Mills läser noter åt Evans, Nybro ställer också in, MSR på väg mot 100-strecket, heavy metal i racing, Krüger till STCC och ”det stora hockeybråket i Hörby”!
Elfyn Evans sexvarvs rullning i Mexiko satte djupare spår hos kartläsaren Daniel Barrit än vad man först trodde. I dag kom så besked från M-Sport att Barrit behöver mer tid för att tillfriskna och därför har Petter Solbergs gamle notläsare Phil Mills blixtinkallats till kommande helgs Tour de Corse. Något som gladde Petter.
– Lycka till Phil. Fantastiskt att få höra din röst igen i WRC!
Evans är så klart lite bekymrad över att få ny kartläsare bara några dagars före start men menar att ”Dan´s” hälsa kommer först. Att ersättaren ”knows his stuff” är självklart menar Evans men trots allt har han och Barrit blivit samspelta under årens lopp.
*
Då gick det som befarat, Nybro AC tvingas ställa in Zabra Rallyt den 14 april och det är avsaknad av vår som självklart är anledningen.
– Tävlingsledningen för Zabra-Rallyt 2018 har under dagen (fredag 30/3-18) besiktigat sträckorna tillsammans med markägarna och beslutat att vi inte kommer att kunna genomföra våra tävling under säkra förhållande på grund av den snömängd som fortfarande finns på sträckorna, meddelar tävlingsledningen.
– Med vägarnas skick idag och med mer kyla och snö på väg in fanns inget annat besked än att ställa in.
I mitten av nästa vecka ser det ut som att vintern ska få ge sig till förmån för sol och hyggligt med plusgrader. Frågan år dock om detta räddar Silverkongen som är tänkt att köras kring Älmhult och norr om Kristianstad. Fortfarande hyggligt med snö och is på vägarna som först ska smälta undan, sedan ska tjälen släppa och efter det måste vägen hinna torka upp. En tuff ekvation med bara 21 dagar kvar till SSRC-premiär.
När nu Nybro ställer in så blev ändå Trelleborg och Anderslövsrallyt först ut i Bilsport Rallycup 2018, även om det är en månad senare än det var tänkt från början. Idag är där 129 namn i anmälningslistan och jag blir inte förvånad om den nu snabbt fylls på även om arrangören satt taket till 100 startande.
*
Gruspremiär blev det i dag med Påskaftonsprinten på Himmelstalundsfältet utanför Norrköping. 59 förare kom till start och den som vill allra mest var Jacob Jansson som hade bäst tid i alla tre åken. Tvåa slutade fjolårsvinnaren Kenny Stavbom, drygt tre sekunder efter. Lite knall svarade Adrian Ring för när han trots sin ringa rutin från 4WD, han körde ungdomsrally i fjol när han körde in som trea med en WRC-Escort.
Bästa 2WD-åkare blev Victor Karlsson med sin R2-Fiesta före Magnus Johansson och som trea Jani Haiju.
Men detta var A-förare,för vinnaren i B, Samuel Gustavsson hade bättre tid än tvåan Johansson och blev nästa bästa 2WD totalt.
*
Fylls på i rask takt med anmälda till Midnattssolsrallyt och när detta skrivs är siffran uppe i 89 förare. Trängseln i MSR:s monter på Elmia var också bitvis påtagligt berättar Lars Jonsson i tävlingsledningen.
– KAK Midnattssolsrallyt är ett av de större publikarrangemangen i Sverige och det märktes tydligt på Elmia. Otroligt många rallyentusiaster har kommit förbi och undrat var de bäst kan se rallyt.
Att intresset är stort är uppenbart även om man inte klår fjolårsrekordet med 100 anmälda första dygnet.
– Man häpnar över hur stort rallyintresse det finns i Sverige, men även intresset från utländska förare ökar sakta och säkert. Redan nu vågar jag påstå att vi kommer ha fler utländska ekipage i startfältet än vi någonsin haft tidigare, menar Jonsson.
Nytt för 2018 är att segerpriset, Clarence von Rosen-pokalen, i den moderna KAK Midnattssolsrallytandan, kommer att ges till det snabbaste tvåhjulsdrivna ekipaget i tävlingen. En som aspirerar på det priset är Harry Joki som fanns på plats med sin fina Volvo 242 på Elmia.
*
Skåningen Simon Larsson ville kombinera racing och heavy metal vilket innebär att hans Lamborghini är strajpad med Motörhead när Lamborghini Super Trofeo inleds.
– Att köra med Motörhead design på bilen är egentligen helt galet, ett band som jag växt upp med och nu representerar jag dom och heavy metal med min 620 hästars ”Italian bull” som riktigt skriker ut Rock’n Roll, kommenterar Simon sin udda design.
*
Micke Kågered Racing kör i i årets STCC med två Volkswagen Golf GTI TCR där Andreas Ahlberg och Oskar Krüger sköter spakarna. Ahlberg körde för temet redan 2017 medan Krüger är färsking i gänget.
– Att köra STCC har varit en dröm sen jag var liten och det känns overkligt att jag kommer stå på startlinjen i maj. STCC är ett riktigt tufft mästerskap och det ska bli kul att köra mot några av de förarna man såg upp mot i sina yngre dagar. Men nu tävlar vi på samma nivå och jag är riktigt taggad för utmaningen, säger Krüger.
Krüger har tidigare tävlat i Swedish GT, GT4 samt Radical såväl i Sverige som i Europa.
Fjolåret slutade med en nionde plats för Ahlberg med en pallplats och i år är målsättningen högre för både honom och Oscar.
*
När World RX hade sin test/mediadag på Silverstone i början av veckan var det också första gången som Prodrive visade upp den nya Renault Megane Supercar RX. En helt ny bil men som Petter Solberg konstaterade, med Prodrive i ryggen blir den säkert att räkna med. 
Samtidigt kördes även Marcus Grönholms nya Hyundai i tävlingsdräkt och även denna räknar Solberg med kommer att vara mogen för topplacering.
*
När detta skriva har DM1 Horsens Rally precis startat om på ”andra loopen” och så här långt är det Skoda i topp genom Esben Hegelund, 14 sekunder före Jacob Madsen i nya i20 R5. Ett lika långt gap sedan till regerande mästaren Ib Kragh på tredje plats med sin Citroën. En tiondel efter honom är tysken Jan Becker med WRC Subaru.
I R2-klassen ligger Eslövs Mats Andersson trea med Opel Adam och detta 15 sekunder efter ledande Opelkollegan Michael Sørensen. På femte plats gotlänningen Sebastian Johansson.
*
Ingen Motorbloggen påskdagen och därför bjuder jag på lite bonusläsning från senaste numret av Kristianstad Open. Håll tillgodo.
Med ishockeyn på väg in på sista varvet drar jag mig till minnes när hockeyn i Hörby var föremålet för hela landets blickar. Inte för att det spelades stor hockey i Mellanskåne utan istället för när det utbröt bråk efter det som publiken upplevde som felaktig utvisning av en Hörby-spelare. Kan inte sätta absolut rätt årtal på händelsen och ni får dessutom vänta innan ”motor/bil” kommer in i berättelsen.
Vill ändå säga att detta inträffade i skärningen där femtiotalet mötte sextiotalet med ”alltid” smällkalla vintrar vilket också gjorde det möjligt att spela hockey utomhus. På den här tiden bodde vi (far, mor och jag) bara ett halvhyggligt stenkast från Hörby SK:s (SK=Skridskoklubb) hemmaarena ”Månskensrinken”, något som gjorde att jag ofta var på plats för att kolla hockey. Med höga snövallar runt rinken var det enkelt även för en ”liten knådd” som jag att se över sargkanten. Lagen man mötte kom från hela Skåne och just den här gången tror jag att det var ett lag från Malmö som var på besök.
Storpublik (kanske 200 personer) kantade rinken och följde dramat på isen där Sune, Sven-Helge, Lasse och allt vad hemmaspelarna hette kämpade för att få in pucken i motståndarmålet. I sista perioden lyckades ”hörbypågarna” ta ledningen över ”malmöboana” vilket medförde några extra klunkar av den kaffegök som merparten av publiken stadigt inmundigade.
På isen kämpades det som om matchen gällde liv eller död och i en het sekvens menade domaren att Sune, springpågen hos Petterssons Färg var alltför burdus. Två minuters utvisning vilket inte mottogs positiv av åskådarna, burop och busvisslingar kryddade med ”domarjävel åk hem” och andra mindre positiva omdömen mötte rättskiparen. När dessutom motståndarna lyckades få in pucken bak Hörbymålvakten när Sune satt i båset brast tålamodet. Under öronbedövande vrål och skrik visades missnöje medan domaren försökte få igång matchen igen. Han lyckades och under fortsatt orolighet från publiken var man på väg mot ett oavgjort resultat när det brast hos Sunes mor Elsa. Domaren kom helt ovetande inom räckhåll för den bastanta kvinnas högerarm och med en högersving värdig boxaren Ingemar Johansson plus en tung kaffegökstermos fylld handväska som extra förstärkning, måttade Elsa svingen mot domarens huvud. Handväskan träffade klockrent och domaren gick ner för räkning vilket utlöste stort jubel. Bortalaget och även några mer balanserade ur publiken insåg snabbt att de fick försöka hjälpa domaren till säkerhet. I en fullständig röra av folk, hockeyspelare och klubbor forslades han till omklädningsrummen en bit bort från skådeplatsen.
Publiken var fortfarande upprörd men visste inte riktigt hur man skulle få utlopp för ilskan över den felaktiga utvisningen nu när huvudpersonen inte längre fanns på plats. Någon upptäckte då att domaren kommit till matchen i bil, en dimgrön Morris Minor stod parkerad vid rinken. Den mest kaffegökbeskänkta delen av åskådarna tyckte att det var ett lämpligt straff att välta Morrisen så sagt och gjort. Inför mina stora förvånade ögon såg jag hur bilen utan någon som helst försiktighet plötsligt låg med hjulen i vädret. Biltokig även då började jag storgråta över hur man kunde ge sig på den stackars Morrisen bara för att ”husse” varit dum. Far såg min reaktion, tog min hand och så halvsprang vi hem. Mor försökte trösta mig med ”att där var ju ändå snö så bilen låg mjukt och bra”, men detta hjälpte föga utan jag grät mig till sömns.
Den för mig uppskakande kvällen blev även en riksangelägenhet och alla de stora tidningarna rapporterade om ”Det stora hockeybråket i Hörby”. Som pricken över i ritade välkände sporttecknaren ”Rit-Ola” om historien i dåtidens stora veckotidning Se. Idag finns varken Se, Hörby SK eller Månskensrinken kvar, bara mitt suddiga minne när man välte en stackars oskyldig dimgrön Morris…