Börjar som jag slutade förra lördagen med att citera Arnold S. ”Estoy de vuelta, baby” och vill först tacka för alla ”gilla” och snälla kommentarer över det faktum att jag då precis publicerat mitt 3000:e blogginlägg. Tack alla ni som finner någon form av nytta/nöje i att läsa mina tankar, så får vi se vad och när som blir nästa milstolpe…

*

När man är borta från möjligheten att ”blogga” en hel vecka märker man hur mycket som händer och ser även snabbt att det är helt omöjligt att komma ikapp.

Med andra ord blir det lite backspegel och mer vindruta.  Bakåt blir det omöjligt att inte gratulera Ott Tänak/Martin Järveoja som trotsade mitt tips och därmed även är WRC-vinnare 2019. Säger det direkt, Tänak är inte min favorit men att han i år varit den snabbaste, stabilaste och inte minst iskalla föraren är inget man kan ta ifrån esten. Tyvärr punkterade han den guldfajt jag hoppades på i Australien och istället blir det nu frågan om vem som tar andra platsen i VM-serien, Thierry Neuville eller Sebastien Ogier och där mitt tips är solklart, belgiskt silver är att vänta. Stenhårt är det också Märkes-VM där Hyundai utökade ledningen tack vare att Andrea Adamos tre musketörer alla levererade, Neuville vann, Dani Sordo slutade trea och ”min vinnare” Sebastian Loeb blev fyra. Mer oroligt hos Tommi Mäkinen och Toyota där Tänak slutar tvåa (än en gång iskall på power stage med full pott), Jari-Matti Latvala i sin kanske näst sista Toyota-tävling rullar in på femte plats. Extremt opålitlige Kris Meeeke inledde bra men övertog sedan mer eller mindre rollen som ”sweeper” vilket säkerligen inte stärkte aktierna för 2020.

*

En som absolut delade mitt tänk med Tänak var vinnaren i WRC2 Pro, Mads Østberg och Torstein Eriksen. Paret är redan anmälda till Australien i en tredje Citroên C3 WRC och där planen var att hjälpa fram Ogier till ett guld. Nu har dock scenariot ändrats dramatiskt. 

– Jag var på pallen där 2018 vilket gjorde att Citroën ville se mig där för att poäng från Ogiers konkurrenter, men nu säkrade Tänak guldet i helgen, berättar Mads som tar hem silver i WRC2 Pro.

– Min anmälan kan dras tillbaka och nu väntar jag på instruktioner…

För Citroën som bitvis provas hårt  med tekniska problem med både WRC-bilen och likaså med nya C3 R5 blev ändå helgen lyckosam, Østberg vann WRC2 Pro och Eric Camili WRC2 och båda i ”Vinkel-rfemmor”. Mads bekräftar att det varit ett tufft utvecklingsjobb med bilen men som nu äntligen börjat betala sig. Trots en bra start med seger i Rally Sweden med en bil ”si ikke var veldig bra” blev ändå slutet bättre. En framgång för bilen som Mads lite blygsamt säger sig ha en liten del av men kanske ännu mer Citroëns ingenjörer. Blygsam är han dock inte när det kommer till betyget på C3:an.

-Citroen C3 R5 må derfor være den beste bilen i verden som du kan kjøpe for penger i det åpne markedet!

Kan tänka mig att man i både Mlada Boleslav (Skoda), Hannover (Polo) och Cumbria (Ford) har lite invändningar?

*

I detta sammanhang gläds jag oerhört åt f.d finske stjärnan Sebastian Lindholms son Emil Lindholms andra plats i WRC2. Han och Mikael Korhonen inledde i den Printsportdrivna Polon med samma placering i Rally Sweden, följde sedan upp med att bli sjua på hemmaplan. Fast frågan är om inte helgens andra plats var årsbäst med tanke på det stora och konkurrenskraftiga WRC2-fältet i Katalonien. Att sedan Emil dessutom är ”halvsvensk” (han pratar svenska) och väldigt trevlig, gör att segern känns väldigt välförtjänt.

Skulle varit riktigt roligt att se Emil i till exempel South Swedish  Rally vilket inte är så långsökt med tanke på att en av hans samarbetspartners heter Lars Stugemo som även han kör bil från Printsport…

*

För Ole Christian Veiby och Jonas Andersson har det varit mycket stolpe ut under året och så även i Spanien. De mest återkommande stolpträffarna är punkteringar där punka två kom på söndagen konstaterar Ole Christian besviket.

–  Sista dagen var målet att sätta så bra sträcktider som möjligt och det tycker jag att vi gjorde, men det blev också en smygpunktering. Lite för många punkteringar som gör att vi inte är med och slåss i toppen…

Teamchef Tommy Kristoffersson håller med i  analysen.

− Vi vet inte varför vi får de här punkteringarna, tråkigt för tempot är ju där och Ole Christian tog flera sträcksegrar när det fungerade. Det finns inte marginal för sånt när det är många som åker fort. Man måste kunna åka flat out och lita på att det fungerar!

Därmed är säsongen slut för paret och vad som händer 2020 är oklart berättar Tommy.

 -Vi får analysera och titta över det vi har gjort i år tillsammans med Ole Christian, Jonas och Even Management. Vi har ju själva inte klart med en fortsättning från Volkswagen, men bilen finns här och personal har vi så vi är tillgängliga för uppdrag!

*

Pontus Lönnström och Stefan Gustavsson presenterade sig med eftertryck för den internationella rallypubliken när man gjorde WRC-debut. Under två dagar chockade den gula Team Ramudden-Fiestan alla och avståndet till de övriga R2-åkarna ökade för varje sträcka. Erkänner att jag kände en viss oro på lördagen då det var asfaltpremiär för svenskduon, dock en oro som inte verkade delas i Fiestan. Nya sträcksegrar och nästan fyra minuters ledning inför söndagens fyra sista sträckor bådade gott. Men denna saga fick tyvärr inget lyckligt slut. Pontus berättar.

 – Helgens snöpliga slut berodde på en understyrning som blev kostsam. Greppet kändes lite dåligt hela sträckan och i en lite längre vänster så gick det inte utan kollisionen med ett räcke blev ett faktum.

Dock tog han motgången i sin ”J-WRC-test” med fattning, menar att det bara kändes bättre och bättre allt eftersom rallyt fortskred.

– Största utmaningen med att köra på asfalt är att fatta hur fort det går att åka i kurvorna och sätta bromspunkterna. Men det känns som vi kom in i det på ett bra sätt.

*

Därmed över till det som för tillfället är minst lika spännande, alla rykten som florerar inför 2020. Ett sådant som växt sig så starkt att det nog får betraktas som sant är att Kalle Rovanperä lämnar Skoda som mästare i WRC2 Pro. En titel han tar med sig till WRC och Tommi Mäkinen/Toyota Gazoo Racing där han kommer att dela bil med Takamoto Katsuta till nästa säsong. Riktigt hur bilen kommer att delas är oklart men att Katsuta får köra i Rally Japan är nog ingen vild gissning.

*

Så klart lämnar inte Ott Tänaks framtid någon lugn och Motorsport News hävdar att ”The Champ” redan skrivit på för Hyundai. Något som tillbakavisas av såväl Andrea Adamo som Tommi Mäkinen men när jag då kollar lite andra ”trovärdiga”källor verkar det ändå som att en skilsmässa känns trolig. Verkar trots guldet spänt i det röd/vita teamet och om jag får bedöma så är det nog 30-60 till att Tänak byter inför 2020. Däremot tror jag inte på Hyundai utan mitt tips trots skral ekonomi, blir M-Sport. Precis som Malcolm Wilson räknats ut när han fick över Sebastien Ogier 2017 med ekonomin som argument, kan nog Wilson överraska igen. Enligt källor på plats i Salou stannade Tänak till framför ”The blue oval-tälten” efter  sista sträckan där han dessutom hyllades hjärtligt. Tänk även, Tänak och Neuville i samma team. Två vinnarskallar under samma tak är nog mer än vad till och med karismatiska tredje vinnarskallen, Andrea Adamo klarar av att tugga i sig.

Om nu Tänak lämnar så hävdar fransk media att Ogier bryter med Citroên. Istället börjar han en snabbkurs i finska och satsar på att lämna sin”Farewell tour” som världsmästare i ett tredje bilmärke…

*

Därmed lämnar vi rally och gratulerar istället Johan Kristoffersson till andra segern i WTCR. Denna kom i tredje racet på japanska Suzuka-banan. I det första slutade Arvikas fines´t femma, sjua på söndagens första race och så skumapsprut i det avslutande. Prestationen innebar fem placeringar upp i tabellen, till tionde plats. 

− Härligt att få kliva högst upp på prispallen igen! En fin avslutning på helgen även om det totalt inte är på den nivån jag hade hoppats på i början av säsongen, konstaterar Johan..

*

Därmed hoppar vi över till vad som hänt här hemma och börjar med Sydsvenska Rallycupen som avslutade säsongen i ett vad jag förstått regnigt och blåsigt Hovmantorp.

Gratulerar de som fick dela på prispengarna Mattis Olsson/Marcus Sundh (4WD), Victor Karlsson/Jonas Magnér(2WD), Henrik och Ida Levin (VOC/GruppF), Stefan Ottosson/Robert Norss (GruppE). Några pengar för sin seger fick däremot inte Daniel Brorsson/Julia Thulin som vann ”Lucky Looser-klassen”.

Stort grattis även till de två ”Årets Co-driver” som prisades på den efterföljande festen. Victor Johansson, Ryd som sköter kontoret hos Hörby-föraren Victor Hansen och Nellie Karlsson, Skillingaryd som tillbringar fritiden i högerstolen hos Oscar Karlsson.

*

Till skillnad från SSRC kör inte SRC (Svenska Rallycupen) någon ”jippofinal” utan här var det skarpt läge med VÖMK:s Marknadsnatta som satte punkt för året. Pierre Skytt sammanfattar.

 I totalen blev det Christoffer Haglund från SMK Nyköping som vann i regnvått Marknadsnatta och visade verkligen vart skåpet skulle stå när Svenska rallycupen avslutade rallysäsongen i Skänninge. Även om Christoffer låg ett par poäng efter MK Rimoföraren Stig Andervang inför lördagens final så plockade Haglund med co-driver Jens Jakobsson fram det där lilla extra och satte konkurrenterna på plats i den fyrhjulsdrivna klassen i sin Ford Fiesta R5. 

I den tvåhjulsdrivna klassen för trimmade bilar kom Hampus Jakobsson med brorsan Pontus till Skänninge med bästa tänkbara utgångläge. Det ända som gällde var att rulla över startrampen i deras Toyota Corolla för att få den åtråvärda extra startpoängen och cupsegern 2019 skulle vara klar. Hampus klarade den enkla bedriften och skulle visa att han var förmögen att vinna tävlingen också. Men tyvärr gick en drivaxel av i starten på sträcka tre. Fredrik Eriksson från Hälleforsnäs med Kristoffer Nordlund vid noterna tog som sagt full pott i tävlingen i sin VW Golf. Fredrik som annars föredrar torra vägar fick åka på regnvåta denna gång. Men trots det fick han nöja sig med andra platsen i årets cup.

*

Känns som att jag sätter punkt för dagen här men till sist så känns det ändå lite skönt att se att saker och ting kan fungera trots att jag inte är på plats. I lördagens Kristianstadsbladet var det återigen dags för ”Motorlördag” där det kom som en chock för sportchef Nilsson att jag var på annan ort. Dock tog han det som en man och efter ett tips från mig så blev det en väldigt bra artikel om Hässleholms Viktoria Lindh, totalvinnare av Asfaltcup 2019. Det enda han inte vågade sig på var att göra Motorlistan och tur var väl det…

*

Motorbloggen hämtar sitt material förutom genom egna källor, via officiella pressreleaser och läsarkontakt. Även från avsändare med av dom godkända kanaler på Twitter/Facebook. Varje läsare får själv avgöra om källorna kan anses tillförlitliga. Till Motorbloggen avsänt material betraktas som OK att publicera utan restriktioner såvida inget annat anges. Tommy Svensson