128,2 km/t blev snittet när Sami Pajari/Marko Salminen tog sitt livs andra, dessutom raka WRC-seger i ”Secto Rally Finland”. Att vinna i Estland var stort förklarade Pajari efter segern, men att vinna på hemmaplan är oändligt mycket större.

Bara att lyfta på hatten för 24-åringen som gått från lite orosmoment hos Toyota till att bli teamets kanske stabilaste förare. Sakta men säkert jobbar han sig allt närmare en VM-titel där ledaren Elfyn Evans sitter allt osäkrare i sin guldsits med bara 30 poäng som skiljer inför kommande tävling i Paraguay. 

Pajari hade också flyt och klarade sig undan problem till skillnad från övriga Toyota-åkare men det kunde ha slutat illa även för #5. I en snabb vänsterkurva (alla kurvor är förstås snabba i Finland) blev Jens Johansson vittne till ”a big moment” för Pajari.

–Av vägen ner i ett djupt vattenfyllt dike där han körde cirka 50 meter innan bilen studsade tillbaka på vägen. Tappade inte mycket tid, ”lucky guy”, konstaterade Jens imponerat.

Annars var det de tunga krascherna som blev årets bestående minne av ”Finland GP” och det var inga blåbär som stod för dessa utan världens bästa förare. Det mesta av snacket handlade framför allt om Sebastien Ogiers krasch i hög fart under lördagens näst sista sträcka. I ledning och utan synbar press körde fransmannen för rakt i en svepande högerkurva. Efter en massiv krasch mot ett antal träd fick han och kartläsare Julien Ingrassia uppsöka sjukhus för kontroll. Enligt uppgifter från Toyota har båda klarat sig utan allvarliga skador men den niofaldige världsmästaren kunde inte vara med under söndagens avslutning.

Idag kom uttalande från både Ogier och Toyota. Spekulationerna att något tekniskt hände med hans Toyota före avåkningen tillbakavisas bestämt av TGR. Något fel på bilen som kunde härledas till före kraschen har inte hittats.. Även Ogier har nu lättat på trycket.

– Rally Finland blev uppenbarligen inte som vi planerat och våra mästerskapsförhoppningar är mer eller mindre borta. Ändå finns det fyra VM-rallyn kvar som jag och Vincent Landais kommer att köra, med bara ett mål: vinna dem alla! 

Elfyn Evans/Scott Martin rullade på SS14 och där förste man till bilen när den stannat, var pappa Gwyndaf.

– Inte så kul, i synnerhet inför pappa som undrade om vi hade ett rep i bilen för att få oss tillbaka på vägen igen, berättade Evans.

Rullningen såg dramatisk ut men bilen var körbar och hade inte Evans missat det djupa diket, hade tidsförlusten blivit minimala. Nu hängde sig bilen på kanten och trots massiv insats från publiken gick över minuten innan Toyotan var på rull igen. Med Ogier och Evans borta blev det återigen en kamp mellan Toyotas talanger Pajari och Oliver Solberg. Då hade svensken och Elliot Edmondson tappat runt minuten på det kraftiga regnet med imma på vindrutan  under lördagens avslutning.

När Oliver tappade tid till Pajari handlade det sedan mest om att bevaka andra platsen och han såg också ut att återigen klara maximala söndagspoäng. Men efter en tung landning på näst sista sträckan fick Oliver så kraftiga smärtor att han tvingades ta smärtstillande inför den avslutande Power Stage. Före sträckan hade Oliver svårt att ens ta sig fram och komma in i bilen. Trots smärtorna och trots att han bromsade inför flera av de större hoppen pressande han Elfyn Evans om segern på Power Stage. Till slut handlade det om hundradelar av en sekund, till VM-ledande Evans fördel. Oliver missade också inledningen av prisutdelningen på grund av de svåra ryggsmärtorna. Nu var inte Ogier och Evans ensamma om att få uppleva baksidan av Finland. Först försvann Esapekka Lappi som ”byggde om” sin Hyundai så illa att omstart inte var möjlig. Med detta tror jag även att han satte punkt för sin tid hos Hyundai och i Paraguay är det Hayden Paddon som sitter i tredje bilen. Martins Sesks gjorde något liknande men där mekanikerna hos M-Sport gjorde en heroisk insats som fick skrotet på hjul igen inför avslutningen. Takamoto Katsuta hade mer tur som kunde ”backa ur planteringen” på sista sträckan med enbart appar tid och stukad front som minne.

Har fått en del mejl/SMS alla med samma åsikt, ”det går åt h-e för fort i Finland”. Även förarna speciellt Thierry Neuville, tycker att man nått gränsen och efter Ogiers krasch verkade även gräddan av världens bästa påverkade. Visst är det fränt med långa, höga hopp och svepande kurvor med bilarna i 180 km men långtifrån ofarligt. Nu kanske och förhoppningsvis, lugnar det ner sig lite 2027 när nya reglementet träder i kraft. Visserligen skilde bara runt nio kilometer snitthastighet för Robert Virves, vinnare i WRC2 och Pajari men varje nersaktad snittkilometer innebär i min värld, en liten men dock ökad säkerhet.

*

En punktering med en tappad minut tidigt på fredagen förstörde helgen för Calle Carlberg/Jørgen Eriksen i Junior WRC. Man gav dock inte upp utan kämpade sig tillbaka, men när två sträckor stöks blev det allt för svårt att komma ikapp. Till slut står man som trea inför den viktiga finalen i Rally Chile.

Hos juniorerna är det extra poäng för varje sträckseger och där var inte Calle med alls på som samma sätt som tidigare. I Sverige vann man 12 sträckor, i Kroatien 14 och så åtta i det olycklig Portugal. Nu blev det fyra extra poäng medan huvudmotståndaren om VM-seger, Ali Türkkan vann åtta sträckor. Då hör det till saken att han tappt mycket  tid på avåkningar därefter behövde han enbart fokusera på sträckvinster och kastade därför säkerheten överbord.

Tre poäng skiljer mellan honom och Calle inför finalen som ger dubbla poäng. Därmed går det inte att räkna bort vinnaren i helgen, spanjoren Gil Membrado även om han är 24 poäng efter.

*

I Finland menar jag att Mille Johansson/Johan Grönvall fick sitt stora genombrott. Sexa i WRC2 är inget som går att snacka bort och hela rallyt igenom hade man en fajt med den andra Ford-åkaren i klassen, estländaren Romet Jürgenson. I mål var han femma, 36 sekunder före Mille.

 – Vi bytte sekunder på varje sträcka och det var riktigt roligt, menade Mille efteråt.

– Tror även att vi bevisat vad Fiestan är kapabel till, den är ”good”!  

Robert Virves hoppas jag står som världsmästare vid året slut. Fyra starter och fyra segrar talar sitt tydliga språk även om han och Jakkko Viilo nu fick segern lite till skänks. Missförstånd mellan Teemu Suninen och ”Race control” efter att Patrick Enok kraschat men där Suninen fick grönt ljus inne i bilen. Dock såg han ingen ur besättningen vilket FIA menade att han och Janni Hussi borde ha stannat och kollat. Först på söndagen fick Suninen besked om bestraffning med 30 sekunders tidstillägg och ner på andra plats. Detta inträffade tidigt på lördagen och att inte ens ge honom en förvarning om att han var under utredning under nästan ett helt dygn, är faktiskt skandal. Klokt och sympatiskt beslut av Jari-Matti Latvala som vann RC2-klassen före Virves men som valde bort möjligheten för VM-poäng som delas ut i WRC2. Att sno poäng från de övriga hade inte varit så snyggt då detta var hans enda start i serien.

*   

Som vanligt levererade Kullings MS med ”Kullingstrofén” en fin tredje deltävling i Svenska Rallycupen. Fyra sträckor kunde de runt 160 startade njuta av (kanske inte alla njöt fullt ut med tanke på en del tunga krascher som lagts ut på FB) där ändå bara 27 bilar inte nådde slutmålet i Herrljunga. 

Totalsegrade gjorde Kolsvas Martin Jakobsson/Henrik Lund med Ford Fiesta R5 före Magnus Engelbrektsson/Carin Nilsson, Team Treske med Mitsubishi. Inte ofta en Mazda 323 hamnar på pallen men i Herrljunga hände det och Mikael Hallqvist/Ronnie Maxe från Finspång slutade trea totalt och tvåa i klassen för äldre 4WD. I brist på skånska SRC-åkare får vi inlemma Danmark i denna grupp och Mick Fraas/Ronni Bengtson blir allt vassare i sin Subaru. Fyra totalt i ett ”løb” där både Mick och pappa Johannes servicefolk fick göra skäl för lönen.

Johannes med Lunds Daniel Steiner vid sin sida i den gula lite äldre Subarun, tog en extra tur på ett stenigt fält. Den omilda behandlingen gjorde att avgassystemet skadades och en kofångare som fick fästas med buntband/silvertejp. Mick körde i en tung halmbal på sträcka två, tappade tid men skadade dessutom en kylarslang, mer buntband och tejp för att kunna fortsätta.  Mycket tid gick förlorat för Johannes oh Daniel som slutade sjua i klassen. Mick och Ronnie däremot var bara14,8 sekunder bak segrare Engelbrektsson och utan oflytet att köra ikapp framförvarande på sista sträckan, så hade åtminstone andra platsen nåtts. För Engelbrektssons del innebar helgen tredjeplats i tabellen bakom syskonen Jakobsson, segrande Martin och tvåan i klassen, syster Hannah. Dubbelt Victor i A-förare 2WD, hemmaförare Bergsander/Christoffer Lund mot Vimmerbys Karlsson/Jonas Sandberg, Volvo 940 mot Toyota Corolla. Bergsander tar hand om segern 11,8 sekunder före Karlsson, I tabellen tog småländske Karlsson grepp om ledningen tio poäng före Emil Karlsson, femma i går. Stark sexa blev Thomas Grönberg/Mikael Johansson från Oskarshamn, 13 sekunder bak Emil och Jessica Larsson. Tim Liljegren/Stefan Ahl, Karlskrona tog tre av fyra sträcksegrar i B-klassen vilket med råge räckte till klasseger och sjätteplats totalt. ”Gula Faran” är därmed ny ledare i tabellen och på första sträckan var Tim också snabbast totalt, ledde fortfarande efter SS2 innan en snurrning kostade tid på SS3.  Med Opel Ascona 400 blev Eddie Hörbing/Mikael Kjellgren  vinnare i Appendix K. De körde förbi Kjell Fransson/Lina Johansson, Vimmerby som ledde före sista sträckan. I tabellen står nu Opel och Alpine på samma poäng.För de äldre bilarna tar Johnny Sundström/Filip Bengtsson med Opel Ascona A segern. 

Bara 3,2 sekunder skiljde de tre snabbaste A/B-förarna Grupp F efter 29 minuters tävlande, dubbelt B-förare överst med Mathias Hansson/Tobias Holmström (bilden) som vinnare 2,3 sekunder före Anton Johansson. Jakt på bonuspoäng genom sista sträckan, Oscar Östlund tvåa på sträckan och tar tredjeplats i klassen. Två poäng skiljer nu Hansson och Östlund i tabellen inför de två avslutande deltävlingarna. Felix Holmsten/Carina Modig tar segern för C-förare, minuten tillgodo på Christoffer von Hebel som tappade närmare hälften genom sista sträckan, i tabellen är det ombytta placeringar. Övriga Klassvinnare: A/B GruppE: Mio Asklöf/Thomas Tholander Åtvidabergs MK Saab – C VOC/GruppF: Felix Holmsten/Carina Modig, Vara MK Peugeot – C GruppE: Mattias Ekberg/Michaela Andersson, SMK Trollhättan Volvo – C 2WD; Christoffer Tiurinen/Dennis Norén, Hällefors MK BMW – Ungdomsrally: Emil Salomonsson/Roger Salomonsson, Varbergs MK Volvo. Nästa deltävling i Svenska Rallycupen är ”EM-Logging/Rally Bergslagen” den 22 augusti med arrangörstrion Kolsva MS, Fagersta MK, Ludvika MS som ansvariga.

*

Efter ännu en ”Trofé” summerade Kullings Conny Hansson dagen och kunde bland annat nöjt konstatera.

– Vår virtuella chikan fungerade perfekt, inte en enda överträdelse tros att 150 bilar passerade.

På FB diskuterades ett krön där en del hävdade att det var fel i noterna, vilket Conny avvisar. 

– Två rullningar efter krönet men ej fel på noten, istället förarfel med bilen felplacerad före krönet. När vi körde samma sträcka 2024 var där inga problem överhuvudtaget…

Tävlingen lockade som vanligt mycket folk och årets upplaga bjöd bland annat på rekordmånga sålda program. Det fina vädret medförde dessvärre också mycket damm på de fyra sträckorna. 

– Vid ett ytterst känsligt ställe var det saltat fem gånger före tävling från maj till tre dar före start. På sista sträckan vattnade vi med stor tunna en timma före start, ändå dammade det när cirka 25-30 bilar kört och naturligtvis blåser det mot huset…

Nu kikar Conny och hans kompisar fram emot 2027 där det dock finns en viss oro eftersom Rally SM kör sin deltävling i Hässleholm på klassiska ”Troféns datum” då den  7 augusti. 

*

Mer Snapphanerallyt (15 augusti) som stängde sin anmälan i går klockan 18.00 med 93 anmälda. En siffra som uppenbarligen inte Hässleholms MK eller tävlingsledare Nicklas Andersson var helt nöjd med. 

– Vi har nu öppnat för efteranmälan till söndagen den 9 augusti klockan18.00, hälsar Nicklas.

Medan vissa med ”stora skygglappar” hävdar att det finns fler aktiva rallyförare i Södra BF än vad som är verklighet, kollade jag lite på de som anmält sig till Hässleholm. Då visar det sig att nästan exakt hälften av de anmälda har klubbadress inom Södra BF medan merparten av andra halvan helt naturligt kommer från Småland. En slutsats man då kan dra, är att inget av de båda distrikten klarar att köra egna DM-serier om man vill få till anständig startfält och ekonomiskt bärande tävlingar. Kanske dags att damma av tänket som rådde när jag började tävla på 70-talet, samma DM gällde då för de båda distrikten?

En annan sak som jag funderat på, varför måste ”Tävlingsinbjudan” ligga ute redan två månader före tävlingsdagen? Känns lite onödigt när det som till Hässleholm är det först de sista två dagarna som det börjar röra på sig med anmälningar. Först i helgen fick runt 25 procent av de som ska köra ”Snapphane” tummarna loss och anmälde sig. Skulle vara intressant att få reda på varför man inväntar ”sista minuten”, i synnerhet när det varit rallyfritt här i södern i nästan två månader… 

*

Att Johan Kristoffersson är en gudabenådad förare är oomtvistat sedan om det är i rallycross/racing eller som i helgen, rally spelar mindre roll. I tyska ”Rallye ADAC Mittelrhein” körde värmlänningen Porsche 992 Rally GT för Team Motopark i par med Dennis Zenz och avslutade där med att vinna söndagens samtliga sträckor.

SS5 gick inte Johans väg annars var det idel topptider vilket till slut gav klasseger och en sjätte plats totalt. 1.43,8 skilde till vinnaren från Holland, Hans jnr Wejis med en Toyota Yaris GR Rally2. En knapp minut efter Toyotan kom de tyska stjärnorna med Skoda Rally2, Armin Kremer och Marijan Griebel där bara två sekunder skilde dem åt.

Många danskar i listan och Simon Vallentin/Nathalie Schmidt-Solbach lyckades bäst med sin Hyundai i20 Rally2. Elva totalt och utan fyra minuters tidstillägg för sen ankomst, hade det blivit en åttonde plats istället. Placeringen efter (12:a) knep Michael Sørensen/Mie Johansen Aagaard, Skoda med klassvinnande landsmännen Lasse Karlshøj/Isabell Kvick Jørgensen direkt bakom i totalen. Deras Peugeot Rally4 var sex sekunder före hemmaförare Patrick Pusch som fick ny dansk som trea, Jacob Egholm/Rikke Pilgaard Petersen även dom med Peugeot. I klassen för Rally5-bilar rensade danskarna översta platserna på pallen. Överst Patrik Brill Clausen/Nicklas Madsen med Jacob Pallesen/Kasper Pinholt på steget under. Båda körde Renault Clio Rally5.

*

Nu blir det de närmaste dagarna lite ojämn leverans av Motorbloggen men håll ut, ännu är den inte död…