Fortfarande saknas information om WRC-kalendern för 2014 och om jag är i väntans tider så lär det inte vara något mot vad man är i Rally Swedens tävlingsledning. Blir det eller blir det inte WRC i Värmland 2014?

*
I helgen är det dags för näst sista deltävlingen i Rally -SM, East Sweden Rally ( jag ska inte skoja om namnet mer, jag lovar…). Blir väldigt glad över hur R2-åkarna i Otrimmat 2WD sköter mediakontakten, i ”toppklassen” 4WD är det inte riktigt lika ambitiöst…
Mattias Adielsson både leder SM-klasssen och var först i mejlkorgen med sin lägesrapport.
– Jag trivs mycket bra i Linköping, det har tidigare varit fantastiska vägar och ett toppenarrangemang. Vi siktar självklart på att ta en pallplats i tävlingen, berättar han.
För att det inte ska bli SM-guld för den sympatiske och framåtsiktande göteborgaren krävs totalfiasko i de två sista tävlingarna. Något jag verkligen inte tror /hoppas kommer att ske!
Efter Mattias kom så klart tvåan Mattias Olsson med information om hur det är i Skodalägret.
– Jag tror vägkaraktären kommer att passa oss och bilen perfekt, med mer krokigt och kuperat än i Hässleholm.
Mattias ligger inför East Sweden Rally på andra plats i åtta poäng bak Adielsson.
– Jag känner ingen press, det är ju trots allt första året i en framhjulsdriven bil för mig, såpressen ligger helt klart på Adielsson, vi slår från underläge och kör för seger.
Pontus Tidemand med mest meriter i sitt CW kom därefter och blir även klar favorit i helgen
– Det ska bli kul att köra i Sverige igen, säger Pontus. Den senaste tiden har vi fokuserat på asfaltkörning i och med att det är det som gäller i de tre sista JVM-tävlingarna, så det ska bli spännande att se hur snabbt man kan ställa om sig till att köra på grus.
Pontus fortsätter.
– East Sweden Rally brukar alltid vara en bra tävling och tidigare år har jag trivts. Det är också roligt att både börja och sluta med en stadssträcka eftersom de brukar locka mycket publik och skapa stämning. Jag tror det kan bli en riktigt bra helg.

*
Alltid lätt att vara efterklok och att jag avstod årets TV-Sväng är i efterhand en gåta. Okej publiken och konkurrenterna missade väl inte så mycket, men i år var det faktiskt fyrtio år sedan jag körde min allra första TV-Sväng. Att missa ett jubileumsår känns i efterhand stenkorkat men som mina kamrater säger, helt i linje med det mesta jag gör…
Den 8 september 1973 var det dags för TV-Svängen och premiär för T. Svensson/M Ernstsson i B-förare Grupp 1 med Saab V4. Minns än i dag hur nervös jag var inför första framträdandet inför hemmapubliken. På den här tiden var det hårda restriktioner vilka från klubben som fick lov att åka TV-Svängen, även då var det brist på funktionärer. Kravet för start var en placering bland, tror jag de tio första i RM (de här åren hette DM inte DM utan RM= Regionmästerskapet). Låter inte så mycket idag, men då innebar det att Södra BF och Småland ingick i distriktet. Alltså var där massor av snabba, helvilda smålänningar också att fajtas mot. I alla fall passerade ”kamelen nålsögat” och den röda V4:an var startklar. Regnet hängde i luften och problemet var däcken, ”Grus-SP” eller Pirelli DP 34 på Saaben? En ren chansning gjorde att det blev Dunlop som segrade och det kom faktiskt inget regn, för en gångs skull rätt val…
Själva tävlingen minns jag inte så mycket av, ett riktigt ”moment” fick jag på ”Linnekulla-sträckan” (bilden) där alltför optimistisk kurvteknik innebar att rullningen var hårfint nära, men Saaben damp ner på hjulen igen.
I mål, långt ut på natten, första start var klockan arton ”som vanligt” visade det sig att premiären gått riktigt bra, pokalen har fortfarande hedersplats i prishyllan. Klassegern med tre sekunder före Trelleborgaren Jan Anderssons (sedermera Offasson) dubbelt så vassa Opel Rally Kadett Sprint kändes mycket bra. Trea slutade Karlskronas Anders Svensson som även senare utmärkte sig genom flera fina SM-prestationer. Måste så klart även nämna att Roland ”BB” Brorsson även han körde TV-Svängen med sin gula Ascona. Gick bra även för honom, trea i A-klassen men trea, är det inte vinna som gäller…
Var så klart även tvungen att kolla hur det gick i RM när året var slut. Vann Grupp 1 gjorde Nässjös Olle Syrén, Opel och tvåa Ingemar Carlsson, Wäxjös MS ( tror Ingemar åkte BMW??). Trea slutade min klubbkompis Bert ”Bertsmé” Hermansson även han Opel. Roland slutade femma och själv knep jag sista platsen på topp-tio. Noterbart var dock att jag blev tredje bästa Saab i den av Opel/BMW totalt dominerande Grupp 1 klassen. En Saab hade 65 hästkrafter, Oplarna runt 100-110 och så BMW med 130. Tro f-n att man hade svårt att hänga med…