Trots allt är det Midsommarafton och intresset för att läsa Motorbloggen om WRC Safari Rally Kenya  torde vara minimalt i konkurrens med sill, nypotatis, jordgubbar och kanske ”en lille en”, trots detta så kommer den ändå. Fast av respekt till denna svenska julafton blir det ingen blogg i morgon utan då blir det till att slicka såren…

*

Tyvärr är rallyt redan över för Oliver Solberg/Aaron Johnston efter stora problem redan på sträcka tre. På inledande SS2 som var kort bara 13 kilometer, upplevde Oliver underlaget som väldigt löst och mer  svårkört än vad han trodde.

– En mycket svårkörd sträcka, summerade han vid målet.

Ändå bara 28 sekunder bak sträcksegraren Thierry Neuville som hade en tät fajt med Ott Tänak och Kalle Rovanperä.

Om SS3 var tuff så var det inget mot tre gånger så långa ”Kedong1”.

Först att sträcka flagg var Elfyn Evans som med 300 meter kvar till målet slog bort höger framhjul på sin Toyota, game over för dagen. Samma öde drabbade Dani Sordo och även Oliver drabbades av likande problem men här var det höger bak som som bråkade.

Intensivt meckande på transporten till SS4 dit han kom en halvtimma försenad men som ändå kördes innan det var definitivt slut.

– Vi gjorde vårt bästa men tråkigt nog kunde vi inte fixa bilen helt så vi fick köra SS3 och 4 väldigt sakta men nu går det inte längre, förklarade en uppgiven Oliver ute från savannen.

– Dessutom har buren fått skador som inte går att reparera så olyckligtvis tar vår Safarierfarenhet slut alldeles för snabbt!

Medan Evans, Sordo och Lorenzo Bertelli planerar för omstart så får Oliver, Petter och Aaron ägna sig åt att vara åskådare vilket även detta kan vara en del av erfarenhet från Kenya.

*

Efter sex sträckor (en återstår av dagen) har Thierry Neuville trots punktering på SS6 återigen ryckt förbi Kalle Rovanperä och leder med tio sekunder. Ott Tänak har problem med en motor som slår ifrån i vinkelsvängar, ändå bara 40 sekunder efter. Fyra är Takamoto Katsuta som avslutar ”första grupp” i ”grupp två” är Gus Greensmith som femma ledare men ändå nästan tre minuter efter och bara futtiga sekunder före M-Sport Ford-kollegan Adrien Fourmaux.

Sist av WRC-åkarna är Sebastien Ogier som även han precis som Oliver drabbats av att bakvagnen säckat ihop. Så här långt har inte Rovanperä haft några större tekniska problem och är istället överraskad över att han är med i toppstriden

– Jag kör väldigt försiktigt och försöker undvika de djupa spåren men har även hittat en bra känsla på alla ”tricky” avsnitt, menade Kalle vid målet på SS5.

Största problemet var dammet, men inte det utanför bilen utan det som trängde in i hytten menade Kalle.

– Så svårt med sikten…

Tvåan Neuville delade Kalles åsikter om de djupa spåren och konstaterade även.

– Våra bilar är helt enkelt inte höga tillräckligt för den här typen av vägar…

*

Även om bara tre ekipage tvingats bryta rallyt så har verkligen sträckorna bitit tillbaka vilket gjort att redan nio förare kommer att starta om enligt Rally2-regeln. Med andra ord har 25 procent av startfältet fått mer eller mindre stora problem och detta med bara lite mer än 80 kilometer SS avverkade.

Återstår gör därmed 240 kilometer så frågan är om det kanske till och med blir som de fyra gånger som rallyt avslutats utan att något komplett team kommit i mål och fått VM-poäng…

*

 Harmonin verkar inte total hos Hyundai då det precis före start av Safari Rally Kenya blev klart att en av hörnpelarna i rallysatsningen tillika Team Manager Alain Penasse tvingas lämna sitt jobb och ett beslut som är taget borta i Seoul. Belgaren som varit Alzenau troget ända sedan 2013 lämnar sitt uppdrag i samband med Rally Estonia om några veckor. För DirtFish har Penasse klart och tydligt deklarerat, ”detta är inte mitt beslut” och även ett beslut han är helt oförstående till.

– I åtta år jag jag jobbat med både Michel Nandan och Andra Adamo, två helt olika personligheter men som jag ändå haft ett perfekt samarbete  med, förklarade Penasse.

Penasse kommer nu att fokusera på Ypres Rally där han är ett tungt namn i tävlingsorganisationen. Även om detta ger honom fullt upp, så är det med tungt hjärta han lämnar Hyundai berättar han för DirtFish.

– Vi har haft så mycket framgångar och underbara ögonblick. Nu är beslutet ändå tagit och då är det bara för mig ” to move on”! 

Vem som ska ersätta Penasse har inte avslöjats och inte heller vad som föranlett det oväntade beslutet från HQ i Seoul. 

*

Lite symboliskt så avrundade kenyanen Tejveer Rai mer eller mindre både VW Polo GTI R5 ”Chassi 38” och Volkswagen Motorsports era som ett bilmärke att förknippa med motorsport.

En framlängesvolt i hög fart stoppade ”Chassi 38” och där föraren fick helikopterfärd till sjukhus för ”check”. Om Polon kan bli reparerad är svårt att uttala sig om, värre är det däremot med förhållandet VW och motorsport. Idag släppte Volkswagen en jubileum/avskeds poster för att hylla sina 55 år i sporten och den 30 juni sätter företaget punkt för all motorsportverksamhet och istället överflyttas anställda till moderbolaget Volkswagen AG. Som början på detta anger man Formel Vee i början av 60-talet och som avslut inte Rais Polo, utan helelektriska racerbilen ID.R. Nu vill man från Hannover  tacka alla VW-fans med den fina postern som är möjlig att ladda ner för vem som helst. 

Trots att jag inte är någon ”Folkvagns-fantast” men ändå haft en VW1200 och tre Golf GTI 16V så hugger det i mitt hjärta att deras tid i motorsporten är över.

En anledning är så klart att jag varit med på WRC-resan från premiären i Rally Monte Carlo för Volkswagen Polo WRC 2013 över till debuten för R5-versionen med Petter Solberg i Spanien 2018.

Mer perfekta värdar för en trots allt grön rallyreporter långt utanför hemmaplan än gänget från Hannover är svårt att hitta. Inte bara att de skickligt hittade fina foto/åskådarställen utan lyckades trots massivt med människor kring våra VW-bussar även ta oss dit med som mest 2-300 meters promenad.

Då snackar vi Franska Alperna där ”vanliga rallyfans” gladeligen traskar över milen för att till exempel med bil ta sig till svårnådda klassikern Col de Turini.

Foto: Tommy Svensson

 Men även tack för att jag fick förmånen att käka middag med gott vin ihop med storheter som Jacky Icxk, Ari Vatanen, Carlos Sainz och inte minst supertrevliga Louis Moya. Ändå ett sällskap som ”Glasmästarens påg från Hörby” inte normalt sitter och snackar skit med över ett glas rött. Så från mig kommer ett stort tack till alla som jobbat i Hannover men även till deras förlängda arm i Södertälje, Marcus Thomasfolk som ändå var den som såg till att jag blev inbjuden till alla dessa oförglömliga tillfällen. Så klart kommer jag även att sakna VW-loggan i när den nu sakta men säkert fasas ut från anmälning och resultatlistor över hela världen. Tack! 

*

För någon vecka sedan hade jag förmånen att träffa allas vår Ernst (Kirschsteiger) under inspelningen av ”Sommar med Ernst”. I Kristianstads Kommuns sydligaste delar var han och filmteamet i full gång med inspelningen av TV4-klassikern när jag och reporter Sigrid fick en pratstund med ikonen.

När Ernst såg min klubbjacka från SMK Hörby så ställde han frågan om jag körde rally på vilket jag lätt svävande svarade, att så var kanske fallet även om det nu inte var så mycket av den varan.

– Trots att jag är värmlänning kan jag ingenting om bilar mer än att köra, förklarade Ernst som ändå var imponerad över min 50-åriga bakgrund både som fotograf och rallyfantast.

Där slutade också bilsnacket den här lite kylslagna morgonen med vattnet från Hanöbukten kluckande vid mötet med sandstranden. Med detta önskar både jag och Ernst trevlig Midsommar till alla läsare.

*

Som lite bonus bjuder även Volvo-fantasten Christer Carlsson, Hässleholms MK på en intressant återblick på Safarirallyt 1964.  

” Nu när vi ska fira midsommar med allt som där hör till. Vad passar inte då bättre än att berätta om när det som för de ´´flesta” är lika svenskt som en midsommarstång,Volvo. När deras fabrikslag 1964 förflyttade sig till Kenya för att där tävla i det i helgen aktuella Safarirallyt. Skåne har även en plats i denna berättelse.

1963´närmare bestämt den 30 november tillverkades den här dagen 60 stycken vita PV 544 Sport på bandet på Volvo i Göteborg. Bland dessa var fyra California vita (inte pärlvita) 544 Sport i Amerika utförande. Dessa togs från produktionsbandet till Tävlingsavdelningen och utrustades/byggdes om inför 1964 års Safarirally. De fick registreringsnummer O52283 som kördes av Carl-Magnus Skogh, O52285 som kördes av Tom Trana, O52286 av Sylvia Österberg ( senare under året körde Carl-Magnus denna i RAC rallyt som för övrigt vanns av Trana och O52287 med självaste teamchefen Gunnar Andersson bakom ratten. Som Co-driver och inbäddad reporter hade han Bo Boesen, legendarisk reporter som skulle skriva ett reportage i bildtidningen SE direkt från fronten.

I min samling finns det märke som satt i vänster bakre sidoruta med deras namn från rallyt på ett BP märke. Samt ett exemplar av tidningen SE där Boesen på flera sidor beskriver tävlingen. Det kan jag lova dig, att om du skulle beskriva åskådarna från årets rally på det målande sätt. Som de beskrivs så skulle inte allt kylvatten i Dalälven räcka till för att kyla ner serverhallen där din blogg server finns.  Vet inte om fabriksteamens bilar idag har denna speciella utrustning när dom nu kör i helgen.

Men då ingick en pistol, en påse med pengar samt en A-4 sida med översättning från Svenska till Swahili. Med enkla fraser som skjuta på, lyfta etc som finns i min samling.

Om Afrika för de flesta upplevs som långt borta idag, så är det inget mot hur det upplevdes 1964. Idag flyger fabriksteamen in bilar och personal. Då var det fartygstransport för bilar o reservdelar som gällde. All personal flög dock ner i SAS då supermoderna Caravelle jetplan . Medföljande var Volvo handlaren från Hässleholm, Carl Persson som även ägde Volvo agenturen i Öst Afrika, Volvo Gian Motors LTD som senare inköpte Tom Tranas havererade 544 som Bröerna Singh segrade i året efter.

Problemen för Volvo i Safarirallyt började redan innan bilarna anlänt till Mombasa. Det var ett Norskt fartyg som fraktade bilarna från Sverige till Afrika ( se fraktsedeln som satt på trälådan Skoghs bil stod i) Den blev kvarhållen i i en hamn i röda havet på grund av strejk. Teamchefen Gunnar Andersson fick kasta sig på ett flyg  från Nairobi till Jiddah för att försöka reda upp situationen. Fartyget var tvingad att vara kvar i Mombasa senast fredagen före påskveckan för att bilarna skulle kunna förtullas i tid. Gunnar lyckades med detta och bilarna kom fram i sista stund men ingen  tid på att testa bilarna på grund av detta. 

Som träning och recce bilar användes Volvo Amazon standard bil med rattväxel och helsoffa samt en Volvo valp som den hygglige Volvo handlaren från Hässleholm ordnade fram. Detta var anledningen till att samtliga fyra Volvo bilar drabbades av tekniska problem med ideligen brustna bakaxelupphängningar och tvingades bryta. Carl-Magnus Skogh var den ende som tog sig i mål, dock utanför respittiden.

Han hade fått hjälp mitt ute i bushen av en lokal mekaniker som klippte till nya delar för uppfästningen till bakvagnen av ett par gamla gummistövlar som sedan höll resten av rallyt. Dessa tog för övrigt Carl-Magnus och slängde på tekniske chefen skrivbord hemma på Volvo med orden, så här ska de konstrueras.

Det hela var ett stort äventyr och när jag hade förmånen att åka bredvid Carl-Magnus som VIP bil både i Öresundsrallyt och SM finalen Hans Persson pokalen, så talade Carl-Magnus om detta rally. O52283 hade spårats upp av kännaren Bengt Andersson men ska inte dra den historien här då bara den skulle fylla en hel blogg under en vecka.

Den korta historien är jag beslöt att återskapa en legend och inför AB Volvo 75 års fest kunde Carl-Magnus inför publik, bland annat den mycket intresserade styrelseordföranden i Ford som då ägde Volvo. En chockad Carl-Magnus såg när täcket dragits av bilen på scenen och sedan ta plats bakom ratten på bilen som byggdes upp av en annan legendarisk PV-åkare, ´´Knaggen” Backström. Hans son, Adam som idag redan blivit legendarisk i sin våldsamma framfart i en PV hängde i garaget hemma hos Knaggen under byggets gång. Vi kämpade med att  hemlighålla detta för Carl-Magnus då det skulle bli en överraskning. bland annat letade hans fru Gun, fram en massa fotominnen från rallyt åt oss. Gunnar Andersson och Sylvia Östberg med make Ingemar som för övrigt varit med och byggt bilarna ställde upp och var med och hjälpte till i Knaggens garage. Bland annat var det Ingemar som berättade hur handtagen på taket var tillverkade, det var nämligen han som gjort dom 1964. Elsystemet byggdes av samma mekaniker som 1964 och specialanpassat för Safarirallyt. Idag ägs bilen av Volvo samlaren Kjell Olsson och stod tidigare på hans museum. I min ägo stod den tyvärr långt in i samlingen och kom aldrig ut förutom vid tre tillfällen när Carl-Magnus uppvisningskörde den, i Volvos monter i Tyskland och slutligen på Bilsportarvets utställning.

Nu blev det en lång historia, men hoppas den uppskattas och Glad midsommar!

PS.Måste även visa en stil bild på Bröderna Singh från Svenska KAK rallyt 1966. Inte dåligt av någon som aldrig sett snö tidigare.DS.

*

Motorbloggen får sin information via officiella pressreleaser, sociala medier och läsarkontakt. Även från avsändare med av dom godkända kanaler på Twitter/Facebook. Varje läsare får själv avgöra om källorna kan anses tillförlitliga. Till Motorbloggen avsänt material betraktas som OK att publicera utan restriktioner såvida inget annat anges. Mail till Motorbloggen skickas på: tommy.svensson@kristianstadsbladet.se. Mobil : 0705-28 55 33.