Återigen täppte Oliver Solberg till käften på alla sina belackare som otroligt nog är en del, trots att han under flera år visat prov på sin exceptionella talang. Med nio raka sträcksegrar vann han och Elliot Edmondson ”ERC BAUHAUS Royal Rally of Scandinavia” med 38 sekunders marginal.

Den dramatik jag efterlyste under fredagen kom i allra högsta grad på dagens sista sträcka, ursnabba och med 133,5 km/t i snitt,”SS17 Mölnbacka”. Oliver var helt ointresserad av power stage-poäng eftersom han inte kör om EM-titeln, ändå visade han med eftertryck vem som är ”Kung i Värmland” och vann även denna.

Framför honom hade då före Värmland, EM-ledande Mathieu Franseschi rullat Skodan som fyra i rallyt. Inte bara katastrof att ha runt en minuts körning kvar för nya ”goa ERC-poäng”, utan nu är han även i delad ledning med den andra oturspåsen på sträckan, Hayden Paddon. ”The Kiwi” gled lite oförklarligt lite långt ut i en snabb höger med följd att det blev punktering höger fram. Istället för extrapoäng på sträckan, blev det en halvminuts tidstapp och ras ner till tredje plats. Att han och John Kennard hade svårt att hitta någon glädje på pallen efter en tredje plats är högst förståeligt. 

Gladare var Mikko Heikkilä/Kristian Temonen som i sina ryggsäckar haft massor av oflyt och nu för en gångs skull gick det åt andra hållet.

– För att vara helt ärlig så känns detta som en seger en lång period med svårigheter. Lider dock med Franseschi och någon chans på seger hade vi aldrig, vi kunde aldrig  matcha Oliver och Haydens ”speed”, menade Heikkilä.

Paddon var fåordig efter målgång utan konstaterade bara fakta.

– Återigen ger vi bort poäng i år… 

Nu kanske en del ”experter” menar att detta var Olivers hemmarally och att han därför självklart måste vinna, men så enkelt är det inte. Med hemmaplan följer också automatiskt extra press på att prestera och efter första dagen menade Oliver att känslan inte var på topp. Att med detta axla lördagen med ny psykisk inställning och utklassa motståndet, visar bara hur mogen och iskall 22-åringen från Mittanderfors är när det gäller. 

Vid målet var det mer lättnad än segerglädje som präglade Oliver efter andra segern i Värmland.

– Igår var det hemsk känsla men idag har det varit bra fart och kontroll, menade Oliver och fortsatte.

– Nu en härlig känsla då du så klart ville vinna igen!

Frank Tore Larsen med färske Lars-Håkan Lundgreen vid sin sida enligt uppgift med mindre än dussinet tävlingar i ryggen, tog en gruvlig revansch för fjolårets krasch. Fyra med nya Polon och att vara före ERC/WRC-rutinerade Mads Østberg/Patrik Barth (femma) stärker självförtroendet inför resten av säsongen.

Isak Reiersen/Stefan Gustavsson visade återigen att man är ämnade för större uppgifter. Med Skodan från JC Raceteknik slutade paret sjua och att inte överladda menade Isac visade mognad.

– När vi ”push” är vi med i toppen men vi vill mogna och ändå vara snabba! 

Johan Kristoffersson/Stig-Rune Skjaermoen slutade elva, halvsekunden efter hårdsatsande rumänen Simone Tempestini. En placering som visar att han om han så önskade, vore en förare för toppstrid i ERC.

Bäste ”privatförare” blev skånska Team Skåab-stöttade Kalle Gustavsson/Magnus Nilsson. Nu hade Fiesta #21 nackdelen att få spåra i lösgruset på flera sträckor. När den perioden var över så visade Kalle direkt att ”Topp10” varit nåbart.Även om Petter Solberg/Jonas Andersson aldrig varit i närheten av toppstrid, inbillar jag mig att Petter var glad över att få känna på rally igen. Men allra gladast var han säkerligen ihop med fru/mamma Pernilla över att Oliver visade vem som ska sitta på den värmländska kungatronen. 

*

Mille Johansson/Johan Grönvall visade inte de riktigt översvallande segerkänslorna efter power stage men inom sig jublade säkerligen lyckan. Nu visade Mille att han inte bara är snabb på asfalt (seger på Kanarieöarna) utan även behärskar grus. Med två segrar i ERC Junior är manegen krattad för FIA-prisutdelning i höst.

– Jag är verkligen lycklig över att kunna visa mitt tempo, menade Mille.

Han tackade även sina sponsorer och inte minst sina fans och coachen Pontus Tidemand.

Återigen fick Calle Carlberg/Jørgen Eriksen ge sig för Mille och i mål skilde strax över halvminuten. Må vara att Mille var snabbare, men Calles formkurva pekade hela tiden uppåt vilket är positivt inför resten av året. Plus att han var tre viktiga minuter före kollegan i Opel Motorsport Timo Schulz på femte plats.

Nu hade både Mille och Calle lite flyt då Haninges Patrik Hallberg/John Stigh kraschade bort sig i ledning. En punktering gjorde Patrik till passagerare i en färd som slutade med en tung trädsmäll och sidlägg, men också game over… 

*

Värmlänningen Arne Rådström förklarade i SVT att det krävs ”balls” för att våga hålla i på de snabba sträckorna i hemlandskapet. Nu hade Arne med kartläsare Kent-Ola Björklund uppenbarligen ”bollar” tillräckligt, för man vann ”Legends” helt överlägset och den orangea Volvo 262:an var 1.45,3 före tvåan. Här fanns Mats Persson/Maud Norell som även han hade god marginal neråt, 45 sekunder till trean Anders Söderberg/Martin Heggblad.

Överlägset gladast till en början som jag upplevde det var Janne Westlund/Marie Björk Svensson som fyra med sin Opel Ascona A som är helt underlägsen den både nyare, vassare och modernare 262:an överst på pallen. Men planeringen enligt Janne och Marie skulle varit bättre då arrangören inte följde regelverket vilket fick till följd att man trillade ner från tredje platsen.

Om jag nu ska vara lite kritisk så menar jag nog att kalla den här delen för ”Legends” är lite falsk marknadsföring. Bortsett från Tom Axelssons Audi quattro så var det samma bilar som normalt kör i Klassiska Rallycupen. Jag hade nog förväntat mig fler riktiga legender som till exempel Lancia Integrale, Opel Ascona 400, Escort/Sierra Coswort för att nämna några.

*

Lite överraskande dök SMK Hörbys SM-tvåa Tom Kristensson upp i SVT1:s sändning när Maria Wallberg fångade honom på serviceplatsen för en i sådana här sammanhang, lång intervju. Tom fick berätta om läget för tillfället där SM-säsongen är i fokus och att han så klart gärna kört i Värmland om kassan tillåtet. 

Extra kul var att experten studion PG Andersson tackade och berömde Tom för jobbet han gjort med att utveckla DriveVXO:s BMW 1M. Ett jobb som bar till överlägsen 2WD-seger i ”Dackefejden” i hop med Joakim Sjöberg.

– Nu har jag en ännu bättre bil för resten av säsongen, menade PG i tv.

Kan även passa på att berömma både PG, Maria och Johan Ejeborg för en i min ögon perfekt rallyhelg i SVT1. Förstår inte vitsen på sociala medier med att sitta och jämföra med när Jonas Kruse fanns i studion. Både PG och Jonas är bra på sina sätt, precis som att jämföra Pepsi och Coke…

* 

I Moseldalen körs Tyska Mästerskapet med ”Rallye ADAC Mittelrhein” och där resultatgivningen fungerar så där. När jag skriver det strax före 16.00 skulle sträcka fyra ha startat för en timma sedan men fortfarande inga tider. Efter dagens tre första sträckor låg Eslöv/Hörby-kombon Simon Andersson/Jörgen Jönsson femma i RC4-klassen. En backning på SS2 gjorde att Renault Clio Rally4 #18 tappade tid och utan den malören hade det kunnat vara som trea man tog sig an andra loopen.När väl sträckorna kom igång så kom det dessvärre dystra besked från pappa Mats.

– På SS5 tog det roliga slut, avåkning i ett vägbyte utan möjlighet att komma upp på vägen. Inga större skador och alla är OK!

Danskarna Martin Johansen/Louise Hartwig Bang håller en sjätte plats., Av de rödvita i huvudklassen går det bäst för Simon Valentin Hansen/Karsten Isaksen med Hyundai. Femma bara 14 sekunder efter fyran Fabio Schwarz. För Kenneth Madsen/Ditte Kammersgaard, Citroën finns inga tider efter sträcka fem. Leder gör Marijan Griebel, Skoda, 31 sekunder snabbare än Julius Tannert följd av Dennis Rostek.

*

I Finska Mästerskapet och ”SM Pohjanmaa Ralli” hade Teemu Asunmaa, Skoda och Roope Korhonen, Toyota en ursinnig uppgörelse som slutade i Skoda-favör. Bara 8,4 sekunder skilde mellan de båda efter nio sträckor på totalt 12 mil. Trea slutade Benjamin Korhola, Hyundai och ur svensk synvinkel var femte platsen glädjeämnet . Här hittas Jari Liiten/Håkan Jacobsson med Skodan och bara 3,7 sekunder från fjärde plats. Johan Weslen/Valkyria Edling med sin Ford Fiesta var snuddande nära ”Topp5” i Nationella klassen” men sekunder skilde dit upp. En som aldrig gick uppleva målgång var var Niclas Grönholm som ”byggde om” sin Skoda på sträcka fyra.  Jonna E son Brådhe/Caroline Gassner körde punktering redan första sträckan men startade om och gick i mål.

*

 För en skåning som jag har ”Back SM” ungefär samma dignitet som ökenrally, väldigt exotiskt och inget jag följer slaviskt. Är därför ändå nöjd med att ha tippat nästan helt rätt i första SM-tävlingen, ”Himla Racet” i Borås. I 2WD-klassen vann ett av mina förhandstips, Ludvikas Johan Eriksson med sin Saab medan mitt andra namn, hemmaföraren Kristian Johansson slutade trea. Hampus Karlsson, Toyota och Woxnadalen förstörde min dag genom att  bli tvåa.

I 4WD trodde jag på Västerås ”Ford-maffia” men där det blev Piteås Jan-Olof Rehnberg, Skoda som var snabbast. Men sedan kom Ford-åkarna på bred front, med Kent Andersson som tvåa och Hannah Jakobsson som trea. I Standard var SM-topparen Andres Hovind, Enköping värst medan Stefan Schelin, Söderhamn var snabbaste GruppE-åkare.

*

På måndag stänger anmälan för ”Skilling 500” som ingår i Sydsvenska Mästerskapet och DM för både Småland och Västra. I dag är där lite över 60 anmälda vilket är en bra bit upp till den gräns som Skillingaryds MK (80 anmälda) satt som gräns för att ge grönt ljus den 29 juni. Så klart lite oroande, inte bara för klubben utan även alla andra rallyarrangörer i Sydsverige. När jag analyserade de anmälda så var hälften från klubbar utanför Småland, vilket i klartext innebär, att det idag bara verkar finnas runt 30 DM-sugna smålänningar. För att ge lite perspektiv, så såg ungefär likadant ut i Södra BF:s (Skåne-Blekinge) premiär  i Simrishamn.  Min slutsats blir att vi närmaste tiden lär få vänja oss vid runt 50-talet bilar i DM-tävlingar utan draghjälp av externa cuper/mästerskap. Detta gör också att det blir svårt för klubbar att få ekonomi för ”långa rallyn” och då lär många nog sneglar mot det billigare, enklare och framför allt kortare sprintformatet…