Johan K. i ”WTCR-pole”, uppdateringsfönstret i WRC öppnar, Elias vill inte göra misstag i Polen, SSRC-finalen körs i Hovmantorp och oförsvarlig miss döpa om Saab-Ola!

För första gången får Johan Kristoffersson ställa sig längst fram i ett WTCR-race. Detta efter att i Q2 på Nürburgring tagit den åtråvärda tionde platsen som innebär ”pole position” i den omvända startordningen på lördag. I Q1 hade Sebastien Loeb Racing och dess tre Golf GTI TCR svårt att få till rätt inställningar och bäst lyckades Rob Huff med en nionde tid. Johan hade ännu svårare att få allt att stämma och noterades för 12:e tid. Bättre gick det för Thed Björk i den blå Cyan Racing Lynx&Co, körde in som femma.

I Q2 var det däremot annan ”pace” i Golfarna och allra snabbast var Benjamin Leuchnter tätt följd av ”Loeb-kompisen”  Huff och så Johan som tia. Vid sin sida i morgon får Johan ett finskt ”wild card” i form av Antti Burri med en Audi S3 LMS. Q1 kördes i regn som är en del av förklaringen till Golfarnas klena insats medan efter följande Q2 kördes i solsken.

*

Fick häromdagen ett mejl från en rallyfan som ställde sig frågande till hur det kan vara möjligt att WRC-bilar med all test, utveckling och inte minst starka ekonomiska muskler bakom, ändå ideligen drabbas av ”bagatellfel”.  Onekligen har han en poäng i detta och senast var det ju Ott Tänak som drabbades av att styrservon pajade på power stage. I Portugal fick Hyundai problem med ”ånglås eller liknande” något som drabbade både Thierry Neuville och Dani Sordo. Utan att ha gjort någon riktig analys verkar det ändå som att teamet med minst resurser, M-Sport Ford trots detta bygger bilar som strular minst av de ”The big four”.

Efter månadsskiftet öppnar FIA upp med möjlighet att homologera nyutvecklade grejor till WRC-bilarna och redan har Hyundai aviserat om förbättringar på sina i20 WRC till Rally Finland. Tror inte att Andrea Adamo är ensam om att ha piskan på ryggen på sina ingenjörer utan även hos de andra kommer nya grejor till andra halvan av WRC 2019.

*

Nästa deltävling i Rally-SM är ”Kolsvarundan” i mitten av augusti och om ryktet som jag hört stämmer, då blir det utan tvekan ”all time high” i klassen Trimmat 4WD. Väntar att gå ut med mer än så till jag har fått mer kött på benen,, men skulle ryktet stämma så får Kolsva MS en tidig julklapp!

*

I Mikolajki skruvas temperaturen upp inför nästa helgs ERC-drabbning med Rally Poland. ”ERC-News” har känt Elias Lundberg/David Arusiander på pulsen där Opel-föraren berättar om sin tuffa inledning på säsongen.

Nu hoppas vi på en mer problemfri fortsättning vilket krävs om om du ska ha framgång i det här mästerskapet, förklarar Elias.

Lite problem, lite misstag, högt tempo är helt enkelt  nyckeln till framgång!

Någon tidigare erfarenhet av Polens grusvägar har inte Elias utan målet är att försöka lära sig så mycket som möjligt och så fort som möjligt.

Förhoppningsvis passar de sandiga sträckorna oss bra, avslutar Elias.

*

När jag redogjorde för fortsättningen av Sydsvenska Rallycupen ställde jag mig lite undrande över hur ”Finalen” den 26 oktober skulle genomföras sedan Kristianstads MK meddelat att man inte kommer att arrangera densamma. Direkt kom ett förtydligande från Mats Bergman i SSRC-ledningen.

Det är SSR-organisationen som arrangerar ”Finalen” med Hovmantorp som bas och med prisutdelning/festligheter på Folkets Hus, berättar Bergman.

I mycket likt de nio år som då Växjö tidigare var arrangör. 

*

Lika bra att erkänna direkt, igår köpte jag tidningen Klassikers specialnummer ”Saab Cars” . I samarbete med Saab Car Museum bjuder man på ett fullsmockat nummer som ingen Saab-älskare har råd att blunda för. Inte heller ni som är intresserade av tiden/bilarna från är det kördes ”rally på riktigt”, alltså fram till mitten av 80-talet kan hoppa den här specialutgåvan. Om vi håller oss till rally-delen så finns artiklar om ”Saab Sport & Rally”, norrländske ”Mack Mysing”, presentation av det vilda projektet med Saab V4 och ökenrally, ”Baja 1000”. Det slutar inte här utan även en genomgång av myten ”korsinsuget” och så det kanske allra intressantaste, när Saab 99 EMS tog över rollen som fabriksbil från Saab V4. Rubriken ”Rallybil på snålbudget” sätter på något vis historien om Saabs tävlingsavdelning i ett nötskal. På åtta sidor berättar intendenten på Saabs museum i Trollhättan Peter Bäckström om vägen från att först bli stoppad som rallybil av Saab-ledningen till segern i Svenska Rallyt 1977 med Stig Blomquist bakom ratten. 

Mitt i alla euforin över tiden när det byggdes ”riktiga” Saabar blir jag lite betänksam över kunskapsboken Bäckström eller är det någon okunnig layouter som skrivit bildtexten till den klassisk bilden med Saab 99:an på rygg i RAC-rallyt. Här står att läsa, ”Den spektakulära bilden på Ola Strömbäck och Dave Dave Whittoks flygfärd gav 16-ventilsprojektet reklam världen över . Strömbäck blev med tiden något av Mr 99 i rallysammanhang”. Men snälla snälla, att kalla en Saabikon som Ola Strömberg för ”Strömbäck” är i klass med att döpa om ”Stig Blomberg” eller dagen födelsedagsfirare till ”Per Ekström”. In i skamvrån och så kan jag låna ut min skämshatt…

*

Med små grodorna, sillen och nubben väntande rundar jag av dagens Motorbloggen här. Men gör som SVT gör varje julafton när man sänder Kalle Anka och hans vänner, fast i mitt fall blir det berättelsen om midsommar 1971. Ni som redan läst, gå och gör något nyttigare och önskar er alla trevlig midsommar.    

”Jag minns tillbaka (bilden är från ungefär samma tidpunkt så inte var det konstigt alls att tjejerna stod i parad när man drog fram) på mitt allra första midsommarfirande ”utombys” i början av sjuttiotalet. Jag skulle få hänga med de ”store pågarna” till Halmstad och Tylösand,  där det utlovades håll i gång. Att jag sedan kunde låna fars gula Ford Taunus 17M med tackräcke, gjorde ju inte saken sämre. Här fick både tält och mer plats  till skillnad får min egen trånga Saab. Kompisarna lastade ”dricka och lite annat nödvändigt” i sina  fräckare bilar som Volvo PV/Amazon och så ”top of the line” en Opel Rally Kadett Sprint. Totalt var vi väl ett tiotal personer som drog iväg på torsdagkvällen, mest killar men även några tappra tjejer hade vi lyckats lura med oss. 

Väl framme i Tylösand tog det inte lång stund innan tält och annat var på plats, festen kunde med andra ord börja. För min del med en helvetisk brygd bestående av Lemongin (finns inte längre på Systembolaget, billig svensk gin smaksatt med citron) och fruktsoda. När jag blev trött på ”fruktsmaken” övergick jag till Silverrom och cola, TT:s mellanöl och Bullens pilsnerkorv. Detta gjorde att den i festsammanhang tämligen orutinerade Motorbloggaren snart gick på varvstoppet innan ”överfyllnadsskyddet” utlöste.

Efter många timmars sömn vaknade jag uppåt middagen på midsommarafton och var då sugen på allt annat än ”helvetesblandningen” från kvällen före. Detta var dock inte något som gällde mina kompisar som fullföljde traditionen med svenskt midsommarfirande. Framåt seneftermiddagen behövdes påfyllning av mellanöl, det såldes i livsmedelsbutiker och det fanns bara en som var ”körklar” i gänget, jag. Som krav ställde jag  att få låna den röda fullt rallyutrustade ”Sprintkadetten”, Att som nittonåring med klara rallyambitioner åka in till Halmstad i en Ford Taunus med takräcke, fanns inte på kartan. Opelägaren var i någon sorts sjunde himmel och skickade över nycklarna utan att blinka, påfyllning av dryckesförrådet var uppenbarligen akut.

Uppdraget utfördes och några timmar senare tyckte jag att sällskapet var i lulligaste laget. Samma sak tyckte en av tjejerna, som inte heller var ”imponerad” utan frågade mig om vi inte kunde köra en sväng istället. Något annat än Kadetten var inte att tänka på och ägaren mumlade något oviktigt, langade åter över nyckeln samtidigt som han öppnade en ny TT.

Kvällen var ljummen och jag kände mig mer som Opels rallyess Bus-Ove Eriksson eller Anders Kulläng än ”glasmästarens påg”, när jag med en snygg tjej i högerstolen cruisade runt i Halmstad. Fast likheterna med Toad i filmen ”Sista natten med gänget”, stämde mycket bättre.  Toad var killen som drog runt i en lånad vit Chevrolet Impala 1958 utan att få till det…

Så småningom sent på söndagen om jag minns rätt, satte vi åter kurs mot hemmet med mig bakom ratten på fars Taunus. Kompisen åkte i baksätet på sin ägandes Rally Kadett och med en fräschare chaufför bakom ratten. Övriga i sällskapets minne av midsommaren, var väl så där men jag minns än i dag glasklart när jag var ”Bus-Ove i Halmstad” och lika klart ”kvalificeringen” kvällen före midsommarafton…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *