Ett av WRC:s mest klassiska rally är ”Rally Sardinia” med grus som underlag. Nu ryktas det att den tiden är förbi och i nästa års kalender skriver WRC istället enbart, ”Rally Italia”. Genast börjades spekulationerna och en sådan är att man omlokaliserar till Rom och tar över ERC-tävlingen som körts där sedan 2017. WRC förklarar att det är fritt för ACI (Automobile Club Italia) att starta var de vill, så länge det är grus under hjulen. Inte heller detta lär vara hugget i sten, då FIA/WRC gärna ser rallyn i större städer som man menar, automatiskt lockar större publik. 

I planen lär också finnas att som ERC, köra ”Superspecial” i skuggan av klassiska Colosseum i Rom. Något beslut är ännu inte taget men i slutet av denna månad  måste det ges besked, grus på Sardinien eller asfalt i Rom. 

* 

Fick igår ett samtal från en minst sagt profilerad f.d kartläsare i rally på hösta nivå. Dennes hade spånat lite på poäng i WRC och kommit fram till att dagens system är långtifrån bra eller rättvist. För att slippa bli alltför nerringd önskar han därför än så länge att vara anonym, vilet jag så klart respekterar.

”Under en längre tid har jag tyckt att något bör göras för att få slut på dessa ’Söndagsåkare’ i WRC tävlingar.

Hyundais tilltag i Safarirallyt med att ställa över en bil för hela lördagen och sedan ha en mindre sliten bil och utvilad besättning inför söndagen är ju nästan att jämställa med doping. Samma sak gjorde sedan Toyota i Grekland.

Den idé som jag här tänker presentera har jag haft i tanke under många år men nu med tanke på WRC, ERC och andra mästerskap. För att räknas som egen klass skall det vara minst 10 startande. På varje SS delas det ut poäng inom varje bilklass enligt – 12-10-8-7-6-5-4-3-2-1. Detta under förutsättning att det är minst 10 startande i varje klass. Skulle det mot förmodan vara färre startande så delas inte full poäng ut, utan listan ’kapas’ från toppen. (vid t.ex. 8 startande så får segraren 8 poäng tvåan 7 poäng osv). Detta skulle förhoppningsvis vara en anledning för team att se till att fylla klasserna. För rättvisans skull så bör klasserna starta samlat, startordning och startmellanrum kan påverkas av varje specifik tävlings förhållande. Grundförslaget bör vara att ledare av klassen startar först med omseedning före varje etapp och med startmellanrum på 1 alt 2 min. På varje SS och vid slutmål beräknas placering på samma sätt som sker idag, alltså, kortast körtid vinner.  För den slutliga placeringen så delas det ut poäng enligt följande (förutom de SS-poäng som har utdelats). Segraren får 12p. x antal SS som ingår i tävlingen. Tvåan får 10p. x antal SS. (Exempel – SWE – Segraren får 12×18=216.P, tvåan får 10×18=180.P osv. Safari – segraren får 12×21=252.P, tvåan får 10×21=210.P, osv.)

För märkestävling så räknas de tre bästa för varje bilmärke (ej förhandsnominerade) och får tillgodoräkna sig de poäng som förarna har fått ihop vid slutmål. Samt, för att göra WRC2 lite mer intressant från teamen, så får man också tillgodoräkna sig de poäng som den bästa WRC2 föraren (ej förhandsnominerad) av deras märke har fått vid slutmålet. Att det inte är förhandsnominerade förare skulle vid något tillfälle kunna ge en ’extraförare’ (hyrbil eller ung provförare) god hjälp och uppmärksamhet om flera av de ordinarie förarna tvingas utgå. Om WRC2 skall räknas vid alla deltävlingar eller bara vid de tävlingar som gäller för WRC2 mästerskapet? Det senare kräver i så fall en gemensam serie. (inte som nu med fritt val av tävlingar), något som jag tror skulle höja intresset och statusen för WRC2 klassen. Inte minst från media och fans. Ett förslag (2025 & 2026) är att WRC2 kör Europatävlingarna (ej Monte och Kanarieöarna) samt finaltävlingen i Saudi Arabia, alt. Japan (en utomeuropeisk tävling för VM-status). De flesta Team har sin bas i Europa vilket skulle spara kostnader och underlätta planering.”. I morgon kommer del två som enligt ”konstruktören” förhoppningsvis ger en inblick i hur ”mitt system” skulle fungera Detta går utmärkt att kommentera… 

*

På söndag klockan 18.00 stänger anmälan till 60-års jubilerande TV-Svängen och nu har ”100-gränsen” passerats vad gäller antalet rallysugna till Hörby den 20 september. Av dessa är runt 40 kvalificerade för Volvo Euro Cup vilket så klart är kul när det nu är jubileum. Lite fler och då inte enbart VEC:are, lär tillkomma under helgen Noterar även en Hörby-förare som gör lite comeback i smyg, Bengt Ragntoft. Med dotter Marie som kartläsare kör ”Ragge” sitt första rally sedan 2018 i Blekinge och nu är ”GruppH” lagt till historien och den 20 september blir det med barnbarnet Mayas VOC 240 som det blir comeback

.

Vilken start i ordningen i hemmatävlingen det blir vet jag inte, men att det är många är solklart. Dessutom är Höörs-boende Bengt en av få som tävlat med alla för rally lämpliga Volvo-modeller. Från Volvo PV (bilden) och Amazon över till grön 142 (?) och så till 240/940 men frågan är om han ändå inte var lyckligast åren på 80-talet med Opel?

*

Som jag berättade häromdagen så har SMK Hörby och TV-Svängen alltid haft ett gott förhållande till såväl Hörby Kommun som till sina sponsorer eller som man säger idag, samarbetspartners. Men allt har inte varit guld och gröna skogar när det handlar om ”sponsorer” och den förste som fick sätta”klisterlapp” på rallybilarna var 1970, nya Ford-handlaren ”Hammars”.  Bil&Traktor hade efter många år valt bort Ford och istället blivit Hörbys auktoriserade för att sälja och serva Saab. Med buller och bång dök så Bo Hammar upp i lilla Hörby och övertog Ford. Inte bara det, utan Hammar fick plötsligt ett finger med i mycket i kommunen bland annat blev han ordförande i nybildade Hörby FF. I tidningen Mellersta Skåne utlovades att Division 4 -kubben inom fem år skulle spela i nuvarande ”Superettan” och efter det låg Sverige (kanske även Europa) öppet för Hörby FF enligt Hammar. I ryggen hade han en lyckad sejour i Västerås Speedwayklubb som fördes upp till de högsta höjderna av bland annat den nya Ford-handlaren. Detta förblindade utan tvekan stora delar av befolkningen i Hörby och Hammars namn nämndes med både beundran, vördnad och respekt. När en i SMK Hörbys styrelse meddelade att Hammar förklarat sig villig att ta sig an såväl ordförandeskapet i klubben och även kunde tänka sig att stötta TV-Svängen ekonomiskt. Då gick ett sus genom klubblokalen på Liljegatan, att få in en så belevad framgångssaga i vår klubb var likvärdigt med högsta vinsten på Lotto. Ungefär halva styrelsen var fartblinda och tyckte att denna möjlighet måste tas tillvara. Andra lite mer nyktra halvan, var lite mer skeptisk och menade att det var märkligt att han efter så kort period byggt upp det kapital som krävdes. Inte bara för att kunna köpa Ford-verksamheten utan ekonomi att även  dela ut pengar till höger och vänster (Hörby FF ska enligt obekräftade uppgifter ha fått stort stöd). 

Efter diskussion lät styrelsen att lägga Hammars erbjudande om att bli ordförande på is. Däremot fick han gärna stödja TV-Svängen ekonomiskt vilket han tackade ja till. Någon summa minns jag inte, men att det var åtskilliga tusenlappar var helt klart. Under sensommaren 1970 började rykten komma i svang att Hammars hade ekonomiska problem, vilket dock förnekades med emfas av ägaren. Lite oro fanns ändå i SMK Hörby då TV-Svängen var i antågande och klisterlapparna låg klara i klubblokalen.  Bara några dagar före tävlingen så skakades Hörby jämförbart med Northwolt i Skellefteå, av beskedet att Hammars gått i konkurs med i stort sett tom kassakista men desto större skulder. Genast utbröt febril aktivitet i klubben vad göra, skulle klisterlapparna sättas på bilarna eller ej var den stora frågan?

Någon hänvisade till att vi hade ett avtal med Hammars vilket det menades vi måste fullfölja. När så en insatt i saken påstod att vi genom konkursförvaltarens försorg, ändå  skulle få våra pengar var saken avgjord. Därmed körde de tävlande i TV-Svängen 1970 med reklam för ett icke längre existerande företag. Antar dessutom att konkursförvaltaren hade svårt att hålla sig för skratt när SMK Hörby senare krävde sponsorpengar ur den tomma kassakistan. Så klart blev det ingen betalning, men en läxa för alla plus en sedelärande historia att allt är inte guld som glimmar, stämmer oerhört bra på Hammars. 

 

Om detta blev jag påmind igår när jag samlade ihop avlysnings-skyltar till dagens uppsättning på ”min sträcka” som kom på plats med hjälp av min hygglige granne, Bengt Jönsson. I klubbens förråd finns ett skåp som följ med i flytten mellan de tre klubbhus SMK Hörbys haft sedan 1965.  Inte alla men de flesta sponsorerna finns här bevarade, dock saknas Hammars klisterlapp…