen får toppbetyg, Rooth naturbegåvning och vad händer hos Röjsel?
Idag får WRC-news och SM-åkare i nya fräna bilar snällt vänta på sin tur, för idag är det prisutdelningen i Bilsport Rallycup som toppar Motorbloggen. Jag har under flera år haft en stående inbjudan från cupgeneral Roger Rooth att hur konstigt det än låter, bevista denna som VIP-gäst. Konstigt nog har detta event alltid sammanträffat med ”jobbhelg” för mig och så även den här gången. Än en gång tackade jag artigt men tyvärr nej tack, jobbet la hinder i vägen. Vad jag inte visste var att när ett jordskred (Ola Strömberg) sammanträffar med ett vulkanutbrott (Roger Rooth) då är det inte mycket som stoppar. De båda hade nämligen kommit på den förträffliga idén att överlämnandet av ”Silver-Kadetten” självklart skulle ske i Karlskrona. Ola informerade mig.
– Nu får du f-n fixa detta, byt helg, ta semester, gör vad du vill men dit ska du, var hans order.
För att ytterligare understryka allvaret i situationen började han även mejlbomba min chef för att försäkra sig att jag skulle infinna mig på prisutdelningen. Nu blev det som jordskredet och vulkanutbrottet ville och igår eftermiddag häktade jag på den täckta släpen (tack Martin Nilsson för lånet) och åkte till Karlskrona. Hela operationen var tänkt att ske i hemlighet, inga av pristagarna eller de övriga gästerna skulle kunna ana vad som skulle hända. När vi checkade in på hotellet träffade vi på de två snabba Grupp E-bröderna Hampus och Jesper Larsson, Kristianstad Mk som genast undrade hur det gick med ”Silver-Kadetten” och när den skulle hämtas.
– Dröjer nog inte så länge till, är bara några små detaljer som ska fixas, svarade jag nästan helt sanningsenligt och de bägge Vinslövs-bröderna svalde detta.
På plats i Bilsports fantastiska bilmuseum minglades det glatt när vi anlände en stund innan det hela skulle börja. Då hade redan sambon uttryckt en viss oro över att behöva genomlida en trist prisutdelning i flera timmar innan Kadetten skulle visas upp. Så tokfel hon hade, för den här prisutdelningen var så långt från trist man överhuvdtaget kan komma, men mer om detta längre ner.
När alla pristagare hade fått sitt, Rooth och suveräne side kicken Mikael Johansson hade munhuggits färdigt var det så dags. Rooth greppade mikrofonen och gav en snabb resumé över vad som föregått insamlingen medan jag blev allt nervösare, hjärtat slog frivolter och ansiktet blev allt rödare för varje sekund. Till slut blev jag uppkallad på scen och Ola kände nog att det var bäst att göra pinan kort innan ”gubben” får hjärtstopp. Kadetten avtäckte under en massa tyg och där man även använt tomlådor för att maskera den omisskännliga formen på en Rally Kadett.
Under folkets jubel, applåder och visslingar lämnade så Ola över nycklarna och nu var jag äntligen ägare till min våta dröm. Försökte hålla någon form av tacktal, gick väl sådär när ögonen är fyllda av tårar och halsen tjock som långt framskriden halsfluss. Men jag hoppas ändå att alla i salongen förstod hur glad och tacksam jag är över den här magnifika uppslutningen. Totalt har Ola registrerat 415 olika bidragsgivare och jag tänker inte nämna eller tacka någon enskild av dessa förutom då Ola och fru Brittmarie så klart!
Dock vill jag rikta speciellt tack till de tre klubbar som finns med i listan, Dals MK, Kullings MS Ungdomsgrupp och Ryds MK, klubbar som jag egentligen inte har någon relation med men som ändå så gärna ville se mig i min dröm, tack. Stort tack även till Bilsport Rallycup som även dom lagt ett bidrag.
Men det var inte slut med detta för då avslöjar plötsligt Ola att där fanns mer pengar än vad som lagts in på bilen. Dessa var dock försedda med villkor berättade han.
– Ska du ha dom måste du köra Midnattssolsrallyt, annars hittar vi på något annat med summan?
Vad fanns att svara mer än att med tjock röst stamma fram.
– Då får det väl bli så!
– Bra, sa Ola.
– Då har du fyra nya däck också som Lars Stugemo pröjsar!
I det ögonblicket hade jag inte hjärta att avslöja att Stugemo bara var tvåa, David ”Plombo” Lindström var faktiskt före. Men däck behövs alltid så tack Lars!
Nu är resten framtid och när jag körde in FRN535 i sitt nya hem var det en andäktig känsla som jag aldrig hade fått känna om det inte varit för alla fantastiska Motorbloggsläsare. Ola hade även tänkt till och strajpat upp bilen med ”Stolta Sponsorer Motorbloggens Läsare” och i själva ”Motorbloggens” finns alla 415 bidragsgivarnas namn. Som man säger, så dj-la bra…
Med bilen i garaget börjar nästa fas, att fullborda det som bilbyggaren Hans Lejman i Linköping inte kunde sedan han drabbats av sjukdom. Till exempel finns ingen skyddsplåt så tips på en sådan mottages tacksamt, om än bara för att använda som mall. Sedan ska bilen köras in, har bara körts sex-sju mil så här långt och så ska det efterdras bultar plus lite annat småfix. När allt detta är åtgärdat så får vi försöka få ihop kartläsare (har frågat Roland B. om han kan ta semester?), serviceteam (har gott hopp om Christer ”Eken” Ekelöf och Stefan Hansson?) och så ytterligare tusen och en grejor inför Midnattssolsrallyt 2017. Med detta tack alla som bidragit och stort tack även till alla andra för att ni stöttat projektet bara genom att finnas.
*
Då övergår vi till pristudelningen i Bilsport Rallycup som jag och sambon enades om var bland det allra roligaste vi varit med om på många år. Har bevistat ett antal liknande tillställningar tidigare både privat och å jobbets vägnar, men aldrig någon sådan här rolig och trevlig. Det som jag kände allra mest, en riktigt varm tillställning i Stig och Margareta Sjöbergs bilmuseum. Jag kände riktigt hur värmen spred sig när pristagarna fick sina minuter i rampljuset, först med namn och placering sedan en kort filmsnutt innan priset överlämnades. Värmespridarna var såklart Roger Rooth och Mikael Johansson (höll på glömma kranskullan Anna) som mellan diverse gliringar sinsemellan verkligen förmådde förmedla samma känsla som jag antar Sebastein Ogier känner när han tar emot VM-medaljen för fjärde gången. Att få den känslan i en rallyserie med deltagare så fjärran från WRC som det bara är möjligt får man tack vare att man brinner och att hjärtat är med från det att allra första till sista pristagaren kallas fram. Fem kungar, borde varit sex men vårt betygsystem på Kristianstadsbladet säger stopp vid fem…
*
Kan inte nämna alla pristagare men patriot som jag är måste jag bara nämna kvällens stiligaste kille, segraren i Ungdomsklassen Victor Hansen och pappa Jens. Så ska det se ut, kostym och fluga är sådant som eventuella sponsorer gillar. Kristianstad MK:s pristagare var även de ett stiligt gäng när Ulrika Ladubo samlade ihop för gruppbild…
*
Måste även nämna den Enskedeboende smålänningen Roger Rooth som är en naturbegåvning på scen som jag sällan tidigare skådat. Trots att jag känt Roger i många år har jag aldrig stött på honom i den här rollen och när han på scen berättade om sin 50-årsdag i fjol var det fullt i klass med, om inte bättre än när Johan Glans eller Robert Gustavsson är i högform. Roger dukade upp en fantastisk och dessutom helt sann historia med ingredienserna, ”skabbiga stötfångarhorn till Saab V4 – ilsken israelisk köpare av samma horn – livsfarliga Mossad-agenter stationerade i Småland – kränkta muslimer som hävdar att en Saab har samma karossform som en troende när han ber mot Mecka – Rogers mammas hallontårta, mystisk kartong med David-stjärna placerad bakom Rogers garage i Ryd och så tre 50-års kalas samma vecka utan att Roger själv var ansvarig för ett enda. Att sy ihop detta till en historia skulle få klara av, men Roger gjorde detta medan publiken vred sig i skrattplågor. Här måste det bli ”sju kungar”, allt annat känns för lite.
Samma betyg när Roger lämnade över en present till Mikael strax före finalen, ett stort paket med många och de menar jag väldigt många, välinslagna paket inuti. Till slut dök där fram en vad vi i branschen kallar ”nidbild” på Mikael när han käkade korv under Hässleholms GP. Utan att gå in på detaljer men Mikael gav verkligen riktig hunger ett ansikte…
Allt detta hade inte varit möjligt om inte Fabas med Stig och Margareta Sjöberg som bland annat ger ut tidningen Bilsport Rally & Racing, om inte dom gett Roger och cupen full support. Eller om inte koordinatorn Linda Hugosson stöttat Roger under resans gång.
*
En nyhet dök också upp när sponsorn för Ungdomsklassen, företaget Mocomp förklarade att nu var den satsningen med Kumhodäck som pris nu var avslutad, sista året var 2016. Ett besviket mummel hördes i salen som ändrades till jubel när det istället avslöjades att det blir fortsatt satsning. 2017 med det nya indiska rallydäcksfabrikatet MRF som pris.
Säkert massor av saker som jag glömt efter den här ”once in a lifetime-kvällen” men det är inte lätt att sortera med ett jordskred och ett vulkanutbrott som bordsgrannar…
*
Ska försöka få med lite annat också som att Andreas Mikkelsen nu öppnar upp för full säsong i WRC2 i väntan på 2018. Om Skoda Motorsport önskar så är norrmannen villig att köra R5-Skoda vid fler tillfällen framöver. Att han bara tänkt sig Monte Carlo och Korsika beror enligt Mikkelsen på att Skoda redan efter Australien frågade om han kunde tänka sig att köra och utveckla Fabian ytterligare på vilket han svarade ja. Nu kan han alltså tänka sig fler tävlingar om Skoda så önskar.
– Jag vill köra så mycket jag kan, det hjälper mig att hålla formen till nästa säsong, menar den arbetslöse VW-föraren.
Därmed kan Pontus Tidemand få det tufft framöver…
*
SMK Hörbys Tom Kristensson rankar danska rallymästaren Jacob Madsen som den tuffaste motståndare när ADAC Opel Rallye Cup drar igång om en månad. Så blir det nog och i helgen har Madsen värmt upp med en andra plats i Opel Danmarks R2-Adam i premiären för tyska mästerskapet Saarland-Pfaltz Rallye. Utan sin vanlige co-driver Line-Lykke Jensen var det bara Adam-cup vinnaren i fjor Jari Huttunen som var snabbare än Madsen med Karsten Isaksen till höger. Hade det inte varit för att en medtävlare snurrat så olyckligt framför dansk-Opeln att man körde på honom kunde Huttunen fått det svettigt i R2-klassen. Krocken gav hål i kylaren men som tur var lyckades besättningen själv täta läckan. Madsen var snabbast på åtta av de tolv sträckorna vilket säger lite om tempot hos Kristensson-utmanaren. Första drabbningen mellan de två blir i Adam-premiären Rallye Vogelsberg den 7-8.april.
Tävlingen vanns av Skoda Tysklands förar Fabian Krim före Christian Riedeman och René Mandel som trea.
*
Helgen stora snackis har varit de kryptiska uppgifterna med Daniel Röjsel körandes en R5-Fiesta. Vad ska där bli av detta framöver?