Nu har Petter Solberg gjort klart med ny co-driver inför Bulgariens VM-rally nästa helg igen den 8-11 juli. Det blev, för mig tämligen okände , 41-årige Chris Pattersson som tar över Phil Mills roll i högerstolen i Petters WRC-Citroén.
Pattersson är inget oskrivet kort, utan har tidigare lotsat flera välkända namn till framgångar. Både Kris Meeke och Nasser Al-Attiyah har utnyttjat engelsmannens notläsning under de tolv år som han åkt i olika högerstolar. Förlåt, det kan även ha varit vänsterstolar, då han tävlat mycket i Storbritannien…
Nye co-drivern var en av tre som Petter valt ut för att genomgå olika tester för att se vem som fungerade bäst. På sin hemsida kommenterar Petter nöjt sitt val.
– Jag är väldigt nöjd med att få Chris som min nye co-driver och jag är säker på att vårt samarbete kommer att fungera bra.
Har man lite tråkigt en dag så kan man alltid ta bilen och köra en sväng. Då blir man garanterat om inte på bättre humör, så blåser iallafall långtråkigheten bort.
I går när jag åkte E22:an på väg hem från jobbet fick jag mig två tankeställare och i båda figurerade husvagnar. Nu är det så att jag inte har någonting emot varken husvagnar eller husvagnsägare, åtminstone inte de som sköter sig.
På väg ut på motorvägen kom jag ikapp ett husvagnsekipage som låg i högerfilen, själv åkte jag i vänster. När jag kom upp jämsides noterade jag att han inte stängt bakluckan som viftade käckt i fartvinden. Åkte upp jämsides och pekade mot luckan, för att göra honom uppmärksam på misstaget. Resultat, jag fick fingret!
Fortsatte min färd, lätt häpen över reaktionen. Strax efter Sätaröd var det köbildning i en hastighet av cirka 70 km/t. Längst fram i kön såg jag ett annat husvagnsekipage slickande mittlinjen. Insåg det hopplösa i att försöka köra om, samma bedömning gjordes dock inte av alla bakom ”snigeln”. Efter ett tag dyker det upp blåljus i backspegeln, en ambulans under utryckning. Bilarna bakom mig gick ut på vägrenen för att ge fri väg och jag gjorde samma sak. Framför mig såg jag hur manövern upprepades av bilisterna framför mig. Men vid husvagnen blev det tvärstopp, föraren vägrade helt enkelt att gå till sidan. Genom Linderöd i cirka fyrtio och någon kilometer på andra sidan blev det så pass fritt att ambulansen äntligen kunde ta sig förbi.
Själv kunde jag inte göra någon omkörning av husvagnen förrän vid Ekeröd och kunde då naturligtvis inte motstå frestelsen, utan måste kolla hur en sådan här bilförare såg ut. Vad såg jag, jo en man i sextioårsåldern vid ratten som säkerligen dessutom, var störtförbannad över alla idioter som tvunget måste köra om…