Åter på skånsk mark ska ”ERC BAUHAUS Royal Rally of Scandinavia” summeras men försöker hålla just detta lite kort. Merparten av er läsare har troligen följ det som hänt i Värmland via sociala medier och alla tv-sändningar, så att hålla på att traggla det tävlingsmässiga känns lite väl sent. Kan bara konstatera att Glenn Olsson och hans kamrater lyckades ro i land ”drömprojektet” efter att Umeå tagit över Rally Sweden.

Sträckorna höll absolut WRC-klass vilket både Oliver Solberg och Hayden Paddon var helt överens om. Betyg som kanske sänder en liten ”chockvåg” till Västerbotten, för tänk om WRC en vacker sommardag återvänder till Värmland? Den mest hängivne Umeå-supportern måste ändå medge att det i Selmas landskap finns en helt annan rallytradition…  

*

Även om det mesta är sagt så måste jag ändå börja med Oliver. Prins Carl Philip må vara ”Hertig av Värmland” vilket ändå står sig tämligen slätt mot Oliver som efter helgens seger  bär titeln ”Kung av Värmland”. På tio av rallyts sträckor var han och kartläsare Elliot Edmondson snabbast och segrade med över 20 sekunder till EM-ledaren från Nya Zeeland, Hayden Paddon. Vid målet på sista sträckan, klassiska ”Colins Crest” blev Oliver jublande glad men samtidigt fylldes hans ögon av känslor.

– Helt fantastiskt att få vinna första EM-rallyt i Sverige och jag får göra detta inför fans, vänner och inte minst min fantastiska familj, förklarade en rörd Oliver.

På frågan hur han rankade segern och då finns ett antal segrar i VM att jämföra med, svarade Oliver.

– Utan tvekan min bästa i karriären och att göra detta på kanske världens coolaste vägar, smäller högst än så länge vill säga!

Oliver utvecklade resonemanget med att han körde sin i sammanhanget gamla bil, en fyra år gammal VW Polo R5 medan konkurenterna satt i de allra modernaste rallybilarna. Dessutom har han och Elliot inte kört grus på väldigt länge och senast Oliver satt i Polon var i Portugal 2020.

– Men bilen lever och visade att den fortfarande är en vinnarbil, menade Oliver.

För honom och Elliot blev det en nyttig genomkörare inför kommande VM-tävlingar på grus i Estland och Finland, där man då kör en Toksport- Skoda.

– Så klart känns detta oerhört bra även om sträckorna där inte är helt lika dom vi har i Värmland, våra är faktiskt  fränare…

Eftersom starten i hemmarallyt var en engångsföretelse hade inte bonuspoängen på sista sträckan något värde för ”Kungen”. Det hade dom däremot för rallytvåan Hayden Paddon och John Kennard som var snabbast där och nu utökade avståndet till tvåan i tabellen och helgens trea, lettländaren Martins Sesks/Renars Francis.

Om Oliver valde att vara sportslig och inte vilja förstöra för de vanliga EM-åkarna på sista sträckan eller han helt enkelt valde att säkra segern och slog av lite, var svårt att tolka när han svarade.

– Det var så stenigt att jag var livrädd att få punktering…

Paddon i sin tur var nöjd med resultatet och framförallt den tuffa fajten från första till sista sträckan men sa samtidigt.

– Jag är inte den som gillar att bli tvåa, men det var ”fair play” hela vägen från Oliver som gjorde ett fantastiskt jobb så jag måste ändå vara nöjd, menade Paddon.

*

Då lämnar jag över till lite olika ”Rubriker”.

HÖGODDSARE. På SS14 hade en markägare bjudit in grannarna, dukat upp långbord med grill och allt på en stor traktorvagn. Här stod även jag fast på marken och hörde när en av damerna berättade om sina hästar, en stor och så en liten ponny. Hon förklarade för omgivningen.

– Den stora är ingen problem, hon är hur lugn som helst men ponnyn, den kommer ju från Skåne…

Detta föranledde mig att på min vackraste Hörby-dialekt förklara.

– Nu tar vi det dj-ligt lugnt här!

Damen blev tvärtyst medan resten av sällskapet gapskrattade och hennas man menade.

– Hur stora var oddsen på detta?

Väninnan konstaterade mellan skrattårarna.

– Nu får silvertejpen fram…

Jag menar ”kommer från Skåne”, lite respekt måste man få kräva!

*

TVEKSAM. Vid målet fångade jag Olivers mamma Pernilla som var lika lycklig som rallysegraren och jag undrade.

– Vilket smäller högst, Oliver vinst eller att du efter 23 år, åter fick köra din Mitsubishi som en ur ”Rally Legends?

Pernilla funderade en stund innan hon svarade.

– Svårt att välja, även om det var väldigt kul att få köra över ”Colins Crest” ihop med min gamla kompis/kartläsare Ulrika (Mattsson) så måste jag ändå välja Olivers seger. Helt makalöst!

*

SURT1. Team Nybes Jonas Åkesson och Maja Bengtsson svarade för en mycket imponerande insats i sitt första ERC-framträdande med Skodan.

Inför sista loopen höll man en superstark 11:e plats totalt men sedan kom problem. Först punktering med över två minuter tappad tid och därefter både avåkning och ny punktering på ”Colins Crest”. Utan fler reservhjul var det ”game over” för Jonas och Maja, men ingen som stod skogen, kommer att glömma deras respektlösa tempo.

*

SURT2: Placeringen av de röda massiva ”Hinder inner” var en stor snackis före rallyt och inte blev det mindre under och efter. Åtskilliga körde på de ”röda djävlarna” som ibland stod en bra bit ut från dikeskanten och först att råka ill ut var Team Nybes Fredrik Åhlin/Joakim Sjöberg. Kort före mål på första sträckan körde Fredrik över de extremt oförlåtande hinderna med dubbel punktering som resultat och därmed var fredagen över för deras del.

Samma öde rönte även Dennis Rådström/Johan Johansson i tredje starten med GN Motorsports Fiesta. En ”date” som knäckte både styrning och motivation så någon omstart blev det inte. 

* 

HALVSURT. Victor Hansen/Victor Johansson kom aldrig riktigt in i matchen med sin Peugeot Rally4 men höll ändå en halvgodkänd sjunde plats i ERC Juniors med halva startfältet bakom sig och med två sträckor kvar.

Även för deras del blev det en träff på de röda hinderna vilket gjorde att man fick linka sig genom de två sista sträckorna.

Trots mycket tappad tid blev det ändå bara en placering sämre, åtta med Eslövs Simon Andersson/Jörgen Jönsson precis före sig i resultatlistan. Trots sin dåliga framvagn blev det ändå ingen katastrof och i EM-tabellen blev det bara en placering som försvann. Nu är SMK Hörby-föraren trea, 19 poäng bak ledaren Ola Nore Jr. och tio efter belgaren Norbert Major.

Simon som gjorde sin andra grusstart med sin egen ”SM-Vinnare”, körde oerhört stabilt och smart vilket belönades med 13 EM-poäng vilket ger totalt 17 poäng. 

*

GLADAST1. Oliver Solbergs glädje visade inga gränser när han rullade in efter att ha avverkat power stage ”Colins Crest”. Lite show när han inför mediauppbådet gjorde en antydan till en ”segerdonut” men det blev bara antydan.

Ur bilen hoppade Oliver och skrek ut sin glädje innan han och Elliot Edmondson hoppade upp på Polo-taket och tog emot ännu mer jubel från hela den församlade Solberg-familjen.

*

GLADAST2. Isac Reiersen med Lucas Karlsson höll nerverna under kontroll trots en punktering som kostade halvminuten på SS11. Bet ihop, jobbade sig tillbaka och med nio sekunders marginal till Patrik Hallberg/John Stigh nåddes deras hittills största framgång.

– Vet inte vad jag ska säga, efter punkteringen trodde jag absolut inte på seger och nu står vi här, ”så himla gött”, förklarade Isac jublande glad.

*

IMPONERANDE. Att Kalle Gustafsson/Magnus Nilsson skulle bli näst bäste svensk som tia, efter omöjlige Oliver hade jag faktiskt aldrig vågat hoppas. Trots allt har 22-åringen inte kört mycket mer än en handfull tävlingar med den nyinköpta ex. Ken Block Ford Fiestan.

Dessutom första ERC-tävlingen och sammantaget borde detta väcka så mycket respekt, att tempot skulle komma i andra hand. Men Kalle visade vilken talang där finns under hjälmen, bra tempo och dessutom allra viktigast i en sådan här lång tävling, inga misstag utan klockrent från SS1 till SS16. Vet inte hur han och största supportern, pappa Björn rankar insatsen men absolut bör den stå överst, än så länge vill säga…

*

TUFFAST. SS10 ”Tolita1” blev absolut rallyts tuffaste sträcka och sållade kraftigt i toppen. Först försvann Ole Christian Veiby efter att ha rullat med KMS-Polon och där vindrutan fick så stora skador att det inte gick att fortsätta. 

Samma öde men med betydligt värre skador på Hyundai #24 drabbade Kolsvas ambitiösa William Binbach/Jørgen Eriksen. Av bilderna på vraket att döma blir det jobbigt att få ordning på bilen till nästa SM-rally i Hässleholm. Allra värst gick det ändå för norska skrällen Frank Tore Larsen som länge låg trea med sin VW Polo. Men ett lite för ambitiöst spårval i en snabb höger tog det roliga slut. Höger framhjul slog i en sten eller något annat hårt, vilket gjorde Polon luftburen. Landningen blev hård men framförallt dyr och nu befarar FTL att säsongen är slut. Kanske till och med karriären skriver han på Facebook, men är så tacksam för att fansen redan samlat in över 100 000 kronor till reparationskontot. 

*

SVETTIGAST. Efter prisceremonin på ”Colins Crest” väntade en dryg timmes transport till slutmålet men när rallytrean Martins Sesks skulle starta sin Skoda blev det bara ”klick”.

Bilen stod dessutom i lite uppförsbacke och när regelverket säger att ingen utomstående får hjälpa till att putta, blev det svettigt. Enda hjälpen som var OK kom från ”Chefsfunktionär Janne Rydh”som hjälpte besättningen med att få fram bilen till en nedförsbacke.  Efter många svettdroppar plus hjälp av tyngdlagen, startade så MRF Skoda #6 och alla kunde pusta ut. 

*

HOPPARE. Det är något med norrmän och hopp med rallybil. Tidigare innehade Eyvind Brynildsen längdrekordet på ”Collins Crest” under Rally Sweden 2016 med sina 45 meter.

I lördags tog Mads Østberg/Patrik Barth över och i första vändan noterades 46 långa meter, men det räckte inte för Mads. På ”power stage” laddade han ännu hårdare och när hans Citroën landade  var det 47 meter efter ”avskjutningsrampen”.

*

PRISADE. Som brukligt prisade Svenska Rallyförarklubben två lovande rallyjuniorer.

I år hade juryn fastnat för smålänningarna Calle Carlberg som tävlar framgångsrikt i Tyskland i Opel eCup och så Team Nybes kartläsartalang Maja Bengtsson. De båda fick ta emot 15 000 kronor vardera.

*

FUNKTIONÄRER. I Värmland fick jag återigen sanningen bekräftad, utan pensionärer stannar Rallysverige. Inte vetenskapligt bevisat, men min känsla var att den absoluta majoriteten av ”västarna” i rallyt bars av entusiaster med pension.

Många så klart veteraner från Rally Sweden men också helt ”nya 65-plussare” som kände att här kunde man faktiskt göra en viktig insats trots att bäst före passerats. Tack och lov för detta, annars hade inte Glenn Olsson och hans stab haft något rally att arrangera…

*

IRRITERADE. Att ”ERC BAUHAUS Royal Rally of Scandinavia” hade en hel del barnsjukdomar och inkörningsproblem är inte alls förvånade. Dessbättre märkte inte de tävlande så mycket av detta, men några som gjorde så var publiken. Flott program med bra kartor, men att inte ha med någon ”Anmälningslista” i detta måste betecknas som hål i huvudet. Likaså fanns många ”Publikparkeringar” utmärkta både på tävlingskartan och vid infarten till sträckorna. Men där tog det slut och på flera ställen kunde snopna åskådare bara konstatera, att där inte alls fanns någon parkering. Med detta så klart irritation och kaos som följd när man tvingades backa mot inkommande trafik.

Även på kartan fanns angivet var man kunde få något att äta med den vanliga kniv/gaffel-symbolen. De som tänkt sig en korv eller hamburgare möttes istället av ingenting och en skrev till mig.

–Kanske man syftade på en husbil som stod parkerad, att det i denna fanns både knivar och gafflar, vad vet jag…

*

LÅNGVÄGA. Ingen tvekan utan att Hayden Paddons hejarklack på 16 personer från Nya Zeeland hade längst resväg. Ungefär 40 timmar användes för att ta sig från Wellington till Karlstad.

Här tog Haydens pappa Chris kommandot som reseledare och ledde sin grupp i som man påpekade, ”what a wonderful country Sweden”. Pratade med en annan av deltagarna som precis fyllt 76 år och nu var på sitt livs andra rally. Som både gym och golfkompis med Hayden kände han pressen att verkligen åka och kolla på sin kompis.

– He is a good driver, don’t you think, frågade han mig.

Med utvidgad EM-ledning och i princip ointagligt försprång innan EM-guldet är bärgat var svaret enkelt.

– Yes he is!

*

KARTLÄSARE. Om man delar upp resultatlistan i killar och tjejer så kom faktiskt SMK Hörbys Julia Thulin på pallen efter att ha lotsar britten Jon Armstrong till en total elfte plats med GNM-Fiestan.

Överst på ”Tjej-pallen”, finskan Janni Hussi som fixade en femte plats för sig och Lauri Joona. Som tvåa bland tjejerna och från Italien, Virginia Lenzi som satt till höger om nionde placerade Andrea Mabellini. På tredje plats kom då Julia och Jon bara tre sekunder från ”Topp 10”.

Foto: Tommy Svensson

*

PUBLIKEN. En megaskillnad mot Rally Sweden var statusen på helgens publik, tänker närmast på nykterheten. Ärligt så såg jag inte en enda” överförfriskad” åskådare och även om jag aldrig tog mig till hoppet på ”Colins” fick jag rapport att det även där var mycket lugnare än under WRC-tiden.

Såg inte heller dumt placerad publik även om sydländska fans i bland verkar tänka med något annat än hjärnan i jakten på den perfekt rallybilden…

*

Inte bara i World RX som Johan Kristoffersson dominerar utan i helgens Extreme E på Sardinien var det samma sak.

Tillsammans med teamkompisen Mikaela Åhlin-Kottulinsky togs en dubbelseger.

– Totalt sett superbra, många poäng i mästerskapet, summerar Kristoffersson.

Både lördag och söndag var värmlänningarnas dagar och man tog hem båda kvalificeringsheaten efter klockrena starter.I finalen var det Johan som satt vid startlinjen och såg ut att halka efter vid grönljuset. 

– Det var inget bra grepp där jag stod, så jag tappade. Istället för att hänga kvar där ute och hamna på samma ställe som dagen före så släppte jag av och hittade en möjlighet på andra sidan. 

I ledning lämnade han över till Mikaela som behöll kylan när Laia Sanz attackerade och tog bilen i mål till en andra rak seger. 

– Säkert kört av Mikaela. Vårt samarbete fungerar allt bättre. Kommunikationen är trots allt lite lättare när man pratar samma språk, menade Johan. 

Efter de sex tävlingarna har nu RXR gått upp till andra plats endast fyra poäng efter Acciona Sainz. 

Nästa tävling går i mitten av september i Sydamerika.

– Vi ser redan fram emot den, avslutar Johan och Mikaela.

För SMK Hörbys Klara Andersson började det bra i hop med nya teamkompisen Sebastien Loeb. I Heat 1 på lördagen gick man in som tvåa bak Johan /Mikaela. På söndagen blev det  en tredje plats som bäst, men ingen final någon av dagarna.

ABT Cupra med Klara och Seb finns nu på åttonde plats med 40 poäng. Före sig har man då ledande Laia Sanz och Mattias Ekström, med 109 poäng,  andra placerade värmlänningarna på 105 poäng, trea ligger Molly Taylor/Kevin Hansen, 95 poäng.  Som sexa återfinns Catie Munnings/Timmy Hansen, 55 poäng,