Nu är dagen långtifrån slut men så här långt har jag faktiskt inte sett en enda ny tävling som tvingas ställa in på grund av Corona. Förklaringen till detta är ganska enkel, alla tävlingar inom överskådlig tid är redan inställda eller flyttade. Enda i den vägen som jag hittat, är att Midnattssolsrallyt som körs i början av juli avvaktar med att presentera ”Tävlingsinbjudan”.

Anledningen är osäkerheten med hur virusspridningen utvecklar sig i landet. Arrangören skriver.

– Senast den 30 april tar Midnattssolsrallyt beslut om årets tävling kommer att kunna genomföras eller inte.

Redan har som bekant 100 ekipage förhandsanmält sig. Känns också väldigt långt bort till den 7-11 juli och då tycker åtminstone jag, att Corona borde ha hunnit lämna oss. Däremot blir jag inte ett dugg förvånad om  ”500-gränsen” fortsätter åtminstone maj ut…

*

Efter att M-Sport Poland häromdagen lanserade sin nya ”R2:a” eller som det numera mer korrekt heter ”Rally4-Fiesta” har jag fått lite frågor på detta. När så även Peugeot aviserade att deras ”nya R2:a” alltså ”Rally4-208” snart var FIA-klassad blev jag nyfiken på var de här bilarna hamnar i vårt svenska klassystem.   

Enkelt uttryckt så hamnar nya Fiestan i SM-klassen ”Otrimmat” medan Peugetos bidrag får köra i klassen ”Trimmat”, detta trots att båda två egentligen är R2-bilar. Skillnaden är att Fiestan med sin tusenkubikare under huven är en R2B-bil medan Peugeot med 1200 kubik klassas som R2C. Som någon uttryckte det.

– Synd om där är någon svensk som köper en Peugeot utan att ha kollat upp detta och tror att han kan köra i Otrimmat…

Än en gång blir detta med ”hemsnidade” klasser fel precis som jag påpekat flera gånger.  Oavsett om man är för eller emot FIA så måste vi förhålla oss till deras regelverk. Att då ha ett Svensk Mästerskap med egen klassindelning ställer bara till det. Som jag ser det så borde Rally-SM följa FIA och kalla klasserna för samma sak som man gör i resten av världen. Varför ska R5 inte heta så utan ”Trimmat 4WD” trots att alla som kör i klassen sitter i R5-bilar? Föreslår att man till 2021 döper om klasserna till samma som FIA vilket skulle innebära att ”Trimmat 4WD” efter årsskiftet heter ”Rally2”. Otrimmat blir då ”Rally4” och för att göra det lite logiskt så kan man kalla ”Trimmat”2WD” för ”Rally3”. Nu är inte Rally-SM helt ensam med att inte följa FIA:s benämningar. I ERC kallas klasserna ERC1 som borde hetat ”ERC Rally2” medan ERC3 där Dennis Rådström tävlar, följaktligen borde döpas om till ”ERC Rally4”.

*

En av de största profilerna i ERC är ”The Russian Rocket ” Alexey Lukyanuk som i fjol missade EM-guldet på målsnöret, istället tog Chris Ingram lite överraskande hand om segern. Det spekulerades också friskt inför årets säsong att Lukyanuk skulle vara mätt på ERC och istället skulle följa i f.d EM-kungen Kajetan Kajetanowicz hjulspår och satsa på WRC. Dessutom enligt de vildaste ryktena inte i WRC2 eller 3 utan i riktiga WRC-klassen. Extra grogrund till detta fick man när han under några dagar visade en övertäckt rallybil på sociala medier. Omöjligt att se vad det var för bil, även om man kunde ana en Citroën  under den svarta presseningen. Men detta hindrade inte några från att direkt konstatera att detta var en av Citroën Racings dammsamlande C3 WRC som nu skulle få nytt liv med ryssen bakom ratten. Så blev det inte utan det var en likadan C3 R5 som han körde 2019 och även då med Sainteloc Racing som team.

Ny kartläsare är där dock i bilen då Alexei Arnautov lämnar högerstolen efter tio år och ersätts av Dmitri Eremeev.  Fjolåret vill 39-årige Lukyanuk helst glömma och istället blicka fram emot 2020.

– Jag vet att jag är snabb men tråkigt nog får jag inte alltid anständiga resultat, menar han.

– Har fortfarande kvar min passion för rally och dessutom mycket energi för att kunna förbättra mig. Men självklart måste jag fortsätta att förbättra körningen…  

Någon oro för att nya co-drivern inte skulle fungera finns inte slår Lukyanuk fast.

– Dmitri har redan läst till många supersnabba förare och har massor av erfarenhet även om han inte varit så aktiv de senaste fem åren.

Frågan är vem som kan utmana Alexey och Dmitri över tid? Ett svar är så klart Craig Breen och Emil Lindholm båda i nya MRF-teamet men ingen av de båda har någon större erfarenhet av rallyna i EM-serien. Det har däremot ryssen… 

* 

Har sagt det förut och säger det igen, ERC är faktiskt en väldigt tuff serie även om många här hemma lite ser över axeln på ”Rally-EM”.  Sant är också att ingen svensk i modern tid lyckats komma in i ”ERC Hall Of  Fame” som sträcker sig ända tillbak till 1953. Då vann tysken Helmut Polensky medan det dröjde ända till 1958 innan det blev blågul seger. Gunnar Andersson tog Volvo till EM-guld både då och 1963 medan Tom Trana tog över 1964. Nästa svensk med titeln Europa Mästare blev Lillebror Nasenius med den stora Opel Rekorden 1966. Året därpå var det Bengt Söderström i Ford Cortina innan Harry ”Sputnik” Källström så här långt avslutade vårt EM-CV. 1969 tog han sin lilla Lancia Fulvia till EM-guld. En dansk finns också med i listan, Henrik Lundgaard med en Toyota och året var 2000, Även om de flesta vinnarna i ”modern tid” är lite för oss okända namn finns där också motsatsen.

Walter Röhrl, Miki Biasion, Armin Schwarz, Juho Hänninen och Esapekka Lappi är inga namn man snackar bort precis.

*

I dessa trista tider med virus och skit behövs inte så mycket för att göra en glad. Som i går till exempel när jag var kallad till mediainformation i Rådhuset Kristianstad. I foajén mötte jag kommunalråd Pierre Månsson som mer eller mindre stannade mitt i steget när han fick syn på mig (jag ser ofta att jag har denna förmågan hos folk).

– Vänta här jag kommer strax tillbaka, kom det från kommunalrådet.

Dröjde några minuter innan han på nytt dök upp med något i handen som han räckte över till mig.

– Jag lovade ju dig en present när du slutade på Kristianstadsbladet (slutade? min anmärkning) så här har du den

I handen hade han en vällekt röd Dinky Toys-bil som jag tog emot med stor glädje. Lite fick jag dock skämmas över att inte kunna identifiera racerbilen, får skylla på att jag inte hade glasögon på mig.

– Tack så mycket, är det en Audi?

Pierre tittade lite fundersamt på mig.

– Ser du inte att det är en Alfa Romeo?

Så klart borde jag räknat ut detta, bilen var ju röd och Audis racerbilar var ju alltid silverfärgade.  Nu blev jag inte glad enbart för att Pierre tänkt på mig utan dessutom är jag nästan helt säker, på att en likadan Alfa Romeo lekte jag med på mattan i ”storarummet” hemma på Byggmästargatan i mitten av 50-talet. Att jag hade en röd racerbil minns jag bestämt så sannolikheten är stor att det var just en Alfa. Med denna tävlade jag mot en grön Lotus (tror jag) och det blev nog oftast oavgjort mellan de båda när vi raceade. Att säga att Pierre gjorde min dag är en underdrift och nu står bilen på hedersplats i ”skrythyllan”. Till och med framför mina modeller av Opel i rallyskick…

*   

 Motorbloggen får sin information via officiella pressreleaser, sociala medier och läsarkontakt. Även från avsändare med av dom godkända kanaler på Twitter/Facebook. Varje läsare får själv avgöra om källorna kan anses tillförlitliga. Till Motorbloggen avsänt material betraktas som OK att publicera utan restriktioner såvida inget annat anges. Mail till Motorbloggen skickas på: tommy.svensson@kristianstadsbladet.se Tommy Svensson