Mads Ø. hoppar Tyskland, Veiby vann APRC, mycket om Snapphanerallyt, hektiskt rallyhelg i Danmark och Ola W. kom i mål…
Då fick inte Emil Axelsson någon möjlighet att i kommande WRC ADAC Rallye Deutschland visa Mads Østberg sina färdigheter från högerstolen, istället ställer Mads in. Anledningen är att ADAPTA-Fiestan inte är frisk efter förra helgens ERC-framträdande i Polen och det är styrningen som krånglar. Där mer eller mindre låste sig ratten för Mads och Patrick Barth till höger och i 180 km/t kändes det inte alls behagligt har Mads berättat.
Att Fiestan inte är av senaste modell ställer nu till det för norrmannen.
– Vår bil er to generasjoner tilbake av denne typen. Vi kan oppdatere det mekaniske til siste versjon, men det vil være softwaremessige ting som vi ikke får endret på så kort varsel. Da kan vi ikke kontrollere dette 100%.
– Vi kan ikke basere oss på sannsynligheter, at det ikke vil skje igjen, og da har vi valgt å ikke starte i Tyskland, konstaterar Mads besviket.
Därmed får Emil Axelsson vänta på sin co-driver chans till längre fram förklarar Mads som jagar permanent co-driver för framtiden.
– Torstein Eriksen var som kjent med i Finland og gjorde en flott jobb der. Så var det meningen at vi skulle bruke løpet i Polen og Rally Tyskland til å evaluere Patrick og Emil, förklarar han.
– Alle disse tre er aktuelle kandidater til å være med meg videre på permanent basis, men nå må vi finne en annen løsning på denne evalueringsprosessen.
Näst framträdande för Mads blir i Spanien och WRC Rally Catlunya och då är det åter WRC-bilen som ska köras.
*
Ole Christian Veiby och Stig Rune Skjaermoen vann tämligen enkelt Rally of Johor Malasiya i FIA Asia Pacific Rally Championship. Över fyra minuter skilde till kompisen i MRF-teamet Guarav Gill och på tredje plats slutade Jari Ketomaa i en Weng-Mitsubishi. Mellan de här två var det tajtare och det var först på allra sista sträckan som indiern i Skodan lyckades passera finnen. I mål skilde 18 sekunder och på fjärde plats efter att ha tappat massor av tid under lördagen, Robert Blomberg/Lars Andersson, Trollhättan.
Nästa deltävling körs i Japan med Rally Hokaido den 15-17 september.
*
Klockrent tips till Snapphanerallyt (sorry Wilke, det blir för långt med exaktacreative Snapphanerally) med båda vinnarna rätt, Stoffe Nilsson i 4WD och Johan Green i 2WD. Nu var det ju ganska enkelt, i synnerhet att tippa Stoffe som vunnit allt söder om Jönköping känns det som iallafall. När så Robin Adolfsson som var den som kanske i en av sina allra bästa dagar kunnat irritera Stoffe och Jesper Johansson, fick bryta på SS2 med tekniskt fel så låg segern säkert i Stoffes overallficka. Nu blev det Ingvar och Adam Andersson i en ex. Stoffe-Subaru som slutade tvåa medan Vä-boende Simrishamnsföraren Bengt Persson fick till det med sin mer ”classic Mitsubishi Evo III” och körde in som fin trea.
Tyvärr fick inte Johan med smeknamnet ”Kalle” vinna som han ville då värste konkurrenten och som faktiskt även ledde inför sträcka fyra, Mattis Olsson/Marcus Sundh som skrotade på sträckan. Kalle ville mycket hellre kört ifrån honom än vinna så här förklarade han när beskedet om. Direkt från sträckan rapporterade olycksfåglarna.
– Bryter i ledning pga av bakhjul lossnade, vilket resulterade i en avåkning……
– Så tråkigt, men det berodde iallafall inte på överladd!
Själv hade jag Mattis som tvåa i tipset och när jag i målet på sträckan där jag jobbade som ”TK-chef” (mer om detta längre ner) fick beskedet om kraschen av närmast startande efter den gula Toyotan, högg det till rätt in i hjärtat. Att jag har ett gott öga till Mattis kan väl ingen ha undgått att märka och när jag hörde detta gjorde det riktigt ont. Därför när man avslutar med hoppingivande raderna ”Vi kommer tillbaka ännu starkare….” känns det lite bättre.
Till ”Kalles” och Kevin Athleys försvar att Mattis var före ska skrivas att han använde tävlingen på hemmaplan som lite ”testbänk” för framtiden. Men de nya inställningar man testade på Toyotan (bild Henrik Åkeson) var inte alls så lyckade som det var tänkt.
– Kändes för f-n som vi hade punka hela tiden, muttrade Kevin och Kalle höll med.
– Bilen styrde inte alls in som den brukar så nu blir det till att jobba vidare…
Med detta avslöjade han även att någon start i SM-finalen blir det inte så länge Toyotan inte uppför sig som han vill.
– Vore bara dumt att åka dit med en bil som jag inte riktigt vågar lita på, summerade Kalle.
*
Nu vill jag inte kasta något smolk i Kalle och Kevins glädjebägare men i mina ögon blev smålänningen Håkan Ståhl med broder Peter vid notblocket utan tvekan ”Matchens lirare”. Att i den lilla 206-Peugeoten hänga på hemtame ”Kalle” och bara få stryk med knappa halvminuten imponerar storligen på mig. Dessutom förlorade Håkan och Peter den absolut merparten eller 25,5 sekunder på avslutande Hovdala. Tar man bort den så var Kalle bara tre sekunder snabbare totalt. Med detta vill jag ha sagt att mitt tips som trea för Håkan inte alls var någon chansning och med Mattis borta blev det nu en andra plats. Stort grattis Håkan och Peter!
*
Jag räknade ju upp en hel flock Volvo-åkare som ”kanske” borde ha varit på topp-fem men glömde då Emådalens Per Eriksson/Tobias Gunnarsson. Vet inte om dom körde som gudar mest för att djävlas med mig eller om det var annat som drev på, men tredje platsen i klassen behöver dom inte be om ursäkt för.
Om placeringen hade det blivit tufft då Jimmy Wessbo/Nina Jonasson sinkades runt 10-14 sekunder av Mattis krasch vilket resulterade i att det nu blev en placering precis utanför pallen. Mellan dom och Eriksson skilde 11,8 sekunder…
*
– Med min ”VOC+” och vanlig fyrväxlad låda räcker det inte till på Hovdala, konstaterade Hörbyföraren Pontus Berglund besviket.
Detta sedan Anton Claesson/Erik Telehagen med en styv sekund smet framför Pontus ock knep femte platsen. På Hovdala tappade Hörby-föraren runt sju sekunder vilket fick pappa Peter att svettas lite.
– F-n nu blir det ännu mer traggande om den där dyra seklådan…
*
Tvåa i SSRC:s Prispottslista ligger med tre tävlingar kvar, SMK Hörbys smålänning Henrik Levin och sambo Ida Isaksson. Inte heller i helgen lyckades ledaren Stoffe Nilsson rycka och när även Henrik vann klassen A-förare VOC är det fortfarande nio poängs skillnad upp till Stoffe.
– Vi ska bara vinna bilen, förklarade totalt åkorädda Ida som vill se prisbilen hemma i garaget. Värst för henne är annars att hon missar TV-Svängen då bästa kompisen varit så osmart att hon valt att gifta sig samma dag den 2 september.
– Först tänkte jag skippa bröllopet men sedan blev jag ”övertalad” men det känns inte alls bra att överlåta högerstolen till Stefan (Pettersson) men vad gör man…
Nr bromsarna försvann för Oskarshamns Tomas Grönberg/Mikael Johansson på Hovdala då man dessutom redan bjudit Henrik och Ida på sekunder på SS4 efter en avåkning fick man nöja sig med att bli tvåa. Bara 0,6 sekunder långsammare var Per-Ola Thörnberg/Oscar Almquist.
*
En smärre knall svarade Hässleholms Johannes Haraldsson/Kenny Andersson (bild Henrik Åkeson) som lånade Johan Greens SM-Golf från i fjor till hemmatävlingen. Något som Johannes förvaltade väl och körde hem sammanslagna B och C-förare ”Grupp H”. Dessutom var tiderna så starka att det räckte till sjätte platsen totalt eller att bli fyra i A-klassen, starkt.
Nämnas bör också Hörbyboende Kristianstad-föraren Jörgen Hildingsson/Martin Nilsson som tog den vita 240:an till nionde plats. Men lite tyngre är att Jörgen även blev bästa C-förare i den 31 bilar stora klassen.
*
Att Hästvedas Mikael Ingemansson med Björn Bergstrand vid sin sida i den gröna (!!) VOC-240:an skulle vara snabb på SS2 visste nog alla. Detta då vägordföranden här är identisk med Mikaels pappa och en viss hemkänsla då borde kunna förnimmas i ”den gröne”. Bara tre VOC:are alla i A-klassen var snabbare än Mikael på ”himmavejen” och klassegern var så klart aldrig i fara. Detta trots att man tappade nästan halvminuten på Hovdala…
*
Medan Andreas ”AP” Persson, Simrishamn har svårt att få sin nyinköpta Opel Corsa att hålla hela vägen går det som tåget (dum liknelse, det går ju riktigt bra till skillnad mot tågen) för brorsan Fredrik. Seger i B-VOC med Johan Haaks hjälp och detta tio sekunder före smålänningen Mattias Erelt/Åke Lundberg.
*
Skulle som vanligt kunna skriva mycket mer om ”Snapphane” men någonstans måste man stoppa. Kan dock inte undanhålla er hemligheten att Arvid Tobiazon, Ryds MK med kartläsare Magnus Gad håller den lite konstnärliga linjen högt. Eller vad sägs om den ”väggdekoration” som paret lyckades skapa av en helt vanlig Volvo-fälg efter någon kilometers körning på SS4 utan luft i vänsterbakdäck…
*
Kan inte heller undgå att visa dagens bredaste smajl som satt mitt under hjälmen hos hemmaföraren Mikael Weréen. Med Stefan Zander vid sin sida upplevde han gamla barndomsminnen då det var på dagen exakt 25 år sedan han senast satt i en rallybil och körde Snapphanerallyt. Då var det med en Opel och nu trots allt lite neråtjackat, en Ford Escort…
*
En som tog sig till ”vår sträcka” var Thorleif Ohlsson som bidragit med några häftiga bilder och han skriver,
”Några rutor från SS 4, några kilometer före dig där Stoffe bjöd på sedvanlig attack, Jörgen Hildingsson/Martin Nilsson fixade biffen mot en bra placering som bästa C-förare och där Andreas Lexander/Martin Olsson var ett av drygt 20 ekipage som bommade en gärdeshöger och fick vända ute på sticket. Vad man tyckte om det framgår av kupébilden.
Trots över 20 misstag, inga plåtskador och inga sura miner. Boende i huset hade ordnat med partytält och grillar och kommer att ha nya postlådor uppsatta inom kort…”. Känns kul att det finns nya rallyälskare i Tyringetrakten.
*
Kom som vanligt lite senare än mina mer alerta kamrater i SMK Hörby till målet på sträcka fyra som vi hade fått till uppgift av CG Wilke att ansvara för. Direkt skickade Södras SGA och tillika Hörby-medlem Patrik Persson över en blå funktionärsväst till mig. Sedan dröjde det som vanligt en bra stund innan första bil med ”bancheferna” rullade in. Sedan med god marginal kom ”Domare”, säkerhetsbil och jag vet inte alla viktiga funktioner som herrarna (såg inga tjejer utom en) innehade som rullade förbi TK:n. Men så mycket kan jag upplysa Wilke om, att han borde ta samtliga i örat för ingen av dessa reagerade över min väst. Med stor text (blir det automatiskt!) stod där på min mage skrivet ”TK-chef”, ja ni hör själv jag som TK-chef. Tog nästan till första bil innan Patrik med ett stort flin delade ut ett uppdrag till mig med tillägget.
– Det ska TK-chefen göra!
Jag fattade inget förrän Mia pekade på västen med den tunga befattningen skriven i klartext.
– Men för f-n jag kan väl inte vara TK-chef, förklarade jag.
– För sent nu har domarna sett vem som basar här så nu får det bli så här, svarade Patrik med ett gigantiskt flin över hela ansiktet.
För att avsluta så skötte jag min upphöjda status utan att orsaka några problem. Säger det än en gång, det är jättekul att jobba i en TK som i det här fallet bemannades av Patrik Persson med sonen och MFF-älskaren Erik, Mia Nilsson, Eva-Marie Hasslöf, Magnus Helgesson, Curt Jeppsson och Bertil Gunnarsson . Jag kan tänka mig många andra saker som är oerhört mycket tråkigare att göra en lördag än detta. Till exempel trädgårdskötsel, städa, måla bräder eller spela golf för att nämna några, så tack så mycket Wilke & Co för att jag fick chansen…
*
Har varit en intensiv rallyhelg på andra sidan Öresund och det hela inleddes i fredags med populära Fårvang Rallyshow på Jylland. Inför storpublik motsvarade Ib Kragh i tävlingens enda 4WD förväntningarna och var snabbast med sin R5-Citroên. Bara runt nio sekunder långsammare och med bara ”forhjulstraeck” kom Kenneth Madsen med sin vassa och asfaltoptimerade Suzuki. Ytterligare tre sekunder långsammare bara slutade BMW-åkaren Kim Boisen. Fjärde platsen kneps av Jacob Madsen, Opel Adam.
För ”di svenske” gick det ”sådär” och bohuslänningen Bjarne Rutgersson lyckades bäst med en nionde plats. Som fjortonde bil rullade Eslövs Anders Karlsson med Jan-Erik Jönsson som ”burkslav” in. Sämst gick det för Tom Kristensson som genrepade inför Adam-tävlingen i WRC Tyskland. Ett heat sedan hände något med växellådan på Adam.
*
Dagen efter var det Yokohamamesterskabet Vest, deltävling tre även detta på Jylland och i Fredericia. Här gick det bättre för ”Silver-Escorten” från Eslöv som rullade in som stark trea totalt. Före sig hade Anders och Jan-Erik bara Suzuki-åkande Kenneth Madsen och tvåan Brian Johansen, Ford Escort.
Även Bjarne Rutgersson lyckades bättre på lördagen och körde in som sexa, med sin Escort.
*
Sedan var det dags för finalen med populära Munkebjerg Hill Climb detta dock utan svenskt deltagande. Fjolårsvinnaren Heino Meijer med Volvo 242 Turbon försvarade segern och vann före Vincenzo Santangel. Med ett så italienskt klingande namn måste så klart Vincenzo också köra Fiat och närmare bestämt den i rallysammanhang udda X1/9. Trea kom så mer danskklingande Johnny Pedersen med BMW M3:an. Sverigekändisen Per G. Hansen hade också han en lyckad söndag med Porschen och slutade femma.
*
Nu har jag inte betalt för att vara någon turistambassadör för Danmark om ni tror detta men kan jag hjälpa till att locka över svenskar dit så ser jag det enbart som ett plus. Detta då jag alltid haft ett gott öga till både Danmark och danskarna och ska jag vara helt ärlig så vore ett litet hus på Bornholm något av en önskedröm vid sidan av Silver-Kadetten (för gud skull starta nu ingen ny insamling, jag är så nöjd som det är…). Därför blev jag lite extra glad när Janne Olsson och utgår jag ifrån, hustru Ingrid skriver. ”Hej. Vi är i Danmark med husbil på lite sightseeing men mest för att se på Rally X Nordic nästa helg. Kunde bara inte låta bli att stanna till vid backtävlingen som du tipsade om. Många fina bilar här. Race i morgon. Skickar ett par Oplar av olika årgång. Mvh Janne o Ingrid från Klippan. ”.
*
Har du orkat läsa ända hit så förstår du också varför jag måste avrunda Motorbloggen, så tyvärr alla värmlänningar, Killingen får vänta. Dock avslutar jag med lite STCC och där Seats Robert Dahlgren förstärkte sin ledning i Kanonloppet efter resultatraden 1-3-1. Teamkollegan Daniel Haglöf var också snabb hela helgen men fick utdelning först i sista racet när han tog andraplatsen bakom Dahlgren. Därmed säkrades SEAT Dealer Teams första dubbelseger för säsongen.
– Helgens resultat känns oerhört bra! Vi har tagit stora kliv framåt ända sedan årets tredje deltävling på Solvalla och nu får vi ordentlig utdelning på den fart som finns i våra SEAT Leon Cup Racers. Vi tar med oss en mästerskapsledning på 40 poäng till nästa deltävling i Anderstorp, det känns riktigt bra även om mycket jobb återstår innan titeln är säkrad, säger Robert Dahlgren.
Mästerskapsfighten som tydligt står mellan Robert Dahlgren i SEAT och Fredrik Ekblom i Volkswagen fortsätter den tredje september på Anderstorp Raceway och avslutas sedan med final på Mantorp Park.
*
Vet inte om detta är avslutningen du väntar på men hur som helst VOC-åkande (har en paus för tillfället…) Ola Wingren lyckades i lördags trampa runt i Gustav Vasas spår. Detta medan sambo och mamman till barnen, Mia gjorde lite nytta och skötte tidtagningen på SS4. Vad gäller Olas insats kan man faktiskt undra, till vilken nytta …